Min pojkvän blir utnyttjad

[Daff]

Att de ber om en massa hjälp, där tycker jag att det är upp till din pojkvän att sätta gränser. Om han alltid finns tillgänglig så blir det väl lätt så. Att de däremot förväntar sig att han ska betala sådana gånger de bett honom att ta barnen, det känns inte okej alls. Kanske är problemet där att de själva har det så bra ställt att de inte förstår att det kan vara en big deal att betala? Tycker nog att de känns rätt gränslösa av det du beskrivit, men som vuxen får man försöka säga ifrån själv också.
Prata med din pojkvän!

Fast han kanske har brukat betala och bjuda och tycker att det är roligt att kunna göra det?

Jag tycker inte det behöver vara så konstigt att lägga pengar på sina syskon eller syskonbarn om man själv tycker att det är roligt och att man har råd. Han kanske brukar bjuda barnen på nöjespark, då är det inte så konstigt att föräldrarna säger så där. Det är omöjligt för oss att veta om det är en konstig eller normal fråga i deras relation.

Sen, bara för att de har ett fint hus och dyra bilar behöver det inte innebära att dom har väldigt mycket pengar att röra sig med. Dom kanske inte har en krona över efter att lånen är betalda pga ökade räntor eller andra förändringar så TS bör ha mer att gå på för att kunna säga att dom har gott om pengar.

 

[SiZo]

Alltså hade vi inte planerat ett liv tillsammans hade jag förmodligen bara sagt att du får umgås med din släkt själv men nu går det inte iom att vi framöver har planer på att flytta ihop.

Det går utmärkt. Jag avskyr min partners bror efter hans otroligt respektlösa och hänsynslösa beteende gentemot våra hundar. Min partner får umgås med sin bror hur mycket han vill - men inte i sällskap av våra hundar (eller mig...). Vi har ändå snart varit ihop i 10 år, så jag vet att det går alldeles utmärkt.

 

[anonymys22]

Jag förstår om de försöker behålla alla fördelar de har haft under åren. Så bekvämt och billigt.
Om ni skulle flytta ihop och få barn, skulle de ta med era barn och betala för dem på aktiviteter tror du? Tvivlar.
Alla "extraförmåner" som din sambos hjälp med pengar och barnpassning, vänjer man sig lätt med och ser som en självklarhet i stället för som en välkommen bonus.
Det borde vara på tiden att de inser det, om din pv fortfarande vill fortsätta som förr eller med vissa inskränkningar. Att de blir tacksamma för vad de får i ställt för att gnälla över vad de "förlorar".

Ja och lätt att utnyttja någon som har svårt att säga ifrån.

Nej de gör inte det i alla fall med deras andra syskons barn. Det är rätt skönt när han är hos mig på helgerna för där kan de inte bara klampa in.

 

[anonymys22]

Fast han kanske har brukat betala och bjuda och tycker att det är roligt att kunna göra det?

Jag tycker inte det behöver vara så konstigt att lägga pengar på sina syskon eller syskonbarn om man själv tycker att det är roligt och att man har råd. Han kanske brukar bjuda barnen på nöjespark, då är det inte så konstigt att föräldrarna säger så där. Det är omöjligt för oss att veta om det är en konstig eller normal fråga i deras relation.

Sen, bara för att de har ett fint hus och dyra bilar behöver det inte innebära att dom har väldigt mycket pengar att röra sig med. Dom kanske inte har en krona över efter att lånen är betalda pga ökade räntor eller andra förändringar så TS bör ha mer att gå på för att kunna säga att dom har gott om pengar.

Fast då hade han inte sagt nej i det läget.

De har bra löner det vet jag och har de dåligt med pengar tänker jag att de får rätta sig efter hur mycket pengar som de har och inte förvänta sig att andra ska betala.

 

[Shaggy]

Fast då hade han inte sagt nej i det läget.

De har bra löner det vet jag och har de dåligt med pengar tänker jag att de får rätta sig efter hur mycket pengar som de har och inte förvänta sig att andra ska betala.

Nu har jag läst större delen av tråden och får känslan av att han inte kan säga nej. Mitt tips, om han håller med dig om att det här är ett problem, är att inte kräva att han säger nej när han får frågan utan att han säger "jag ska tänka på det". Då får han tid att känna efter och har inte den omedelbara känslomässiga utpressningen som det troligen är frågan om för honom. Jag gjorde just så när jag lärde mig att stå upp mer för mig själv och det hjälpte mig massor.

 

[Rie]

Nu har jag läst större delen av tråden och får känslan av att han inte kan säga nej. Mitt tips, om han håller med dig om att det här är ett problem, är att inte kräva att han säger nej när han får frågan utan att han säger "jag ska tänka på det". Då får han tid att känna efter och har inte den omedelbara känslomässiga utpressningen som det troligen är frågan om för honom. Jag gjorde just så när jag lärde mig att stå upp mer för mig själv och det hjälpte mig massor.

Bra tips. Och om de efter det svaret pressar för att få svar direkt så kan han säga att Jag ska fundera på saken, men om ni ska ha svar nu direkt så säger jag nej direkt.
Då kommer han att få tid att fundera. Hur lång den då tiden blir, innan de hör av sig igen, det är en annan sak.....

 

[Ajda]

Ingen som reagerar på att han har utmattningssyndrom?

Nej, han får ta ansvar för sig själv. Dvs lär sig säga nej om han känner att det blir för mycket.

 

[Sirap]

Fast han kanske har brukat betala och bjuda och tycker att det är roligt att kunna göra det?

Jag tycker inte det behöver vara så konstigt att lägga pengar på sina syskon eller syskonbarn om man själv tycker att det är roligt och att man har råd. Han kanske brukar bjuda barnen på nöjespark, då är det inte så konstigt att föräldrarna säger så där. Det är omöjligt för oss att veta om det är en konstig eller normal fråga i deras relation.

Sen, bara för att de har ett fint hus och dyra bilar behöver det inte innebära att dom har väldigt mycket pengar att röra sig med. Dom kanske inte har en krona över efter att lånen är betalda pga ökade räntor eller andra förändringar så TS bör ha mer att gå på för att kunna säga att dom har gott om pengar.

Absolut inget konstigt att betala för dem, om man vill det själv. Men här kändes det som om det togs förgivet och det var det jag reagerade på.

 

[Tassa]

Jag tror att du får fundera på om du vill leva med honom på det viset. Det är ju svårt att undvika folk som stövlar in i huset och lämnar sina barn där halva dagen.

Min erfarenhet av män som inte kan säga nej till sin familj är att de inte kommer ändra på sig. (sen kanske han vill ha det så det vet vi ju inte, men det är väl det ni behöver prata om)

Undrar hur de skulle reagera om du ställde din häst (om du har någon) i deras trädgård och sa att du bara ska in till stan över dagen. Köp gärna lite morötter till honom, det gillar han. Ses senare.

 

[anonymys22]

Jag tror att du får fundera på om du vill leva med honom på det viset. Det är ju svårt att undvika folk som stövlar in i huset och lämnar sina barn där halva dagen.

Min erfarenhet av män som inte kan säga nej till sin familj är att de inte kommer ändra på sig. (sen kanske han vill ha det så det vet vi ju inte, men det är väl det ni behöver prata om)

Undrar hur de skulle reagera om du ställde din häst (om du har någon) i deras trädgård och sa att du bara ska in till stan över dagen. Köp gärna lite morötter till honom, det gillar han. Ses senare.

Haha underbart! Den synen.

Alltså jag hoppas att de skulle respektera mer om vi bodde ihop och om vi båda sa ifrån. Om inte annat kan vi låsa dörren och inte öppna om de kommer. De har ju inte stövlat in hemma hos mig och lämnat barnen ännu. Det är ju bara hos honom.

Sedan måste jag ta upp detta med honom.

 

[Sigma]

Jag har en pojkvän som jag upplever blir utnyttjad av sin bonusfamilj (bonussyster med man) både för pengar och för tjänster och skulle vilja ha lite hjälp att med att ta upp detta med honom. Jag kan inte ge alla detaljer för att jag vill inte att ni vet vem han, jag eller familjen är men ska försöka ge en bra beskrivning av situationen. Min pojkvän har under det senaste året dessutom haft känningar av en utmattning, vilket bonusfamiljen vet om.

Situationen till en början var att han kom och hjälpte dem nästan varje helg med deras barn, längre fram har han och jag varit med varandra på helgerna och han tar då barnen ca 2 gånger per månad, han får ingenting betalt av dem för detta eller att de ger gentjänster tillbaks. De har flera gånger antytt på ett rätt ohyfsat sätt att ta det med min pojkvän och mig när barnen tar upp dyra saker som att åka till Liseberg och att föräldrarna tyckte att vi kunde bjuda dem på det. Jag sa blankt nej. De ville även att vi skulle komma och hjälpa dem att bygga på deras tomt under påsken men det sa pojkvännen nej till. Vi hade över några vänner en helg och drack lite vin, dagen efter söndagen kom mannen i paret och dumpade ett av barnen där medan han gjorde ärenden. Vad jag vet frågade han inte innan. Han har flera gånger sent på kvällen hjälpt dem med att köra bilar, flytta möbler och bära saker till olika ställen. De har några gånger försökt få min pojkvän att avbryta helgplanerna med mig och komma och passa barnen åt dem men det har som tur var inte hänt. Innan jag kom med i bilden har han betalt flera resor för barnen och inte fått någonting för det av föräldrarna.

Förmodligen hade jag haft en liten annan bild av dem om de hade varit trevliga och frågat om mig och mitt liv till en början och varit intresserade av att lära känna mig. Detta har inte hänt utan de är rätt själviska människor som vill ha min pojkvän singel enligt min uppfattning. När ni läser detta tänker ni säkert att de är fattiga människor men de har bra löner båda två, flermiljonsvilla och bilar för nån miljon.

När han fyllde år och under julen fick han inte ett paket av dem men han hade med en hel kasse åt dem i julklapp och har gett alla minst en present under året.

Jag har gått och dragit på det här för att det är ett känsligt ämne för honom och han står barnen nära men jag mår illa över hur de behandlar honom och att jag måste fejka att jag tycker om dem. Nu har dessutom frågan kommit upp om vi ska flytta ihop framöver men jag tvekar utifrån denna situation. Jag vill inte ha de och barnen springande hos mig hela tiden och jag vill inte bli utnyttjad för pengar.

Hur tar jag upp det här på ett bra sätt?

Min erfarenhet är att folk ändrar sig generellt väldigt lite för att någon annan vill det. Jag tror att din pojkvän absolut kan bli lite bättre på att sätta gränser (vilket han ju redan gjort som du skrev) och som någon föreslog hitta sätt att hantera deras förfrågningar men jag tror inte de kommer sluta. Du får nog bestämma om du kan leva med det eller gå vidare.

 

[Svartkatt]

Jag förstår dig, jag har en nära släkting som har råkat ut för en liknande situation så jag vet hur svårt det kan vara. I min släktings fall är det ett syskon till släktingens partner som är helt gränslös, eller rättare sagt så är det väl egentligen syskonets partner som är gränslös. De har ett barn som de flera gånger bara har dumpat av hos min släkting och hens partner för att de själva vill åka på en barnledig resa och dylikt (barnet blir alltså avstjälpt som en vara hemma hos en släkting i en vecka minst!) trots att min släkting och hens partner uttryckligen sagt nej. Så en del är verkligen helt jävla gränslösa. Eftersom min släkting och partner trots allt ändå har en uppfostran har de ju inte kunnat vägra ta emot ungen när barnet står i hallen med resväskan med sig.

När jag var liten brukade min morbror och hans dåvarande fru ta med oss på bio och simhall och sådär ibland, och då betalade de. Men då fick vi det i present av dem, i födelsedagspresent eller till jul eller så. Och det var något som min morbror med fru hittade på själva, det var inte mamma och pappa som tvingade dem till det.

Jag har bara ett syskonbarn, och han är bara ett år, så jag har aldrig hamnat i den situationen själv. Men jag hade aldrig någonsin lagt pengar på att bjuda honom på Liseberg eller dylikt. Aldrig någonsin. Jag hade väl absolut kunnat tänka mig att hitta på något med honom när han är större och då självklart betala vad det kostar, inklusive mat, om det nu var min idé. Men hade det varit min systers idé att jag skulle passa honom och därmed också underhålla honom hade hon vackert fått betala. Självklart köper jag födelsedagspresenter och julklappar åt honom, men för mig är det mil mellan att bjuda barnet på McDonalds och gå till simhallen och att åka till Göteborg, gå på Liseberg och bo på hotell...!

Däremot kan jag också tänka mig å andra sidan att om din pojkvän varit ensam tidigare så kan det ju vara så att han har prioriterat att lägga både tid och pengar på sina syskonbarn. Lägger han lika mycket energi på det syskonbarn som inte tillhör den "gränslösa" familjen? För jag tycker verkligen inte att du överreagerar i just detta med att föräldrarna inför barnen krävde att ni skulle ta med dem till Liseberg, där hade jag också snedtänt. Jättefult att ta upp det inför barnen dessutom, så att det är ni som blir de onda om ni säger nej.

 

[Rie]

Däremot kan jag också tänka mig å andra sidan att om din pojkvän varit ensam tidigare så kan det ju vara så att han har prioriterat att lägga både tid och pengar på sina syskonbarn. Lägger han lika mycket energi på det syskonbarn som inte tillhör den "gränslösa" familjen? För jag tycker verkligen inte att du överreagerar i just detta med att föräldrarna inför barnen krävde att ni skulle ta med dem till Liseberg, där hade jag också snedtänt. Jättefult att ta upp det inför barnen dessutom, så att det är ni som blir de onda om ni säger nej.

Jag kommer inte ihåg om de andra föräldrarna är syskon med bonussystern eller ej, men här kan man ju fundera över vad de tycker om att din pv favoriserar bonusdotterns barn, även om de aldrig har frågat om några tjänster/pengar från din pv.

Om inte annat kan han kanske hinta att han även har insett att det är orättvist mellan barnen.
Eller vänder bonussystern det mot honom då? Att hennes barn ska väl inte behöva lida (dvs tappa sina förmåner) för att han inte ger de andra barnen något...typ...

 

[anonymys22]

Jag kommer inte ihåg om de andra föräldrarna är syskon med bonussystern eller ej, men här kan man ju fundera över vad de tycker om att din pv favoriserar bonusdotterns barn, även om de aldrig har frågat om några tjänster/pengar från din pv.

Om inte annat kan han kanske hinta att han även har insett att det är orättvist mellan barnen.
Eller vänder bonussystern det mot honom då? Att hennes barn ska väl inte behöva lida (dvs tappa sina förmåner) för att han inte ger de andra barnen något...typ...

De andra föräldrarna är syskon med bonussystern och jag har ingen aning om vad de tycker. Det syskonet hade jag hellre hjälpt lite mer eftersom att de är trevligare och inte kräver hjälp. Vet om bonussystern skulle vända det emot honom. Det känns lite som att hon skulle kunna göra det.

 

[anonymys22]

Jag förstår dig, jag har en nära släkting som har råkat ut för en liknande situation så jag vet hur svårt det kan vara. I min släktings fall är det ett syskon till släktingens partner som är helt gränslös, eller rättare sagt så är det väl egentligen syskonets partner som är gränslös. De har ett barn som de flera gånger bara har dumpat av hos min släkting och hens partner för att de själva vill åka på en barnledig resa och dylikt (barnet blir alltså avstjälpt som en vara hemma hos en släkting i en vecka minst!) trots att min släkting och hens partner uttryckligen sagt nej. Så en del är verkligen helt jävla gränslösa. Eftersom min släkting och partner trots allt ändå har en uppfostran har de ju inte kunnat vägra ta emot ungen när barnet står i hallen med resväskan med sig.

När jag var liten brukade min morbror och hans dåvarande fru ta med oss på bio och simhall och sådär ibland, och då betalade de. Men då fick vi det i present av dem, i födelsedagspresent eller till jul eller så. Och det var något som min morbror med fru hittade på själva, det var inte mamma och pappa som tvingade dem till det.

Jag har bara ett syskonbarn, och han är bara ett år, så jag har aldrig hamnat i den situationen själv. Men jag hade aldrig någonsin lagt pengar på att bjuda honom på Liseberg eller dylikt. Aldrig någonsin. Jag hade väl absolut kunnat tänka mig att hitta på något med honom när han är större och då självklart betala vad det kostar, inklusive mat, om det nu var min idé. Men hade det varit min systers idé att jag skulle passa honom och därmed också underhålla honom hade hon vackert fått betala. Självklart köper jag födelsedagspresenter och julklappar åt honom, men för mig är det mil mellan att bjuda barnet på McDonalds och gå till simhallen och att åka till Göteborg, gå på Liseberg och bo på hotell...!

Däremot kan jag också tänka mig å andra sidan att om din pojkvän varit ensam tidigare så kan det ju vara så att han har prioriterat att lägga både tid och pengar på sina syskonbarn. Lägger han lika mycket energi på det syskonbarn som inte tillhör den "gränslösa" familjen? För jag tycker verkligen inte att du överreagerar i just detta med att föräldrarna inför barnen krävde att ni skulle ta med dem till Liseberg, där hade jag också snedtänt. Jättefult att ta upp det inför barnen dessutom, så att det är ni som blir de onda om ni säger nej.

Vilken bedrövlig historia som du kommer med. Tycker synd om din släkting.

Nej det är inte alls samma energi på de syskonbarnen som kommer från den andra familjen som inte är gränslös och det kommer att märkas på några år tror jag. Jag föredrar den andra familjen eftersom att de är mycket trevligare och inte krävande i mina ögon.

Historien om Liseberg var verkligen över min gräns speciellt iom att det var framför barnen och att de sa våra bådas namn. Även om han har betalat grejer för barnen tidigare, varför ska jag förväntas göra det. Det är helt gränslöst.

 

[anonymys22]

Jag tänker också lite ang var ni ska bo när/om ni flyttar ihop. Situationen som den är nu kräver ju att ni bor nära hans familj. Vad skulle hända om ni flyttade 30 mil bort? Jag säger inte att ni bör, men OM. Hur skulle familjen lösa situationen då, skulle de bli upprörda, skulle din sambo känna skuld - träffas kan ni/de ju ändå göra omän inte hela tiden?

Oavsett: kan det vara så att han tycker om att vara betydelsefull hos familjen? Att det ger honom en känsla av värde och att han är en viktig person - på ett positivt sätt, alltså? De flesta vill ju känna sig betydelsefulla.

Ja det är den jag är lite rädd för också, är denna familj ett skäl till att vi inte heller kommer att kunna bo vart vi vill i framtiden. Nu är inte 30 mil aktuellt men det finns fler arbeten för mig i en annan stad ca 10 mil bort.

Han är ju dessutom betydelsefull för barnen. Deras pappas engagemang i dem lämnar en del att önska i mina ögon men det är det den där gränsen som de går över för ofta.

 

[Svartkatt]

Vilken bedrövlig historia som du kommer med. Tycker synd om din släkting.

Nej det är inte alls samma energi på de syskonbarnen som kommer från den andra familjen som inte är gränslös och det kommer att märkas på några år tror jag. Jag föredrar den andra familjen eftersom att de är mycket trevligare och inte krävande i mina ögon.

Historien om Liseberg var verkligen över min gräns speciellt iom att det var framför barnen och att de sa våra bådas namn. Även om han har betalat grejer för barnen tidigare, varför ska jag förväntas göra det. Det är helt gränslöst.

Det finns ju ytterligare en aspekt av detta. Min mamma är ganska mycket äldre än sina syskon och fick också barn tidigt (däribland jag) medan syskonen fick barn senare i livet. Det ger en åldersskillnad på bortåt 20 år mellan kusinerna. Mammas syskon som länge var ganska unga och barnlösa engagerade sig mer i mig och mina syskon och likadant har vi engagerat oss ganska mycket i mina yngsta kusiner som är så väldigt mycket yngre. Medan de som var mer i mitten inte alls fick samma uppmärksamhet, syskonen hade fullt upp med egna barn och kusinerna var för små. Så äldst och yngst i en grupp kan ju självklart gynnas.

Men det här med Liseberg är bland det värsta jag hört. Men i ditt läge hade jag börjat med att prata med din pojkvän och vad han tycker om detta. Tycker han det är okej?

 

[Squie]

Vad är det för fel att lufta sina tankar här OCH prata med partnern? TS har fått flera olika synvinklar och goda råd, så varför läser och svarar du i en tråd du anser är totalt onödig?

Som du vet. Buke är ett forum på nätet o här möts man av olika tankar. O iom det får man även läsa sådant som man inte gillar. Det är väl bara o ignorera mina inlägg el lägga mig på ignore.

 

[manda]

Som du vet. Buke är ett forum på nätet o här möts man av olika tankar. O iom det får man även läsa sådant som man inte gillar. Det är väl bara o ignorera mina inlägg el lägga mig på ignore.

Skumt dock att du ska få lufta tankar men sättas på ignore av dem som inte tycker samma, medan TS enligt dig inte ska lufta tankar här för att du tycker det är olämpligt. Varför inte bara ignorera tråden för att följa din egen logik?

 

[hastflicka]

Fast han kanske har brukat betala och bjuda och tycker att det är roligt att kunna göra det?

Jag tycker inte det behöver vara så konstigt att lägga pengar på sina syskon eller syskonbarn om man själv tycker att det är roligt och att man har råd. Han kanske brukar bjuda barnen på nöjespark, då är det inte så konstigt att föräldrarna säger så där. Det är omöjligt för oss att veta om det är en konstig eller normal fråga i deras relation.

<snip>

Exact.
En nara van till mig (jag har inga syskon) tog ofta med sig mina barn nar hon tog sina pa olika saker. Jag skulle mycket val ha kunnat saga "Fraga Henne om ni far folja med, det ar aldeles for dyrt for mig just nu" (om vi alla var i samma rum och barnen tjatade) och forvantat mig att hon da antingen sa att sa klart de kan folja med, eller att nej, den har gangen gick det inte. Jag hade ocksa forvantat mig att barnen da fann sig i svaret och slutade tjata.