Försvara

[squarepants]

De kan låta, resa ragg och se allmänt fåniga ut, men jag tror inte en sekund att de skulle försvara mig mot en anfallande människa.

Våra är likadana! Devil skulle eventuellt stå emot en stund, men inte om han själv fick ta emot slag eller sparkar.

Anfallande hundar behöver jag dock inte vara rädd för, två av våra skulle göra processen väldigt kort om dom fick. Det är dock mer för att rädda sitt eget skinn än mitt

Edit: Cockern är nog för övrigt den som skulle låta absolut mest, men han skulle fly så fort han fick minsta tryck på sig.

 

[tuaphua]

Har din hund försvarat dig i någon situation som du/och/eller hunden uppfattat som hotfull?

Mina hundar är väldigt veka och väldigt medvetna om hur små de är(3-4 kg).
En av dem har dock vid ett tillfälle morrat då jag låg och sov och en kvinna lutade sig över sängen för att kolla till mig(ridläger med gemensamt sovrum och kvinnan är en vän, som dock inte hunden kände). Hunden låg med mig i sängen.
Det har dock aldrig hänt efter det.
Skulle det verkligen vara skarpt läge och kvinnan gjort mer än bara kika skulle nog hunden flytt.
Om hon inte legat så nära mig där kvinnan kollade och under mitt täcke(både ev trängd och lite morsk av skydd) till stor del vete fasen om hon skulle vågat morra heller.

Jag tror inte så många hundar skulle fortsätta i skarpt läge.

Jag bodde ett tag med två Cane Corso hos mina tränare. Det är snälla hundar som inte flyger på folk hur som helst. De är ju avlade att bara larma och i värsta fall bara varna. Det gör de fint också när folk kommer till gården. De larmar och gör det tills man tar vid.
Men skulle någon flyga på deras "familj" som bor på gården vid tex inbrott ex så tror jag nog att det finns möjlighet att de agerar och skyddar.
Det tror fler som känner dem, hundtränare inklusive.
Den ena är lite osäker och skulle kunna bli aggressiv i det om det blir något som gör att hon känner sig trängd. Den andra är otroligt dominant, hård och beskyddande. Skulle hon rycka in skulle ev den yngre göra det därför.

Min pappas sambo skaffade en hund som är räddaggressiv, Kinesisk puff.
Den kan nog en del tolka som försvarande och bla bla. Men den tror jag skulle bjäbba för att skydda sig själv och mötte människan upp och inte backade av dennes hot och mindre bett etc skulle den nog ge med sig rätt kvickt.

Jag är lite trist och tror hundar kan skydda sina resurser. Ser de en människa som sin resurs och de inte fått både lära sig gränser eller bli trygg i saker kan de nog attackera lite smått om det vill sig illa. Men jag tror inte de skulle slåss till döden direkt om de kan fly, över en människa. Inte de flesta raser och hundar iaf.

De som är avlade att arbeta mer självständigt, tex vakta boskap i Ryssland och göra det utan människa.. Ja, de hade jag varit mer försiktig med.. :P
De ska ju själva fatta beslut om hot och genomföra att hålla sig och flocken safe.

Men jag är inte hundproffs.. Det är bara mina two cents.

 

[Migo]

"Det finns raser och individer som är mycket mer benägna att gå i aktivt försvar, det är inte en dans på rosor att ha en sådan hund utan istället ett väldigt stort - och konstant - ansvar."

Jag tar för givet att de skulle försvara mig mot vallningsdjur. Ganska stor skillnad mot att försvara mot folk.

Frodo är rätt så vaktig av sig och larmar om det är nått, men jag tror ändå inte att han skulle göra allvar av hoten.

 

[Miedo]

Vi har tre hundar. Vinna är en vis dam som visserligen är polishund inom vår egen flock och har gott självförtroende. Men jag är ganska säker på att hon aldrig skulle anfalla någon fysiskt för min skull - hennes sunda förnuft skulle säga att det inte är värt risken. Sedan har vi en tik som är en mesig, gosig och mycket undergiven filur. Hon skulle se farlig ut och skälla-"försöka" attackera på avstånd men tror knappast hon skulle fullfölja.
Yngsta tiken däremot tror jag faktiskt skulle kunna gå in på riktigt om någon okänd skulle attackera mig. Hon ger liksom intrycket att hon är mer rädd om mig och vår relation än om sig själv. Hon är en sådan som skulle ta mer illa vid sig av att se mig bli skadad av en annan hund än om hon själv skulle bli attackerad. Hon är dock väldigt öppen och glad i allmänhet och bra på att läsa av andra. Enda gången hon faktiskt vänder taggarna utåt är just om någon annan hund beter sig ohyfsat nära mig.

 

[Hyacinth]

Aldrig. Min skulle backa. Två gånger har hon morrat i varnande syfte, en gång i en mörk park mot främmande man och en gång när en full kille kom framfarandes och ville göra en high five med mig. Annars är hon vek och avskyr höjda röster och burdusa människor.

 

[McFlurry]

Min hund har försvarat mig mot ett gäng gäss som kom väsandes mot mig. Jag tyckte det var lite otäckt och han flög (höhö) på dem. Men en människa hade han aldrig gått på, han larmar bara medans han springer och gömmer sig

 

[Emuliiaa]

Mira morrar på främlingar (antagligen för att jag själv känner mig obekväm och helst ser dem gå) som kommer för nära och riktar sig mot henne/mig men jag är 99% säker på att hon aldrig skulle kunna ta det längre.

Hon blir uppspelt och skäller när jag och sambon "skojbråkar" också men såfort vi slutar så slutar också hon.

Om hon hade blivit trängd av en främling däremot och inte kunnat fly vet jag faktiskt inte vad hon hade gjort.

 

[Askur]

Jag var med om en misshandel för cirka 2 år sedan och min hund försvarade mig.
Hade den här personen inte backat så vill jag inte ens veta hur det hade slutat. Han högg emot honom men mer som försvar och markering. Är faktiskt oerhört tacksam att min hund var med i den situationen eftersom att jag kom lindrigt undan. Överlag är han riktigt överbeskyddande. Han ogillar främmande människor som är alkohol/drogpåverkade (tyvärr har vi MYCKET sånt där vi bor) människor men blir som en tumme i röven på mig när man stöter på sådana människor. Trots detta skulle han aldrig gå till "attack" utan markerar ENDAST. Han har ett oerhört tålamod (säger man så?).

 

[Och_Aye]

De kan låta, resa ragg och se allmänt fåniga ut, men jag tror inte en sekund att de skulle försvara mig mot en anfallande människa.

Sådär är min vuxna med. Hon har någon gång morrat åt någon hon tyckt sett skum ut, men på MH:et vid spökena gick hon och satte sig bakom benen på min mamma som stod i publiken och sa ungefär "Öh hej då det där ordnar du".

 

[escodobe]

Det beror på vad man menar. Han är en larmhund (tibetansk terrier) vrålar ordentligt (om han får) på sådant han tycker är skumt eller personer som beter sig illa. Det märktes på Mht.

Jag har tyvärr den den hårda vägen upptäckt att hur snäll och enkel han är att ha med bland folk i stan, på fester, festivaler och trängsel så plockar han fram en helt annan sida med betydligt mer skärpa om vi har ryggsäckar med oss på en fjälltur. Om vi ligger ned bredvid packningen så har han faktiskt försökt nypa en person som kom för nära och överraskade oss...

Däremot är jag helt övertygad om att han har såpass med självbevarelsedrift att räddar sitt egna skinn om det skulle hetta till på riktigt. Det är få hundar som står kvar efter en rejäl spark.

 

[dpmatte]

Jag tror inte att någon av mina hade gjort annat än viftat på svansen och velat hälsa. De 2 äldsta har gått både MH och MT, men det var inte mycket till hot från deras sida på banorna. Gamlingen har titeln Korad, den yngre ville inte kampa men hade mer än väl godkänt på banan.

 

[escodobe]

Det beror på vad man menar. Han är en larmhund (tibetansk terrier) vrålar ordentligt (om han får) på sådant han tycker är skumt eller personer som beter sig illa. Det märktes på Mht.

Jag har tyvärr den den hårda vägen upptäckt att hur snäll och enkel han är att ha med bland folk i stan, på fester, festivaler och trängsel så plockar han fram en helt annan sida med betydligt mer skärpa om vi har ryggsäckar med oss på en fjälltur. Om vi ligger ned bredvid packningen så har han faktiskt försökt nypa en person som kom för nära och överraskade oss...

Däremot är jag helt övertygad om att han har såpass med självbevarelsedrift att räddar sitt egna skinn om det skulle hetta till på riktigt. Det är få hundar som står kvar efter en rejäl spark.

Tittar man på hur han agerat på spökena på MH 3,4,1,5,4 så stämmer det rätt väl med hur han (om han får) beter sig IRL med skumma typer. (Han blir arg, står framför mig och skäller. Vågar gå fram på egen hand för kontroll)
Som i fredagsnatt när grannarna drällde utanför dörren och förde oväsen klockan 2 på natten. Hunden har å andra sidan varit med punkonsert och på fester med 100 fulla personer och bara varit glad. Men okända ska då fan va tysta och lugna mitt i natten *så det så*

 

[escodobe]

Tittar man på hur han agerat på spökena på MH 3,4,1,5,4 så stämmer det rätt väl med hur han (om han får) beter sig IRL med skumma typer. (Han blir arg, står framför mig och skäller. Vågar gå fram på egen hand för kontroll)
Som i fredagsnatt när grannarna drällde utanför dörren och förde oväsen klockan 2 på natten. Hunden har å andra sidan varit med punkonsert och på fester med 100 fulla personer och bara varit glad. Men okända ska då fan va tysta och lugna mitt i natten *så det så*

Jag måste erkänna att jag blev rätt chockad den gången i fjällen, jag hade inte kunnat drömma om att han skulle vilja ta till tänderna för att försvara saker. Nu har jag märkt att han faktiskt beter sig annorlunda när vi är på vandring med packning och jag får agera därefter.

Sen beror det på mitt humör, jag orkade inte ens låtsas tillrättavisa honom i fredags, När han morrade åt grannarna, han sa ungefär det vi alla tre kände, vi är rejält trötta på dom och deras festande.

 

[Sel]

Terriern reagerar gärna på låtsasbråk inom familjen, men är den snällaste, mjukaste jycken i hela världen bland folk och skulle aldrig gå i försvar - shiban däremot? Oj. Jag vet inte. Hon är duktigt vaktig emot människor som beter sig annorlunda eller har avvikande rörelsemönster. När jag skadat knät under en promenad och försökte ta mig till vårdcentralen var hon inte go' att tas med, men jag tror som de flesta att det är rök utan eld. Hon låter som en rottweiler och är vildögd som en rabiesvarg, men skulle någon gå på henne fysiskt skulle hon nog försvinna som en ninja. ^^

 

[TinyWiny]

Jag vet inte om min hade försvarat mig i skarpt läge. Men det räcker med skojbråk för att han ska säga till på skarpen och han kan till och med smånypa husse om han låtsasbråkar med mig. Om någon lyfter upp en annan vuxen människa så blir han ordentligt förbannad för så får man verkligen inte göra i hans värld. Han började förstå när han var runt 2 år att det inte var så allvarligt men han visar tydligt att han inte gillar det fortfarande. När han var yngre så kastade han sig resolut mot den som lyfte den andre och gapade ordentligt. Vad han hade gjort om man inte hade sagt till honom att det var okej vet jag inte. Han är en liten polis min lille hund och har mycket bestämda åsikter om hur man ska bete sig och han styr katten med järnhand Råkar hon hoppa upp på en köksstol när det är mat på bordet så säger han till henne på skarpen.

När det kom inramlande några fulla människor här en lördagskväll när vi glömt låsa dörren så hoppade han ifrån sida till sida och fullkomligt vrålade och backade inte en cm när de försökte gå in i köket utan försökte mota ut dem. De insåg att det nog var säkrast att ta sig härifrån så fort de kunde. Vad som hade hänt om de inte hade stuckit iväg vill jag nog inte veta. Han har mycket Jack Russel i sig och det märks tydligt att han är terrier, han ger sig inte. Inte förren jag håller i honom och säger att det är bra.
Däremot var han helt lugn när ambulansen fick komma och hämta mig. Det var inga problem för dem att komma in eller så. Det var som att han förstod att de ville hjälpa mig.

 

[prinsessfeminist]

Vår dvärgschnauzer skulle springa hem om det blev jobbigt. Obehaglig stämning är det värsta han vet och han vill vara bland trevliga människor.

Mellanschnauzern som är snart sex år, hon skulle föra väsen, men när det sedan väl gäller, så vet jag inte om hon skulle göra så mycket. Hon skulle förmodligen mest rusa fram och tillbaka och tycka att situationen var obehaglig. Hon har tendenser att liksom skälla "rakt ut i luften" och sedan se sig omkring, som gör mig fundersam på vad hon egentligen tänker. På olika vis påminner hon mig ibland om kungen när han ser så där lite förvirrad ut.

Lilleman som ännu bara är fyra månader har en rejäl dos försvarslust och han kollar av vad som låter också. Hittills har han skällt till vid skumma ljud och han skall bara dit och kolla vad det var som lät... Vidare tycker han att jag är "hans" och vill gärna mota bort andra människor och hundar om de är för nära. Han vill göra sig ärendet att sitta mellan mig och den "andre".

Men hur han skulle vara i skarpt läge... jag vet inte. Det skall bli kul att göra MH och eventuell korning med honom. Hittills har han varit nyfiken, tuff och ganska trygg med det mesta.

 

[Jadzia]

Har din hund försvarat dig i någon situation som du/och/eller hunden uppfattat som hotfull?

Jag skulle vilja påstå att det är en minoritet av Sveriges hundar som faktiskt besitter något riktigt försvar och som därmed är kapabla att avvärja riktiga hot och angrepp. Ett MH säger väldigt lite om hur hunden skulle reagera vid en attack. Det förekommer ju inte ens riktiga hot under beskrivningen. Spökena är inte direkt några stora hot. Det finns gott om hundar som gafflar och låter med svansarna rätt upp, men skulle spökena fortsätta ända inpå hunden och dessutom hota med röst och rörelser, då skulle hunden dra. Det enda som egentligen säger något om hundens resurser är L-test.

Vad gäller mina egna hundar så låter det mycket om corgin, men hon håller avståendet och flyr hellre än står på sig. Den äldre Schäfern är förvisso tävlad i IPO och tränad att stå pall för vissa hot, men har egentligen väldigt lite försvar. Dessutom är han stabil i nerverna och inte lättskrämd så det är mycket svårt att få honom arg. Han kan gruffa och kliva fram i position, men då ska han i princip känna äkta skräck från min sida och han tål inte hur mycket angrepp som helst. I mina ögon reagerar han precis lagom och mer är inte önskvärt i dagens samhälle. Den yngre schäfern är en annan femma. Hon besitter potential att utveckla ett rejält försvars- och aggressionspaket samtidigt som nerverna är svajigare och som det ser ut nu kommer det inte råda brist på mod. När hon blir vuxen kan hon mycket väl vara förmögen att avvärja både hot och angrepp, men det är ett tve-eggat svärd. Det kan orsaka mer problem än det är nyttan värt. Nu är hon dock också förig, social och verkar besitta en social självsäkerhet. Utan det vore det inte kul. Hon har också större potential som tävlingshund än den äldre schäfern.

Summa summarum: Få hundar orkar stå emot riktiga hot och de som gör det är inte enkla att äga och handha.

 

[escodobe]

Min rottweiler varvar

Jag skulle vilja påstå att det är en minoritet av Sveriges hundar som faktiskt besitter något riktigt försvar och som därmed är kapabla att avvärja riktiga hot och angrepp. Ett MH säger väldigt lite om hur hunden skulle reagera vid en attack. Det förekommer ju inte ens riktiga hot under beskrivningen. Spökena är inte direkt några stora hot. Det finns gott om hundar som gafflar och låter med svansarna rätt upp, men skulle spökena fortsätta ända inpå hunden och dessutom hota med röst och rörelser, då skulle hunden dra. Det enda som egentligen säger något om hundens resurser är L-test.

Vad gäller mina egna hundar så låter det mycket om corgin, men hon håller avståendet och flyr hellre än står på sig. Den äldre Schäfern är förvisso tävlad i IPO och tränad att stå pall för vissa hot, men har egentligen väldigt lite försvar. Dessutom är han stabil i nerverna och inte lättskrämd så det är mycket svårt att få honom arg. Han kan gruffa och kliva fram i position, men då ska han i princip känna äkta skräck från min sida och han tål inte hur mycket angrepp som helst. I mina ögon reagerar han precis lagom och mer är inte önskvärt i dagens samhälle. Den yngre schäfern är en annan femma. Hon besitter potential att utveckla ett rejält försvars- och aggressionspaket samtidigt som nerverna är svajigare och som det ser ut nu kommer det inte råda brist på mod. När hon blir vuxen kan hon mycket väl vara förmögen att avvärja både hot och angrepp, men det är ett tve-eggat svärd. Det kan orsaka mer problem än det är nyttan värt. Nu är hon dock också förig, social och verkar besitta en social självsäkerhet. Utan det vore det inte kul. Hon har också större potential som tävlingshund än den äldre schäfern.

Summa summarum: Få hundar orkar stå emot riktiga hot och de som gör det är inte enkla att äga och handha.

Jag håller med. Att gaffla är långt ifrån att stå pall när det smäller.

 

[hastflicka]

"Det finns raser och individer som är mycket mer benägna att gå i aktivt försvar, det är inte en dans på rosor att ha en sådan hund utan istället ett väldigt stort - och konstant - ansvar."
<snip>

Det ar ett oerhort ansvar och jag tar inte latt pa det. Jag har tur att Miss Mandy ocksa ar oerhort 'willing to please' sa hon gor vad jag sager. Tack och lov. Men jag angslas standigt over att jag inte har lyckats se och planera for alla eventualliteter.

 

[Monstermom]

Det enda läget jag skulle tycka att det var ett problem om jag levde själv var om jag skulle drabbas av sjukdom, inte så kul om ambulanspersonalen inte kan ta sig fram.

Visst är det så. Men jag tänker som så, att om jag blir liggandes har jag ingen som kan ringa ambulansen ändå...
(Om inte ungarna är här, men då kan de flytta undan hunden också.)

Sen gör det ju knappast någon större skillnad om man har en hund som "bara" hotar eller en som kan tänkas gå till bett, det är inte något ambulanspersonalen lär chansa på oavsett.

Men visst, när jag bröt benet på promenad för ett par år sedan var det ju inte frågan om att ringa ambulans. Jag ringde min syster och kröp i 20min för att komma till en väg där hon kunde nå mig med bilen. Sen fick jag själv krypa runt och stoppa hunden i bagaget innan jag kunde hiva in mig själv...