För alla "nygravida"!

[black_darling]

Jag skulle gärna vilja ha en tråd där vi som nyligen blivit gravida kan stöta och blöta allt inom området! Då det är min första graviditet har jag noll koll på nästan allt. Och jag misstänker att jag inte är ensam!

Jag fick reda på min graviditet tidigt, i v 3. Nu är jag i v13+3 och det känns som tiden går så sakta! Har dock börjat få lite kula, så jag känner mig inte bara fet längre

Har pratat mycket med min partner om hur vårat förhållande kommer att påverkas av bebisen. Samtidigt som den är planerad och efterlängtad vill jag inte att det vi har ska förändras, även om jag vet att det kommer att göra det till en viss del. Nån annan som är orolig över detta?

 

[jerseyko]

Sv: För alla "nygravida"!

Väntar mitt andra barn och är inte alls orolig för min och makens relation och kan väl inte direkt påstå att den förändrats sen vi fick första barnet. Kanske till de bättre då vi gifte oss

Jag är mest orolig, ska jag orka med en 2½ åring och kanske en bebis som aldrig sover?

 

[black_darling]

Sv: För alla "nygravida"!

Vad skönt! Jag tror mest att jag är nojig... Men det är jag över det mesta. I början var jag orolig över att få missfall, nu är jag orolig att barnet inte ska vara friskt mm... Men den som väntar får se, som det så vackert heter.

 

[jerseyko]

Sv: För alla "nygravida"!

Det är ju en hög % som skiljer sig under barnets första år. Tror det är viktigt att man är förberedd på att det inte kommer vara som förut när barnet kommer och det kommer vara jobbigt för båda två.

 

[Oregano]

Sv: För alla "nygravida"!

Du är ju värsta veteranen med dina 13+3 veckor! Här är en som går in i vecka 7 imorgon och som faktiskt ska på hälsosamtal hos BM då också. Ska bli intressant!

Jag är faktiskt inte det minsta orolig över om vårt förhållande kommer att förändras. Visst är jag medveten om att det kommer att bli tufft, men vi är lugna och trygga båda två, vi har ett väldigt bra, stabilt och jämlikt förhållande, vi har samma åsikter och värderingar i det allra mesta och båda är mycket väl medvetna om vad detta innebär.

"Tillverkningen" har i detalj varit planerad (tyvärr) men innan vi lyckades hade inte ägnat så mycket tid åt att prata om vad som kommer sen. Jo förresten! Jag hade två krav: "sockerförbud så länge det går och att man sitter vid matbordet och äter" Sambons brorsdotter (2 år) har fått äta glass och dricka dricka från första början (vansinne!!) och hon har utan tillsägelse kunnat bära bort sin tallrik från bordet och klättra upp i soffan med den och sitta där och äta!

 

[black_darling]

Sv: För alla "nygravida"!

Jag har egentligen inget alls att oroa mig för, men jag gillar att vara beredd =) Vi har pratat en del om uppfostran, och vi är överens om allt än så länge. Det där med sockerförbud va nog ett av det första vi oxå bestämde! Som sagt, helt vansinnigt att ge små barn sånt.

 

[Nybakad]

Sv: För alla "nygravida"!

Här är en till nygravid, är i v.7 (6+3)! Första barnet och det är planerat, även om det gick lite väl fort kanske.. När väl sambon bearbetat beskedet så blev allt underbart och nu är vi superlyckliga och ser verkligen fram emot den stora förändringen som kommer i april.

Jag är inte ett dugg orolig för att vårat förhållande ska förändras, inte till det sämre i alla fall. Enda sedan vi blev gravida så har förhållandet fått en nytändning med mycket mer ömhet. Vi har alltid haft ett väldigt stabilt förhållande med mycket känslor för varandra, men det har gav en extra knuff vilket är helt underbart. Vi delar åsikter och värderingar runt det mesta, jag antar det är därför jag ville ha barn med honom från första början.

Det jag oroar mig mest för just nu, det är över hur räkan där inne mår och om den fortfarande lever.. Igår fick jag en liten ljusrosa flytning och självklart blev jag nojig. Inte hjälper det med att jag tror att gravidsymptomen avtagit lite heller.. Jag får hålla ut tills på torsdag, då ska jag på inskrivningssamtal (går in i v.8 då också) och då kan jag fråga BM och tjata mig till en liten koll av räkan, om det så bara blir att försöka höra hjärtljud.
Just oron tycker jag är värst - jag vill veta NU hur hen mår, jag vill känna och se att jag är gravid - inte bara tro att jag är en gasbomb som lider av försenad mens liksom..

 

[Oregano]

Sv: För alla "nygravida"!

Det jag oroar mig mest för just nu, det är över hur räkan där inne mår och om den fortfarande lever.. Igår fick jag en liten ljusrosa flytning och självklart blev jag nojig. Inte hjälper det med att jag tror att gravidsymptomen avtagit lite heller..

Vart man än läser så står dte ju att blödningar kan förekomma och är helt normalt, så du behöver säkert inte vara orolig.

Men det står också att alla gravida får mer flytningar. Jag har inga flytningar alls! Mindre än jag brukar ha. Lite skumt. Däremot har jag de sista dagarna känt lite tendens till illamående. Inte mycket, men nåt obehag i halsen liksom. Hoppas hoppas att det inte blir mer än så...

 

[black_darling]

Sv: För alla "nygravida"!

Jag tror inte heller du behöver oroa dig. När jag var mellan v9 till v11 kändes det inte som att jag var gravid längre. Men det kom tillbaka med besked

Nån fler än jag som spytt tarmarna ur mig de första veckorna?! Nu har det äntligen lugnat ner sig, spyr bara ibland, men mår fortfarande illa av vissa saker.

 

[Oregano]

Sv: För alla "nygravida"!

Spydde du före eller efter v 9-11?

 

[Wilfa]

Sv: För alla "nygravida"!

Vad kul med en sådan här tråd! Fast du har ju redan kommit långt, förbi värsta missfallsrisken vilket är min stora fasa just nu. Är i vecka 8+3. Har ett barn sedan tidigare, 7 år, och hade ett missfall i våras. Vi har alltid haft en väldigt stabil relation och har likartade värderingar. Det tror jag hjälper mycket. Sedan hade vi vissa saker som gällde med oss båda två med första barnet, typ inga mackor i DVD-spelaren, inte hänga i gardinerna.... Andra saker hade vi olika förhållningssätt till och det lär sig barn snabbt och hanterar. Även om vi är föräldrar till samma barn är vi ju inte exakt lika

 

[Nybakad]

Sv: För alla "nygravida"!

Ja, jag googlade som en tok när jag upptäckte flytningen och försökte intala mig själv att det inte var någon fara.. Inte det lättaste men jag försöker i alla fall, sambon påminner mig flera gånger dagligen om att bara ta det lugnt och slappna av haha. Orolig hönsmamma redan nu, hur ska det här sluta?!

Flytningar har jag fått lite mer av, det är väl typ det och min enorma gasbomb till mage som är mina grav.symptom. Kul kul.. Skämt åsido - brösten ömmar faktiskt en del om jag känner efter och ett lätt illamående har jag ibland, och så tröttheten då. Tack och lov så har jag inte kräkts än, hoppas jag slipper med...

 

[Snovind]

Sv: För alla "nygravida"!

Jag tror det är för tidigt för att kunna att höra hjärtljuden, däremot om du är riktigt orolig kan du be att få ett vaginalt ultraljud. Då kan man se att den lever.

 

[Snyggve]

Sv: För alla "nygravida"!

Jag får hålla ut tills på torsdag, då ska jag på inskrivningssamtal (går in i v.8 då också) och då kan jag fråga BM och tjata mig till en liten koll av räkan, om det så bara blir att försöka höra hjärtljud.

Hoppar in lite snabbt i tråden för att svara på detta - du kommer med 100 % säkerhet inte få höra några hjärtljud så bli inte besviken Det går inte höra på ett så tidigt stadie, tyvärr. Men om BM misstänker missfall så kanske det blir ett VUL. Jag tror dock inte att det är nån som helst fara, oroa dig inte!

 

[Nybakad]

Sv: För alla "nygravida"!

Både du och Snyggve har självklart rätt! Min hjärna är fylld av bomull ikväll och jag blandade ihop uppgifter hej vilt. Hjärtat börjar slå i v.5-6 men kan inte höras då, bara ses vid VUL.

VUL tänkte jag på, vet dock inte om de kan erbjuda det hos vår BM men vi får se. Får väl tjata lite.

 

[Snyggve]

Sv: För alla "nygravida"!

Hjärtat finns där men det går knappt att höra det. I många landsting vägrar de lyssna på hjärtat förrns man gjort rutin-UL pga att det är så svårt att höra och man vill inte skrämma upp föräldrarna ifall man inte skulla hitta nåt.

 

[Wilfa]

Sv: För alla "nygravida"!

Jag fick göra VUL för en vecka sedan eftersom det fanns misstanke om utomkvedshavandeskap. Som tur var var det inte så illa, och som bonus berättade läkaren att hon såg hjärtljud och så fick vi med en bild hem också

 

[Zody]

Sv: För alla "nygravida"!

Äh, nu orkar jag inte smyga runt längre! Närmsta familjen och vännerna vet ju, och jag orkar inte med dubbelliv här. Någon som är sugen på Nybakad:t?

 

[Mirre]

Sv: För alla "nygravida"!

Kan ni bara prata med varandra om allt, hur ni känner, rädslor osv och hur vi vill och tror att det kommer bli så kommer det gå bra. Grattis till barnet!

 

[black_darling]

Sv: För alla "nygravida"!

Mest före, men även efter.