Så, då var denna dagen över. Och det var ingen rolig utflykt.
På springgången kunde veterinären se att han inte tog för sig lika mycket med ena bak.
När hon klämde på honom var han extremt öm i korset (nästan det värsta veterinären varit med om), dessutom tyckte hon att det "kluckade", hon sa iallafall att: "det här är inte friskt".
Problemen har ju bara visat sig när jag suttit på så meningen var att jag skulle gjort ett ridprov men vi startade med att longera ett par varv åt varje håll, och sen bestämde veterinären att vi skulle ultraljuda bäckenet först så att vi visste vad vi satt upp på. Under UL så börjar veterinären att förklara för mamma om allt hon såg på skärmen (jag stod vid huvudet), "här är kroppspulsådern osv. blablabla..." Sen säger veterinären "Ojdå" (=inte bra).
...ooooch: han har stora pålagringar i SI-leden, båda sidorna, plus ett löst benfragment (dock inbäddat i mjukdelar så det åkte inte omkring och var nog inget som orsakade bekymmer).
De tyckte att det var värt att försöka med behandling (men hade det handlat om en hopphäst hade man inte ens försökt). Så han är behandlad för inflammationen som är i området och ska gå i hage/promeneras i 3-4v, sedan återbesök för ny behandling och därefter börja belastas lite -om han är bättre. Sen får man se hur det ser ut, men det är ingen ljus prognos.
Detta förklarar en del saker som jag upplevt varit svårt under hans utbildning, och som jag inte känt igen från de tidigare unghästar jag haft, små volter, sidvärtes rörelser, korta galoppen (och "sätta" sig)....
Dock är han ju en fantastiskt snäll häst som har kämpat på och försökt vara till lags. Nu vet jag inte om vi nådde "taket" för honom där i september när det här drog igång, eller om han trampade snett och "drog till" detta så det startade en inflammation... Men ja, han KAN bli ridbar igen (får se hur han verkar efter de här behandlingarna, men är han inte bättre då så ser det mörkt ut), men HUR mycket ridning han tål då det vet man ju inte -om det ens blir något alls.
Retar mig på att det tagit sån tid att hitta detta -hade man bara gjort UL av SI-leden direkt när vi BAD om det så hade vi kunnat ta tag i detta redan tidigt i höstas. vi har ju varit inne med honom flera gånger men inte hittat nåt, och blivit ifrågasatt:
-"kan inte se någon anledning till att han gör som han gör."
och
-"är du säker på att han inte är istadig? rappa till honom så får vi se vad som händer..."
Hursomhelst, jag och mamma har grinat ikapp här på eftermiddagen -och god jävla jul liksom......
UL av bäckenet pågår nu -och veterinären sa precis; ojdå
