Dejtingtråden nr 30!

Status
Stängd för vidare inlägg.
Dejtar ni alla ni som är aktiva i tråden? Varför skriver ni inte mer om det då istället för en massa tjafs?
Jag har fastnat för en men har nu börjat bli nojig och tänker att är något för bra för att vara sant så är det för bra för att vara sant.
så just nu avvaktar jag tills mina nerver är i fas igen.
Sedan vet jag inte hur man ska göra nu rent praktiskt? Mötas på en fika utomhus kanske? Med avstånd.
 
Dejtar ni alla ni som är aktiva i tråden? Varför skriver ni inte mer om det då istället för en massa tjafs?
Jag har fastnat för en men har nu börjat bli nojig och tänker att är något för bra för att vara sant så är det för bra för att vara sant.
så just nu avvaktar jag tills mina nerver är i fas igen.
Sedan vet jag inte hur man ska göra nu rent praktiskt? Mötas på en fika utomhus kanske? Med avstånd.

Promenad och fika om det känns bra under promenaden kanske? :)
 
Jag vill inte kicka igång diskussionen igen, men vill bara säga att jag skulle uppskatta om vi kunde skippa att gnälla på utseende och sådana egenskaper som faktiskt inte går att göra något åt. Tog det inte personligt men vill gärna bli peppad av tråden och inte bli påmind om sådant som gör dejting svårare som jag inte kan göra något åt. Tack och hej/man under 30 med högt hårfäste
Heja dig! Min bror började tappa hår redan som nyss fyllda 20 år. Det är som det är, går inte att göra något åt och dessutom jäkligt vanligt. Inget jag skulle bry mig ett skit om hos en partner precis som att jag inte vill att min partner bryr sig om mina celluliter eller vad fan som helst 🤷‍♀️
 
Heja dig! Min bror började tappa hår redan som nyss fyllda 20 år. Det är som det är, går inte att göra något åt och dessutom jäkligt vanligt. Inget jag skulle bry mig ett skit om hos en partner precis som att jag inte vill att min partner bryr sig om mina celluliter eller vad fan som helst 🤷‍♀️
Tack för peppen! Jag bryr mig inte så mycket egentligen, tycker nog jag är ganska snygg ändå (och även många andra män med högt hårfäste/skallighet) och det verkar det ju vara flera som tycker med tanke på att jag matchar med folk ganska ofta :)
 
Eh, jag fick julklappar av The Guy, jag som inte ens köpt till min bror jag ska fira med 😅 Två superfina och så otroligt träffsäkra bara för att "du gillar ju julen så mycket, hoppas det var okej?".

Han hade ju planerat in detta datumet sedan ett tag tillbaka men det sammanföll med att jag fick utlåtandet av utredningen. Även om jag inte hade oroat mig över det, samtalet med psykologen var jättebra och det mesta var helt väntat så var det ändå skönt att ses. Han gör mig hela tiden så glad och alla bekymmer blir så små! Utan att förringa något, han förstår och har alltid bra input och är aldrig pushig i att jag ska berätta utan det får komma när det kommer. Nu var det inte så känsligt för mig så vi pratade mycket ganska omgående. Efter utredningen förra gången vi sågs tog det många timmar innan jag tog upp det och det kändes bara helt naturligt att han inte nämnde det alls innan dess. Det känns så himla bra att känna sig förstådd och sedd!

Däremot så var det endel saker som jag kan känna en viss sorg över kopplat till denna tråden och relationer överlag. Jag fick en typ av autismdiagnos och remitteras vidare till specialistvård och framförallt anhörigsamtalet med min mamma hade bekräftat väldigt mycket som psykologen förklarade hur det var kopplat till mina problem idag. Att jag redan då av alla ansågs som det perfekta lilla barnet som visade på mycket hög empati och en oförmåga att inte ta in allt och alla och aldrig uttryckte några egna känslor och behov. Har ju hela livet haft väldigt svårt att inte bara försvinna själv i mina relationer och bli totalt överkörd av både en partner och mig själv. Men jag känner mig enbart hoppfull faktiskt, ett steg närmre att kunna börja gå I terapi och känns som att de har bra kläm på vad som skulle kunna hjälpa mig. Hoppas det känns samma på habiliteringen dit jag blir remitterad.
 
Nu har jag på riktigt panik igen. Över smågrejer men jag panikar oavsett :arghh:
Enkla konversationer fixar jag inte ens. Vad är det för fel på mig!
Alltså nu skiter jag i detta. Orkar inte övaranalysera allt. Så nu tar jag och skriver lite random till diverse så får vi se.
Men varför så knepiga frågor? Vad gillar du att göra? Men inte fan vet jag :rage:

Jag ska själv börja fråga grejer istället. Vad är detta. En arbetsintervju O_o??!
 
Alltså nu skiter jag i detta. Orkar inte övaranalysera allt. Så nu tar jag och skriver lite random till diverse så får vi se.
Men varför så knepiga frågor? Vad gillar du att göra? Men inte fan vet jag :rage:

Jag ska själv börja fråga grejer istället. Vad är detta. En arbetsintervju O_o??!

Vad vill du att konversationerna ska bestå av istället? Att uttrycka det till de du konverserar med är väl det viktigaste. :)
 
Jag vet inte! Kan inte prata alls känns det som :(

Det är inget konstigt! Det var svårt i början tycker jag. Jag känner igen mig mycket i överanalyserandet och inte veta vad man vill osv. Tyckte det mest vara att kasta sig ut med skräckblandad förtjusning och med stämma av lite då och då efterhand. Blir jag glad av denna personens meddelanden? Är jag rädd att skriva fel fortfarande? Får jag positiva eller negativa vibbar? Känns det som att vi är lika mycket engagerade? Flyter det ändå hyfsat?

Men att tänka på det för VARJE meddelande (som iaf jag gärna gjorde i början) blir ju helt övermäktigt som jag tror är lite det du märker nu?
 
Jag vet inte! Kan inte prata alls känns det som :(

Kan man ta bort vissa? Två känns jätteskumma

Klart du kan ta bort! Och om det tar mycket energi nu i början när allt är nytt så kanske en idé är att hålla färre konversationer igång, max 2-3 eller så? :)

Du ska prata om sådant som känns intressant och kul för dig, inte massa annat bara för att. Tycker du inte att konversationen ger något så slutar du skriva med de personerna.
 
Det är inget konstigt! Det var svårt i början tycker jag. Jag känner igen mig mycket i överanalyserandet och inte veta vad man vill osv. Tyckte det mest vara att kasta sig ut med skräckblandad förtjusning och med stämma av lite då och då efterhand. Blir jag glad av denna personens meddelanden? Är jag rädd att skriva fel fortfarande? Får jag positiva eller negativa vibbar? Känns det som att vi är lika mycket engagerade? Flyter det ändå hyfsat?

Men att tänka på det för VARJE meddelande (som iaf jag gärna gjorde i början) blir ju helt övermäktigt som jag tror är lite det du märker nu?
Avmatchade en som skrev tre inlägg om nått jäkla tåg :confused: och en annan om jag ville ha herrsällskap nu. Ingen att hänga i årets julgran precis :meh:
 
En känns väldigt lovande. Men tänker att personen drar öronen åt sig om jag berättar mer om mig själv.

och bara nu när jag skriver detta inlägg har telefonen plingar till 4-5 gånger O_o
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Träffade en kille på tinder för lite mer än ett år sedan. Han bodde 5 h ifrån mig men han jobbade mycket i samma stad som mig. Vi...
12 13 14
Svar
265
· Visningar
22 145
Senast: Whoever
·
Juridik & Ekonomi Jag vet inte vad jag vill med tråden men,, jag behöver lämna. Jag har koll på alla bostadsköer, privata hyresvärdar och blocket bostad...
2 3 4
Svar
75
· Visningar
8 589
Senast: Enya
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 950
Senast: Anonymisten
·
Relationer Har tänkt lääänge nu att jag måste skriva av mig här på buke åter igen för att få lite råd från kloka individer. Jag har varit singel...
2 3
Svar
58
· Visningar
13 343
Senast: LovingLife
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

  • Tvättstugedrama
Tillbaka
Upp