Dejtingtråden 34

Status
Stängd för vidare inlägg.
Kom att fundera på en sak.

Tittar på en serie där en tjej säger till en kille att hon älskar en honom, han känner inte känner samma men svarar att ”Det är alltid trevligt att veta att någon älskar en.”

Är det verkligen det? Jag tänker att det kan bli hur fel och obekvämt och konstigt som helst om man säger så och den andra inte känner samma?
Älskar är ett ganska extremt begrepp, tycker jag. Om jag hade varit föremålet så hade jag blivit väldigt obekväm till och med även om jag själv hade varit intresserad av den andra före dess. Verkar lite galet att hoppa direkt dit. Hellre en nedtonad variant, t.ex. att hen gärna skulle dejta någon som mig.

Säger jag då nej tack så finns också överslätningsmöjligheten "Inte precis dig så klart, vi är ju kompisar/kollegor/..." Aningen genomskinligt men ett sätt att gå vidare lite smidigare.
 
Absolut inte trevligt - hade tyckt att det var superjobbigt om en kollega berättat att hon/han älskade mig. Så obekvämt.
Allting bygger ju på vad man lägger in i begreppet "älska någon". Jag älskar tex min motorcykel. Jag älskar min hund. Jag älskar mitt hus. Jag älskar flera av mina kollegor och vill verkligen inte vara utan dem, men jag är ju inte kär i dem eller älskar dem på ett romantiskt sätt såsom att jag vill spendera resten av mitt liv med dem.

Är älska det starkaste som finns så är det klart att det blir obekvämt om det inte är besvarat, men det är ju inte säkert ett de tolkar älska på samma sätt som du eller jag gör.
 
Allting bygger ju på vad man lägger in i begreppet "älska någon". Jag älskar tex min motorcykel. Jag älskar min hund. Jag älskar mitt hus. Jag älskar flera av mina kollegor och vill verkligen inte vara utan dem, men jag är ju inte kär i dem eller älskar dem på ett romantiskt sätt såsom att jag vill spendera resten av mitt liv med dem.

Är älska det starkaste som finns så är det klart att det blir obekvämt om det inte är besvarat, men det är ju inte säkert ett de tolkar älska på samma sätt som du eller jag gör.
Så klar, men jag uppfattade frågan som om att det handlade om att nån hade ”romantiska känslor” för nån annan -jag kanske tolkade det fel? Och i så fall tänker jag att det blir lätt obekvämt.
 
Det beror ju på hur det uttrycks. Min familj kan säga att de älskar mig, liksom en långvarig vän kan få uttrycka ett "Jag älskar dig, tamefan!" vid något särskilt tillfälle, eventuellt. Men det ska till en speciell sorts människa och en särskild sorts relation för att jag ska känna mig bekväm med det.
En kollega - nope.
Har någon romantiska känslor och uttrycker det vore det nog att förändra vår relation framöver, jag skulle inte kunna se vår vänskap på samma sätt igen.
 
Finns det inte så många av vad du letar efter i ditt område utökar Tinder ditt sökområde.

Sen märker jag stor skillnad om man varit på resande fot. Då ser man sådana från sina resmål i typ två veckor efter man kommit hem.
Jo det förstår jag men jag vill inte se dem, det är därför jag tryckt i att inte se utanför området.
 
Jaha. Jag skrev tidigare om killen jag träffade på en dejt, som var trevlig men att jag var lite osäker på om vi var en bra match. Jättetrevliga samtal men kände ingen direkt attraktion vid första dejten eller något "klick". Men eftersom jag har en tendens att följa den attraktionen mer än logiken så brukar jag väl falla lite för "fel killar" så ville för en gångs skull ge det en chans. Attraktion kanske inte alltid kommer första gången man ses, utan man kanske behöver lära känna varandra lite mer.

Vi sågs igen – (och nu outar jag väl lite personliga saker här) han ville gå lite fortare fram än jag, med tanke på att jag inte känner det klicket och ändå ville ge det en ärlig chans att lära känna varandra kände jag att jag ville ärligt lära känna varandra och inte skynda in i något. Men jag sa att jag verkligen ville ses igen, tyckte att det var väldigt trevligt osv. Men har inte hört av honom sedan dess. :( Gör mig inte jättemycket så kanske i och med att jag inte riktigt kände det där klicket, men gör mig nog lite ledsen att jag faktiskt bestämt mig för att våga ge det en chans och se vad det kunde bli, eftersom han var väldigt trevlig, men att han uppenbarligen inte kände att jag var "trevlig nog" att ge en ärlig chans. Så det var det.
 
Senast ändrad:
Jaha. Jag skrev tidigare om killen jag träffade på en dejt, som var trevlig men att jag var lite osäker på om vi var en bra match. Jättetrevliga samtal men kände ingen direkt attraktion vid första dejten eller något "klick". Men eftersom jag har en tendens att följa den attraktionen mer än logiken så brukar jag väl falla lite för "fel killar" så ville för en gångs skull ge det en chans. Attraktion kanske inte alltid kommer första gången man ses, utan man kanske behöver lära känna varandra lite mer.

Vi sågs igen – (och nu outar jag väl lite personliga saker här) han ville gå lite fortare fram än jag, med tanke på att jag inte känner det klicket och ändå ville ge det en ärlig chans att lära känna varandra kände jag att jag ville ärligt lära känna varandra och inte skynda in i något. Men jag sa att jag verkligen ville ses igen, tyckte att det var väldigt trevligt osv. Men har inte hört av honom sedan dess. :( Gör mig inte jättemycket så kanske i och med att jag inte riktigt kände det där klicket, men gör mig nog lite ledsen att jag faktiskt bestämt mig för att våga ge det en chans och se vad det kunde bli, eftersom han var väldigt trevlig, men att han uppenbarligen inte kände att jag var "trevlig nog" att ge en ärlig chans. Så det var det.
Blev lite rörigt ser jag – så förklaring: Vi har både kommit överens om att vi har väldigt trevligt ihop och ville ses igen (jag kände inget superklick eller attraktion men med tanke på hur det brukar sluta när jag känner det kände jag att jag ska tänka logiskt och ge det en chans, klicket kanske kommer senare). Så vi sågs igen. Han gick då från att sitta och dricka kaffe och ha ett trevligt samtal till att vi skulle "gå och lägga oss" – vilket jag inte kände att jag ville. Och sa då att jag tycker att han är trevlig och därför vill ge det en ärlig chans att se var det kan leda, och inte skynda in i något så. Något han då höll med om. Men sen har han totalt ghostat mig. Inte speciellt förvånad, varit med om det förr. Men mitt ego blir lite sårat.
 
Blev lite rörigt ser jag – så förklaring: Vi har både kommit överens om att vi har väldigt trevligt ihop och ville ses igen (jag kände inget superklick eller attraktion men med tanke på hur det brukar sluta när jag känner det kände jag att jag ska tänka logiskt och ge det en chans, klicket kanske kommer senare). Så vi sågs igen. Han gick då från att sitta och dricka kaffe och ha ett trevligt samtal till att vi skulle "gå och lägga oss" – vilket jag inte kände att jag ville. Och sa då att jag tycker att han är trevlig och därför vill ge det en ärlig chans att se var det kan leda, och inte skynda in i något så. Något han då höll med om. Men sen har han totalt ghostat mig. Inte speciellt förvånad, varit med om det förr. Men mitt ego blir lite sårat.
Då var det nog inte rätt, killen måste ju kunna ta ett nej… :heart
 
Blev lite rörigt ser jag – så förklaring: Vi har både kommit överens om att vi har väldigt trevligt ihop och ville ses igen (jag kände inget superklick eller attraktion men med tanke på hur det brukar sluta när jag känner det kände jag att jag ska tänka logiskt och ge det en chans, klicket kanske kommer senare). Så vi sågs igen. Han gick då från att sitta och dricka kaffe och ha ett trevligt samtal till att vi skulle "gå och lägga oss" – vilket jag inte kände att jag ville. Och sa då att jag tycker att han är trevlig och därför vill ge det en ärlig chans att se var det kan leda, och inte skynda in i något så. Något han då höll med om. Men sen har han totalt ghostat mig. Inte speciellt förvånad, varit med om det förr. Men mitt ego blir lite sårat.

Ja egot blir lite sårat. Men hellre det än hjärtat ❤️
 
Det där med tt älska någon och också att där är förväntningar att det ska uttryckas. Känner det blir så fel då det för mig inte är något utrycka att slarva med. Ska känna rätt, riktigt och ärligt innan jag skulle använda mig av något sådant.
Men har man nu bränt tassarna lite några gånger så sitter det liksom fast lite. Det tar tid, kan tycka om någon väldigt mycket ändå. Vill liksom att det ska mogna för min del så att när det väl känns så så känns det så på riktigt - vad det nu är.
 
Men alltså älskar - det är ju en lång bit dit tänker jag. Jag hade också tyckt det var jobbigt och inget annat. Stor skillnad på om nån är intresserad eller förtjust, men älskar 😬🤔
Så klart stor skillnad men hade i ärlighetens namn nog inte velat veta om nån jag umgås med pga kollegor eller liknande sammanhang var intresserad av mig heller. Tänker att det finns smidigare sätt att närma sig någon och ta reda på ett ev. intresse än att fråga rakt ut :)
 
På ett mer generellt plan, hur tänker ni med åldersskillnad? Vad är rimligt? När blir det för mycket? Kan det bli för mycket?

Min själsfrände är 10 år äldre än mig, jag är 38. Hade jag inte vetat hur gammal han var hade jag gissat på max 5 år äldre, jag får tom påminna mig om att det är 10. Han ser mkt yngre ut och antingen är jag lite lillgammal eller så är han barnslig för vi är på samma våglängd ;)
Det jag kan känna om det är mest att vi slösat ett helt liv på att inte träffas förrän nu. Och nu är ju situationen sådan att det kommer dröja innan vi kanske kan leva ihop, om det nu blir så ens. Jag hade gärna fått fler år ihop än vad vi kommer hinna få. Men det handlar nog mer om min syn på livet än min syn på ålder.

Jag hade dock föredragit att vara närmare i ålder, ffa när man blir äldre. Men ptja, vad ska man eg säga om det? Att ens träffa nån öht som man matchar med är ju en utopi, det är orimligt att ha en hel önskelista som kan förväntas slå in...
 
Så klart stor skillnad men hade i ärlighetens namn nog inte velat veta om nån jag umgås med pga kollegor eller liknande sammanhang var intresserad av mig heller. Tänker att det finns smidigare sätt att närma sig någon och ta reda på ett ev. intresse än att fråga rakt ut :)

Jag har varit i just den situationen och det var väldigt jobbigt faktiskt. Personen i fråga var medveten om att det "pga omständigheter" inte kunde bli något mellan oss, men uttryckte ändå sina känslor för mig. Som jag förstod det så kändes det bättre att få det sagt, men det gjorde det verkligen inte för mig. Det blev en väldigt jobbig tid därefter då vi jobbade mycket ihop, inget jag önskar hända igen.
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Hemmet Jag håller på att "flytta hemifrån" och funderar på hur jag ska tänka med placering av TVn. Dvs vilken höjd man vill ha den. Min nya...
Svar
14
· Visningar
565
Senast: pepp
·
Relationer Alltså jag spricker! Jag träffade precis en kille som va sååå söt! Hade jag inte varit i en monogam relation hade jag definitivt velat...
2
Svar
35
· Visningar
2 432
Senast: Palermo
·
Relationer Eller rättare sagt, var och med vilka? Och hur planeras det? Samma varje år eller olika? Är alla nöjda med upplägget eller kan det...
6 7 8
Svar
144
· Visningar
7 130
Senast: Mirre
·
Relationer Skapade ett nytt nick för detta inlägg för att inte outa mannen. Jag har kommit till insikt om att jag lever i en, för mig, toxisk...
4 5 6
Svar
116
· Visningar
8 880

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp