Dejtingtråden 32

[parellikusken]

Hur ser ni ut på dejt? Skiljer er klädsel sig åt från i början till när ni setts ett tag? Dom första gångerna hade jag kjol och klänning. Sen la jag ner det och har klätt mig i olika sorters mjukiskläder och ser rätt vardaglig ut. Inga stora förändringar förutom att jag börjat använda linser igen. Sminkar mig inte heller så mycket förutom lite foundation och puder som jag oftast har ändå och mascara. Vet inte om jag är för obrydd eller om det är bra att våga vara som jag brukar vara. Funderar på att ta på mig något liiiite finare i helgen. Men gillar att han inte verkar bry sig.

Det beror på vad vi gör. Ofta träffar jag dejter ute först och dricker vin, då klär jag mig finare såklart. Men har de kommit hem till mig har jag haft vardagskläder på mig.
Men ja, har aldrig mjukiskläder på mig ens hemma själv.

 

[pepp]

Hur ser ni ut på dejt? Skiljer er klädsel sig åt från i början till när ni setts ett tag? Dom första gångerna hade jag kjol och klänning. Sen la jag ner det och har klätt mig i olika sorters mjukiskläder och ser rätt vardaglig ut. Inga stora förändringar förutom att jag börjat använda linser igen. Sminkar mig inte heller så mycket förutom lite foundation och puder som jag oftast har ändå och mascara. Vet inte om jag är för obrydd eller om det är bra att våga vara som jag brukar vara. Funderar på att ta på mig något liiiite finare i helgen. Men gillar att han inte verkar bry sig.

Jag sminkar mig aldrig, brukar inte anstränga mig jättehårt. Har på mig mina vanliga kläder som oftast är baggy jeans och tshirt

Har vi varit ute i skogen så har jag haft kläder för det ändamålet!

 

[Modest]

Förra killen hade också hund så där var det lugnt, vi träffades i parken på grund av hundarna. Min äldre hund brukade lägga sig mellan oss i sexuella sammanhang, bara klev in helt självsäkert och la sig där. Mindre uppskattat av partnern

Jag älskar djur överlag, inklusive hundar, men det där hade inte jag heller uppskattat.

 

[starcraft]

Hur ser ni ut på dejt? Skiljer er klädsel sig åt från i början till när ni setts ett tag? Dom första gångerna hade jag kjol och klänning. Sen la jag ner det och har klätt mig i olika sorters mjukiskläder och ser rätt vardaglig ut. Inga stora förändringar förutom att jag börjat använda linser igen. Sminkar mig inte heller så mycket förutom lite foundation och puder som jag oftast har ändå och mascara. Vet inte om jag är för obrydd eller om det är bra att våga vara som jag brukar vara. Funderar på att ta på mig något liiiite finare i helgen. Men gillar att han inte verkar bry sig.

För mig beror det på vad man gör, ska man ut och äta middag så klär jag gärna upp mig och sminkar mig. Ska man vara hemma och kolla film typ så tar jag hellre något mer bekvämt (dock inte regelrätta mjukiskläder för min del) och smink beror på hur jag känner för dagen.

 

[Lillefrun]

Jag älskar djur överlag, inklusive hundar, men det där hade inte jag heller uppskattat.

Nej inte jag heller egentligen, skrev mest lite skämtsamt men nej det var ju inte rätt tillfälle alls. Hände några gånger men efter ett par tillsägelser gav han upp.

 

[Lillefrun]

Jo, kläderna beror absolut på tillfälle. Vi har mest umgåtts på promenader och att sitta i soffan och prata och små utflykter. Hade vi gått ut skulle jag klä mig annorlunda. Imorgon känner jag för att klä upp mig lite så måste hitta något passande. Jeans och någon fin tröja tröja

 

[Fibusen]

Pratat med en kille ett tag, allt började i rent träningssammanhang då jag håller på att ”ta tag i mig själv” för att blir starkare och lite lättare. Kroppen måste hålla för jobbet helt enkelt. Jobbar på ett äldreboende och det är tungt vissa dagar…

Hur som helst så vet han om hela alltihopa ang D, och att jag absolut inte är redo för något alls, och han själv är också relativt ”ny-dumpad” (även om han kommit längre än mig i processen) så han har heller några direkta planer. Han bor i en annan stad men jobbar i min lilla håla. Vi har alltså mest enbart snackat om träning/hälsa och jag har fått superbra pepp och tips från honom. Han tränar en hel del själv, gym, boxning, springer och kör hinderbana. I tisdags skrev han från ingenstans och frågade om jag var ledig, vilket jag var. Han hade varit på jobbet och blivit klar bra mycket tidigare än vad han hade räknat med så han frågade om jag ville ta en spontan promenad eller om jag redan hade gått min tur, men det hade jag inte så vi tog min lilla sväng (tar ca 2 h) och jag hade det faktiskt SKITKUL! Jag som inte alls tycker om att vara spontan, och speciellt INTE med nya människor jag aldrig träffat, men mitt i allt jävla skit som varit så kände jag bara ”varför inte testa att bara vara tvärt emot och se vad som händer?” Och som sagt, jag hade skitkul och kände mig helt uppriktigt glad som fan igen efter våran promenad. Jag har ju en dröm att vandra några dagar i fjällen med tält och hela faderullan, vilken han hade gjort i somras så han berättade massor om det och visade bilder.

Vi skriver dagligen och vi har samma humor, han är så otroligt lättsam och rolig människa! Han vet att jag inte är redo för något alls mer än sällskap på ”träningen” och lite allmänt häng, och han är helt okej med det, han tycker det var lika trevligt han med att umgås med mig, så i morgon ska vi faktist ge oss ut och fiska lite. Och jag ser verkligen fram emot det! Nästa vecka flyttar han och jag har lovat att komma och skruva möbler någon dag.

Jag ska inte tänka något alls, utan vi är två vuxna människor som helt enkelt har roligt ihop, han är lättpratad, lugn, och vi kan bolla livet, och han får mig på bättre humör helt enkelt. Och det känns faktist skönt att inte ha några fler planer alls än så just nu.
Jag har alltid haft lättare att ha killkompisar än tjejkompisar, så det känns lovande att jag kanske kan finna en ny vän iallafall.

 

[Nahar]

Okej, så: Jag har bestämt mig för att dejtingappar och dejtingsidor inte är min grej alls. Min grej bör istället vara att komma ut och träffa mer folk. Problemet är då att jag knappt har några intressen som genererar möjligheter att träffa nya människor, känner jag. Men jag tänker att det måste vara jag som är lite hemmablind och helt enkelt inte tänker på saker som involverar mina intressen och att träffa människor/bilda vänskaper (för jag behöver lära känna någon ordentligt innan attraktion blir aktuellt).

Om vi ignorerar covid för ett tag; hur/var tror ni det är störst chans att hitta likasinnade människor? De saker jag brinner mest för är hållbart skogsbruk, balett (att dansa), genushistoria/idéhistoria, spela musik, samvaro med hästar (alltså inte först och främst konventionell ridning). Det är väl de sakerna jag kan överhuvudtaget tänka mig att jag kan göra med andra människor på något sätt. Jag är och har senaste åren var extremt bunden till mitt hem och mitt arbete, och knappt ens träffat mina existerande vänner och familj, så jag känner lite att jag glömt hur världen ser ut där ute och vad det finns för grejer att hitta på

 

[Fruentimber]

Okej, så: Jag har bestämt mig för att dejtingappar och dejtingsidor inte är min grej alls. Min grej bör istället vara att komma ut och träffa mer folk. Problemet är då att jag knappt har några intressen som genererar möjligheter att träffa nya människor, känner jag. Men jag tänker att det måste vara jag som är lite hemmablind och helt enkelt inte tänker på saker som involverar mina intressen och att träffa människor/bilda vänskaper (för jag behöver lära känna någon ordentligt innan attraktion blir aktuellt).

Om vi ignorerar covid för ett tag; hur/var tror ni det är störst chans att hitta likasinnade människor? De saker jag brinner mest för är hållbart skogsbruk, balett (att dansa), genushistoria/idéhistoria, spela musik, samvaro med hästar (alltså inte först och främst konventionell ridning). Det är väl de sakerna jag kan överhuvudtaget tänka mig att jag kan göra med andra människor på något sätt. Jag är och har senaste åren var extremt bunden till mitt hem och mitt arbete, och knappt ens träffat mina existerande vänner och familj, så jag känner lite att jag glömt hur världen ser ut där ute och vad det finns för grejer att hitta på

Kurser och föreningar.

 

[Nahar]

Kurser och föreningar.

Känner att det inte säger mig jättemycket. Kurser i vad? Hur? Var? Jag har ju pluggat men misstänker att det inte är universitet du syftar på. Var letar jag upp saker som passar mig liksom?

Föreningar känns som att det kräver en del tid/engagemang. Eller så har jag en bild av föreningar som är typ, politiskt parti eller idrottsklubb. Eller studentförening. Och inte så mycket mer. Finns det nånstans en kan söka på föreningar en bara kan gå med i?

 

[Fruentimber]

Känner att det inte säger mig jättemycket. Kurser i vad? Hur? Var? Jag har ju pluggat men misstänker att det inte är universitet du syftar på. Var letar jag upp saker som passar mig liksom?

Föreningar känns som att det kräver en del tid/engagemang. Eller så har jag en bild av föreningar som är typ, politiskt parti eller idrottsklubb. Eller studentförening. Och inte så mycket mer. Finns det nånstans en kan söka på föreningar en bara kan gå med i?

Studieförbund och folkhögskolor, t ex. Finns ju hur mycket som helst. Eldrimner håller jag också gärna koll på, och är ju även en förening man kan gå med i.

Det finns mängder av föreningar inom olika intresseområden, både stora och små. Jag har ju ingen aning om var du bor men kolla t ex vilka studieförbunden i ditt område samarbetar med. Föreningsliv är så otroligt mycket större än politiska partier eller idrottsföreningar.

Edit: förening tar ju bara tid om du väljer att engagera dig i styrelsearbetet? Du väljer ju själv vilka aktiviteter du vill medverka på annars som föreningsmedlem.

 

[Mia_R]

Känner att det inte säger mig jättemycket. Kurser i vad? Hur? Var? Jag har ju pluggat men misstänker att det inte är universitet du syftar på. Var letar jag upp saker som passar mig liksom?

Föreningar känns som att det kräver en del tid/engagemang. Eller så har jag en bild av föreningar som är typ, politiskt parti eller idrottsklubb. Eller studentförening. Och inte så mycket mer. Finns det nånstans en kan söka på föreningar en bara kan gå med i?

Nu är det ju för långt ifrån dig men jag tycker det är mycket aktivitet nu under hösten. T ex har Skånela slott 1700-talsdans i helgen.

Se dig omkring, utflykter, marknader, guidningar mm. Jag frågade först min granne om han ville hänga med på en guidning i morgon men han går nog hellre och plockar svamp. Nu har jag en flirt som jag funderar på att fråga istället när han som egentligen, trodde jag, skulle kommit inte hört av sig.

Phf, som om jag sitter hemma och väntar!

 

[Nahar]

Studieförbund och folkhögskolor, t ex. Finns ju hur mycket som helst. Eldrimner håller jag också gärna koll på, och är ju även en förening man kan gå med i.

Det finns mängder av föreningar inom olika intresseområden, både stora och små. Jag har ju ingen aning om var du bor men kolla t ex vilka studieförbunden i ditt område samarbetar med. Föreningsliv är så otroligt mycket större än politiska partier eller idrottsföreningar.

Edit: förening tar ju bara tid om du väljer att engagera dig i styrelsearbetet? Du väljer ju själv vilka aktiviteter du vill medverka på annars som föreningsmedlem.

Får googla mig fram. Har fått mitt sociala liv serverat på fat sen barndomen så känner mig lite lost. Särskilt här ute på landet där det inte bara går att springa över till en kompis. Elrimner lät ju intressant, känner att mycket sånt helt gått mig förbi verkligen, alltså att det ens existerar.

Nu är det ju för långt ifrån dig men jag tycker det är mycket aktivitet nu under hösten. T ex har Skånela slott 1700-talsdans i helgen.

Se dig omkring, utflykter, marknader, guidningar mm. Jag frågade först min granne om han ville hänga med på en guidning i morgon men han går nog hellre och plockar svamp. Nu har jag en flirt som jag funderar på att fråga istället när han som egentligen, trodde jag, skulle kommit inte hört av sig.

Phf, som om jag sitter hemma och väntar!

Känns ju dock som att det där är sånt en gör när en redan har någon att göra det med. Jag har ju vänner men måste träffa helt nya personer

 

[parellikusken]

Okej, så: Jag har bestämt mig för att dejtingappar och dejtingsidor inte är min grej alls. Min grej bör istället vara att komma ut och träffa mer folk. Problemet är då att jag knappt har några intressen som genererar möjligheter att träffa nya människor, känner jag. Men jag tänker att det måste vara jag som är lite hemmablind och helt enkelt inte tänker på saker som involverar mina intressen och att träffa människor/bilda vänskaper (för jag behöver lära känna någon ordentligt innan attraktion blir aktuellt).

Om vi ignorerar covid för ett tag; hur/var tror ni det är störst chans att hitta likasinnade människor? De saker jag brinner mest för är hållbart skogsbruk, balett (att dansa), genushistoria/idéhistoria, spela musik, samvaro med hästar (alltså inte först och främst konventionell ridning). Det är väl de sakerna jag kan överhuvudtaget tänka mig att jag kan göra med andra människor på något sätt. Jag är och har senaste åren var extremt bunden till mitt hem och mitt arbete, och knappt ens träffat mina existerande vänner och familj, så jag känner lite att jag glömt hur världen ser ut där ute och vad det finns för grejer att hitta på

Du bör på landet, bugg såklart!
Fast det kanske bara är i Norrländska landsbygden alla håller på med det.

 

[Fruentimber]

Får googla mig fram. Har fått mitt sociala liv serverat på fat sen barndomen så känner mig lite lost. Särskilt här ute på landet där det inte bara går att springa över till en kompis. Elrimner lät ju intressant, känner att mycket sånt helt gått mig förbi verkligen, alltså att det ens existerar.

Känns ju dock som att det där är sånt en gör när en redan har någon att göra det med. Jag har ju vänner men måste träffa helt nya personer

Haha, om du inte vill skriva ut vart du bor så kan du alltid skicka ett PM, så kan jag se vad det finns för roligheter!

 

[Fruentimber]

@Nahar Är du med i LRF? Nån brukshästförening? Småbrukar/självhushållarförening?

 

[athena_arabians]

Pratat med en kille ett tag, allt började i rent träningssammanhang då jag håller på att ”ta tag i mig själv” för att blir starkare och lite lättare. Kroppen måste hålla för jobbet helt enkelt. Jobbar på ett äldreboende och det är tungt vissa dagar…

Hur som helst så vet han om hela alltihopa ang D, och att jag absolut inte är redo för något alls, och han själv är också relativt ”ny-dumpad” (även om han kommit längre än mig i processen) så han har heller några direkta planer. Han bor i en annan stad men jobbar i min lilla håla. Vi har alltså mest enbart snackat om träning/hälsa och jag har fått superbra pepp och tips från honom. Han tränar en hel del själv, gym, boxning, springer och kör hinderbana. I tisdags skrev han från ingenstans och frågade om jag var ledig, vilket jag var. Han hade varit på jobbet och blivit klar bra mycket tidigare än vad han hade räknat med så han frågade om jag ville ta en spontan promenad eller om jag redan hade gått min tur, men det hade jag inte så vi tog min lilla sväng (tar ca 2 h) och jag hade det faktiskt SKITKUL! Jag som inte alls tycker om att vara spontan, och speciellt INTE med nya människor jag aldrig träffat, men mitt i allt jävla skit som varit så kände jag bara ”varför inte testa att bara vara tvärt emot och se vad som händer?” Och som sagt, jag hade skitkul och kände mig helt uppriktigt glad som fan igen efter våran promenad. Jag har ju en dröm att vandra några dagar i fjällen med tält och hela faderullan, vilken han hade gjort i somras så han berättade massor om det och visade bilder.

Vi skriver dagligen och vi har samma humor, han är så otroligt lättsam och rolig människa! Han vet att jag inte är redo för något alls mer än sällskap på ”träningen” och lite allmänt häng, och han är helt okej med det, han tycker det var lika trevligt han med att umgås med mig, så i morgon ska vi faktist ge oss ut och fiska lite. Och jag ser verkligen fram emot det! Nästa vecka flyttar han och jag har lovat att komma och skruva möbler någon dag.

Jag ska inte tänka något alls, utan vi är två vuxna människor som helt enkelt har roligt ihop, han är lättpratad, lugn, och vi kan bolla livet, och han får mig på bättre humör helt enkelt. Och det känns faktist skönt att inte ha några fler planer alls än så just nu.
Jag har alltid haft lättare att ha killkompisar än tjejkompisar, så det känns lovande att jag kanske kan finna en ny vän iallafall.

En ny vän är inte fy skam det heller

 

[pepp]

Har kvar vankillen på snap ifall jag får torka, vill inte träffa honom seriöst igen iallafall
Han hade blivit sjuk nu efter att ha träffat mig, får nästan lite dåligt samvete

Vill gärna träffa jägaren igen, tänkte ev föreslå nåt till nästa vecka om han inte jobbar...

 

[Nahar]

Du bör på landet, bugg såklart!
Fast det kanske bara är i Norrländska landsbygden alla håller på med det.

Jag har ingen aning om huruvida bugg är poppis här eller inte. Känns på gränsen till min comfort zone men jag kanske får utmana den. Misstänker dock att min typ av folk inte går på bugg, men det kanske finns alla sorter?

@Nahar Är du med i LRF? Nån brukshästförening? Småbrukar/självhushållarförening?

Nope, inget av det, bra tips! (utom LRF, känns som att jag har ideologiska skiljaktigheter där, men det är nog för en annan tråd) Kan en vara med i brukshästförening utan att ha egen brukshäst (än)? Eller ja, det kanske jag får fråga dem Mina hästar är pensionärer men har ju tankar om häst och skogsbruk inom snar framtid så!

 

[Mia_R]

Får googla mig fram. Har fått mitt sociala liv serverat på fat sen barndomen så känner mig lite lost. Särskilt här ute på landet där det inte bara går att springa över till en kompis. Elrimner lät ju intressant, känner att mycket sånt helt gått mig förbi verkligen, alltså att det ens existerar.

Känns ju dock som att det där är sånt en gör när en redan har någon att göra det med. Jag har ju vänner men måste träffa helt nya personer

Just dansen vet jag att du måste ha partner med dig, men annars så behövs ingen för att gå på visningar.