Mitt ex gillade inte att kyssas fick jag veta när vi hade setts ett litet tag (i början hånglade vi). Han hade även svårt för långvarig närhet, som att hålla handen på promenad, ligga omslingrade och se på film, eller sova nära varandra, trots att vi var jätteförälskade. För mig som funkar annorlunda var det var lite svårt i början att hantera, men det var så mycket annat som synkade klockrent. Och vi fick det att funka. Jag lärde mig att han verkligen ville ha närhet men gärna ofta i stället för länge, han lärde sig hur han kunde agera för att undvika att jag kände mig avvisad. Vi hade det jättefint ihop.Ja jag blir också väldigt oroad över att han inte vill kyssas, den supergosiga helgen hos mig var han jätteförkyld, så då var det inte så konstigt. (Det var då han sa att han inte riktigt kände sig bekväm med det. Då var det överhuvudtaget mycket mer gos, pussande, och vi låg med varandra.
Senast vi sågs var det mindre gos och klängande generellt, men ändå mycket närhet, skedande och intimitet. Så jag hoppas att det som hänt bara är att han backat lite medan han finner ut av oss. Eller vad man ska säga. Problemet är ju att om han blir lite mer avvaktande blir ju också jag det. Hoppas att det lossnar och att han inte är så osäker på vad han vill när vi ses igen.
Att inte kyssas är för MIG ett tecken på att personen aktar sig för att få för starka känslor.Men det behöver ju inte vara så.
Vi hånglade massor den första gången vi hamnade i säng, och då var det noll bekymmer. Det kändes fantastiskt bra att kyssas med honom. Men då var det mer alkohol och mindre hjärna inblandat.
Behöver inte alls vara så i detta fall, tänkte mest ge ett exempel på att det finns olika sätt att funka vad gäller närhetsbehov och att det inte måste gå åt skogen för det.