Hahaha! Han var dock av med partnern ganska snabbt efter det, barnen har man ju på livstidDejta någon med barn? Absolut inte. Dejta någon som redan har partner? Inga problem![]()
Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Hahaha! Han var dock av med partnern ganska snabbt efter det, barnen har man ju på livstidDejta någon med barn? Absolut inte. Dejta någon som redan har partner? Inga problem![]()
Kanske lite OT men blev ändå väldigt nyfiken - hur skulle du känna inför att dejta någon som har t.ex. häst eller hund? Jag känner ju t.ex. att mina tre hästar går före en eventuell dejt eller partner om det ställs på sin spets, och hade jag hund (har haft men har inte nu) så vore det ju lite samma sak där. Jag skulle personligen ha jättesvårt att dejta någon som kräver av mig att hen går före mina djur...
Oj...var har jag försökt övertala någon? Jag skrev bara att jag förstod frågan. Och @Zinfernia har svarat. Inga konstigheter tycker jag?
Tror att alla, som inte vill dejta någon med barn, har fått höra ”det är ju heeeelt annorlunda med vuxna barn juuuu”. Det är som att man alltid måste få höra argument till varför det går bra att dejta folk med barn
Jag argumenterade överhuvudtaget inte för eller emot att dejta folk med barn. Jag skrev att jag förstod att hon fick frågan. Eftersom det är rätt stor skillnad på små och stora barn i förhållandedelen. Jag dejtar ingen med små barn tex.
Fast skriver en ordagrannt "ingen med barn" så menas naturligtvis just det. Annars borde det i så fall fraseras någonting i stil med " Inga småbarnsföräldrar".
Bara för att barnen blir vuxna utesluts de förhoppningsvis inte från sina föräldrars liv, eller tvärt om.
Fast jag tycker att uttrycket "ingen med barn" är rätt tydligt. Jag ser emellanåt presentationer där det står att de inte har eller vill ha djur. Det är ju inte så att jag då förutsätter att min häst är okej bara för att han inte bor med mig.Naturligtvis för dig och för mig är uppenbarligen inte samma sakjag skulle inte nödvändigtvis förutsätta att ”ingen med barn” uteslöt någon med vuxna barn
![]()
Fast jag tycker att uttrycket "ingen med barn" är rätt tydligt. Jag ser emellanåt presentationer där det står att de inte har eller vill ha djur. Det är ju inte så att jag då förutsätter att min häst är okej bara för att han inte bor med mig.
Ja jösses... Jag har fått höra en variant på det många gånger: "Du får vänta tills barnen blir lite äldre så kan du dejta föräldrar ändå" följt av tusen argument till varför jag borde acceptera barn i en nära relation med någon bara för att jag själv har hund. Herregud så less jag blir.Tror att alla, som inte vill dejta någon med barn, har fått höra ”det är ju heeeelt annorlunda med vuxna barn juuuu”. Det är som att man alltid måste få höra argument till varför det går bra att dejta folk med barn
Naturligtvis för dig och för mig är uppenbarligen inte samma sakjag skulle inte nödvändigtvis förutsätta att ”ingen med barn” uteslöt någon med vuxna barn
![]()
Jag tror det folk reagerar på är att du överhuvudtaget känner dig manad att skriva att det är ju verkligen inte samma sak sak att dejta någon med vuxna barn, trots att @Zinfernia varit tydlig med att hon inte är intresserad av att dejta någon med barn. När Z svara r att det spelar ingen roll, hon inte är intresserad oavsett ålder på barnen så svarar du igen att det är ju absolut inte samma sak med vuxna barn. Det framstår lite som att du har svårt att acceptera att någon kan tycka annorlunda ang vuxna barn.Jag argumenterade överhuvudtaget inte för eller emot att dejta folk med barn. Jag skrev att jag förstod att hon fick frågan. Eftersom det är rätt stor skillnad på små och stora barn i förhållandedelen. Jag dejtar ingen med små barn tex.
Återigen, det jag skrev var att jag förstår att hon fick frågan och varför. Ingen argumentation för eller emot och absolut ingen övertalning. Ville mest visa att det finns olika sätt att se på saker och läsa och tolka saker. Men jag lämnar det där.Jag tror det folk reagerar på är att du överhuvudtaget känner dig manad att skriva att det är ju verkligen inte samma sak sak att dejta någon med vuxna barn, trots att @Zinfernia varit tydlig med att hon inte är intresserad av att dejta någon med barn. När Z svara r att det spelar ingen roll, hon inte är intresserad oavsett ålder på barnen så svarar du igen att det är ju absolut inte samma sak med vuxna barn. Det framstår lite som att du har svårt att acceptera att någon kan tycka annorlunda ang vuxna barn.
Fast att du inte tycker att det går att missförstå är väl inte allmängiltigt för vad alla andra förstår av det? Jag förstår det uppenbarligen annorlunda än dig t ex. Allt går inte att göra tydligt för alla. En kanske får ta nåt mail med en trevlig fråga som jag förstod det som att det var i det här fallet? Det är väl inte hela världen liksom?Själv tycker jag inte att det går att missförstå. Jag skulle också bli irriterad om det stod så i min eventuella presentation och folk med barn envisades med att höra av sig ändå. Hur ska man uttrycka sig tydligare?
Vuxna barn är ju fortfarande en jätterelation de flesta människor varken vill eller kan bli av med sådär i en handvändning, och blir en tillsammans seriöst kan man räkna med att på ett eller annat vis bli inblandad i den relationen.
Med på köpet kommer dessutom ofta en mor eller far till de här barnen.
För att inte tala om att en kanske inte är intresserad av en kärleksrelation med en människa som är intresserad av barn, helt enkelt. Vilket ju per default gör att alla föräldrar går bort, gamla som nya.
Jag kan sträcka mig så långt att det går att missförstå (även om jag verkligen tycker att budskapet är solklart) men jag har betydligt större förståelse för den som blir tvär när samma tydliga meddelande "missförstås" gång på gång.Fast att du inte tycker att det går att missförstå är väl inte allmängiltigt för vad alla andra förstår av det? Jag förstår det uppenbarligen annorlunda än dig t ex. Allt går inte att göra tydligt för alla. En kanske får ta nåt mail med en trevlig fråga som jag förstod det som att det var i det här fallet? Det är väl inte hela världen liksom?
Tydlighet skapar en ju för att nå fram till andra? Inte för att göra sig själv nöjd och förstå sig själv? Så svaret blir: tillräckligt tydlig för att nå fram?
Jag ser rätt stora skillnader i dina exempel. Och oavsett ser jag en skillnad i om någon frågar trevligt för att den förstår texten på annat sätt än en själv än om någon bara argumenterar emot.
”Jag matchar inte med dig som har eller vill ha barn oavsett ålder på dem (även vuxna barn).” Kanske? Det blir ganska svårt att kommunicera om en envist hävdar att ens egen tolkning är den bästa och enda när en får klar input om att det går att tolka annorlundaFörlåt alla för att jag fortsätter OT nu, men jag vill verkligen veta.
Vad bör man skriva för att vara mer än tydlig undrar jag då?
"Jag undanber mig svar från alla som har barn, någon gång har haft barn (även sådana som vuxit upp) och kan tänka sig vilja ha barn i framtiden?"
Då tycker jag det är beydligt enklare att tolka "Inte barn" som just.. inte barn.