Att undvika snedfördelning i förhållande

[Petruska]

Ja, det är nog helt klart så. Jag tycker generellt att jämställdheten ofta släpar efter på landsbygden, tyvärr.

Till den grad att även hyfsat jämställda par ramlar tillbaka till 50-talet när de semestrar i sommarstugan. Det är helt absurt.

 

[Efwa]

Egentligen tänker jag nog väldigt krasst. Hade det hela kommit upp till diskussion hemma, om vad vem skulle göra utefter könsrollerna hade vi nog inte varit tillsammans längre.
Jag hade aldrig stått ut med en man som påtalade eller ville ha det på ett sådant sätt där de upprätthålls mot någons vilja.

Han hade nog inte heller varit tillsammans med en sådan kvinna.

För mig är inte jämställdhet att dela 50% på allt utan att dela på det som är skittråkigt som ingen vill göra och att dela upp resten efter ork och vad man gillar och är duktig på.

 

[MiniLi]

Har ni fått till det med projektlederiet? Alltså så att du inte initierar och "leder" hushållspysslet?

Nej där är det svårare! Tycker det är den allra kämpigaste delen!
Min sambo initierar oftast matlagning och att handla mat men sen blir det värre.

Det värsta är att jag typ projektleder mig själv i mitt försök att sluta projektleda.. Jäkla otyg!

 

[Petruska]

Nej där är det svårare! Tycker det är den allra kämpigaste delen!
Min sambo initierar oftast matlagning och att handla mat men sen blir det värre.

Det värsta är att jag typ projektleder mig själv i mitt försök att sluta projektleda.. Jäkla otyg!

100% identifikation.

 

[sjoberga]

Ja, det är nog helt klart så. Jag tycker generellt att jämställdheten ofta släpar efter på landsbygden, tyvärr.

Det är nog inte så märkligt , med tanke på hur röstandet ser ut på politiska inriktningar. I min valkrets (landsbygd) måste jag bilda fikagrupp med alla som röstar på både MP och V tillsammans med de 2 som röstar L, för att få ihop ett halvt dussin att kunna diskutera jämställdhet med. KD/M/SD skulle få en förkrossande majoritet här - och den politiska viljan till jämställdhet där är inte bara obefintlig , den är en kärnfråga i motstånd.

Tyvärr har ju SD/KD/M esset i rockärmen att om de bara lyckas få bort frågan från dagordningen och begrava den så kan ojämställdheten återstå och patriarkatet långsamt stärkas.

Det jag menar är att på landsbygden finns det ett ganska aktivt stöd bland människor för att inte låta jämställdheten gå för långt. Jag älskar det uttrycket

 

[Sol]

Något snedfördelat blir det pga våra arbeten. Jag har längre pendlingstid vilket innebär att jag inte hinner lämna och/eller lämna på fritids. Det får gubben sköta, han åker därmed även på att laga mat. Jag städar upp i köket efteråt och därefter hjälps vi åt att få ungar i säng och annat vardagsbestyr.

Jag tog nästan allt ansvar för att hålla koll på allt som har med skola och förskola att göra tidigare men insåg att det inte funkade. Då slutade jag med det helt enkelt. Nu kollar båda hur kommande vecka ser ut och viktiga saker skrivs upp i almanackan.

 

[inverterad]

Nej där är det svårare! Tycker det är den allra kämpigaste delen!
Min sambo initierar oftast matlagning och att handla mat men sen blir det värre.

Det värsta är att jag typ projektleder mig själv i mitt försök att sluta projektleda.. Jäkla otyg!

Eller ja, inte gilla såklart, men igenkänning!

 

[AraSlei]

Det är nog inte så märkligt , med tanke på hur röstandet ser ut på politiska inriktningar. I min valkrets (landsbygd) måste jag bilda fikagrupp med alla som röstar på både MP och V tillsammans med de 2 som röstar L, för att få ihop ett halvt dussin att kunna diskutera jämställdhet med. KD/M/SD skulle få en förkrossande majoritet här - och den politiska viljan till jämställdhet där är inte bara obefintlig , den är en kärnfråga i motstånd.

Tyvärr har ju SD/KD/M esset i rockärmen att om de bara lyckas få bort frågan från dagordningen och begrava den så kan ojämställdheten återstå och patriarkatet långsamt stärkas.

Det jag menar är att på landsbygden finns det ett ganska aktivt stöd bland människor för att inte låta jämställdheten gå för långt. Jag älskar det uttrycket

Hm, jag upplever det nog inte riktigt som du, även om jag till viss del håller med. SD-anhängare tycker jag inte heller är lönt att diskutera jämställdhet med, knappt heller KD.
Mig veterligen umgås jag bara med ett fåtal som röstar på MP och ingen som röstar på V, men jag tycker att vi ofta har givande diskussioner om jämställdhet ändå
Just att "låta jämställdheten gå för långt" har man ju tyvärr hört många gånger dock, framförallt från män. Som jobbar heltid medan deras respektive jobbar deltid och sköter hushållet.
I min umgängeskrets är det nog normerna som är det allra största problemet, snarare än politisk inriktning (även om dessa kanske ofta hör ihop). Det är t ex lika vanligt att kvinnan tar 95% av föräldraledigheten och sedan går ner och jobbar deltid medan mannen fortsätter jobba heltid, i familjer som röstar på S som hos de som röstar på SD här.

 

[Petruska]

Det är nog inte så märkligt , med tanke på hur röstandet ser ut på politiska inriktningar. I min valkrets (landsbygd) måste jag bilda fikagrupp med alla som röstar på både MP och V tillsammans med de 2 som röstar L, för att få ihop ett halvt dussin att kunna diskutera jämställdhet med. KD/M/SD skulle få en förkrossande majoritet här - och den politiska viljan till jämställdhet där är inte bara obefintlig , den är en kärnfråga i motstånd.

Tyvärr har ju SD/KD/M esset i rockärmen att om de bara lyckas få bort frågan från dagordningen och begrava den så kan ojämställdheten återstå och patriarkatet långsamt stärkas.

Det jag menar är att på landsbygden finns det ett ganska aktivt stöd bland människor för att inte låta jämställdheten gå för långt. Jag älskar det uttrycket

Jag håller med dig om att man kan se mönster av det slaget, och de mönstren är rätt lätta att få syn på.

Sen är det lite deppigt att den här numera omtalade klyftan mellan stad och land är så djup och omfattar så många olika saker.

Och för att inte skönmåla något i onödan, detta är ju trots allt en problematiserande tråd, så skulle jag säga att tillsammans med den där fikagruppen där ni diskuterar jämställdhet, är det just det ni kan göra. Om du istället vill ge dig på att praktisera jämställd livsstil så är min gissning att högst en av de där 6, mer troligt ingen av dem, levererar.

 

[mandalaki]

Jag bryr mig inte om hur ni delar upp det hemma, eller inte delar upp det.

Men detta:

För mig är inte jämställdhet att dela 50% på allt utan att dela på det som är skittråkigt som ingen vill göra och att dela upp resten efter ork och vad man gillar och är duktig på.

Var och en kan inte själv bestämma vad jämställdhet är. Du kan kalla er uppdelning mycket, men du kan inte kalla den jämställdhet. En enkel men tillräckligt täckande definition är Jämställdhetsmyndighetens:

”Jämställdhet innebär att kvinnor och män har samma rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom alla områden i livet. Att arbeta för ökad jämställdhet är att verka för att alla människor ska kunna forma sina liv som individer, utan att föreställningar om kön begränsar oss.”

 

[sjoberga]

Jag håller med dig om att man kan se mönster av det slaget, och de mönstren är rätt lätta att få syn på.

Sen är det lite deppigt att den här numera omtalade klyftan mellan stad och land är så djup och omfattar så många olika saker.

Och för att inte skönmåla något i onödan, detta är ju trots allt en problematiserande tråd, så skulle jag säga att tillsammans med den där fikagruppen där ni diskuterar jämställdhet, är det just det ni kan göra. Om du istället vill ge dig på att praktisera jämställd livsstil så är min gissning att högst en av de där 6, mer troligt ingen av dem, levererar.

Jag, i min enfald, tror att en öppen och rak diskussion är vägen även till praktiserande. Att bara tro att man inte påverkas av normer och gör fantastiska val i jämställdhetens tecken alldeles utan reflektion, externa intryck och diskussioner med andra verkar aldrig nånsin ha fungerat annat än i någon slags fantasivärld. Bara de diskussioner jag fått mig till livs via Bukefalos har fördjupat mina insikter en hel del och gjort att jag ändrat en del saker i både förhållningssätt och egna val.

(Jag praktiserar för övrigt både en jämställd och en mindre jämställd livsstil i meningen att på vissa områden lyckas jag fortfarande betydligt bättre än på andra - och vissa av dem skaver fortfarande rejält.)

Sen huruvida man tar till sig resultaten av diskussionen och gör något aktivt i det egna livet - din 1 av 6 kanske är lite dystopiskt - eller kanske tyvärr realistiskt. Jag vill nog tro att fler gör en del ändringar, men kanske bara 1 av 6 gör mer drastiska saker?

Apropå en annan tråds oavslutade diskussion i ämnet så tycker jag det är både helt okej och beundransvärt att göra val som går emot normen och demonstrera för andra att möjligheten finns. De som kan och har modet att göra valen behövs som förebilder för dem som har färre möjligheter och/eller mindre mod att göra det.

 

[Petruska]

Jag, i min enfald, tror att en öppen och rak diskussion är vägen även till praktiserande.

Det tror jag också. Men vägen visar sig hela tiden ha ännu en svår kurva med skymd sikt, tycker jag.

 

[sjoberga]

Det tror jag också. Men vägen visar sig hela tiden ha ännu en svår kurva med skymd sikt, tycker jag.

Dagens mest träffande liknelse!

 

[PathOfClovers]

Vi jobbar heltid båda två, och har delat upp det så vi slipper det vi tycker är tråkigast.

Jag handlar, lagar mat och vattnar blommor, han städar, fixar disk, tvättmaskin i lgh hjälps vi åt med men han tvättar sängkläder osv som kräver att boka stora tvättstugan. Funkar bra!

 

[Luff]

Det som är min stooora tröskel är just standarden i hemmet. Tog mig årtionden att plocka bort sysslor som att damma prydnadssaker, vika tvätt, stryka kläder. För min man har INGET intresse av att det är gjort. Så då föll det på mig. Så nu skiter jag i det. Prydnadssaker finns det extremt lite av i huset och tvätt ligger i en hög. Skjortor torkas på galge och vill någon stryka så varsågod.

 

[grodan21]

Jag hamnar ofta också i projektledarrollen problemet är att jag behöver ha koll på allt för att må psykisk bra, samt har bättre minne. En sån sak är mjölken, får alltid frågan om hur mycket mjölk vi har hemma, vilket jag typ aldrig använder utan sambon borde ha koll. Svarar alltid att jag inte vet!

 

[Sleepy]

Har ni fått till det med projektlederiet? Alltså så att du inte initierar och "leder" hushållspysslet?

Viktiga frågor. Ansvaret för att något blir gjort är tyngre att bära än själva utförandet. Så länge ansvaret inte fördelas också når vi inte någon jämställdhet.

 

[Fruentimber]

Det jag tycker mig se bland typ jord- och skogsbrukare är att kvinnorna klarar av i stirt sett alla förekommande arbetsupogifter både ute och inne.

Det märks inte i mitt område, tyvärr. Jag tror att den kan ha med åldersgrupperna att göra. En stor majoritet av lantbrukarna här med familj är 55-60+. Visst är de med och lassar hö, staplar ved, utfodrar djur etc, men än har jag inte sett en kvinna körandes traktorn eller använda motorsågen, till exempel.

Däremot stämmer det ju mycket väl att kvinnor generellt utför dubbla arbeten.

 

[clusia]

Mitt starkaste kort är att jag är en skitdålig projektledare i kombination med rätt lat. Jag slipper gärna sas. Vi har det rätt rörigt hemma och har matkasse för att få ordentlig mat i magen.

 

[Milosari]

Bor inte ihop. Leker ganska friskt med könsroller och pratar väldigt mycket om roller och normer.

Jag har aldrig varit huslig och är inte pedant, så för min del handlar det nog mer om att jag borde göra mer hemma. I mitt senaste samboförhållande skötte partnern allt hemma, jag lagade mat men det var det. Däremot har jag gått i den klassiska kvinnofällan att vara projektledare och det är helt förödande för mina relationer. Har tagit mig i kragen och avsagt mig projektledarrollen i föräldraskapet och där är det pappan som får ha koll. Han har mycket mer tid att ägna åt sådant. Förskolan kontaktar ändå mig i första hand, vilket jag tycker är rätt trist...

Särboskapet ger automatiskt fördelen att jag inte har någon som sköter hushållet åt mig och jag slipper projektleda.