Jag har gått igenom skiljsmässa. Vi hade en bil, den såldes och vi delade rakt av på pengarna. Huset hade vi köpt året innan och vi hade inte hunnit gjort något med det så värdet hade inte stigit, och exet valde att det var bättre om jag hade råd att bo kvar eftersom vi hade gemensamt barn, bara han blev skuldfri, så vi gjorde så att jag tog hela lånet rakt av (vi hade då två små privatlån sen innan inbakade i huslånet, men exet blev som sagt helt nollad).
Jag tycker absolut du ska kontakta banken och rådfråga. Även om du anser att du har råd så kan dom tycka heeeeelt annorlunda. Jag fick ju inte igenom det först, jag gick back 800kr/månad enligt dom, trots att jag gått plus flera flera tusen dom senaste månaderna (vi bodde ifrån varandra under betänketiden på 6 månader, sen när vi kunde genomföra skiljsmässan gjordes allt klart) och dom ansåg bla att man skulle ha ca 11800 kr till mat/hygien...
Pratade med min otroligt underbara chef och hon beslutade att ge mig löneförhöjning på direkten så det skulle gå ihop, in med nya papper och jag blev godkänd, tog över lånet och exet skrev gåvobrev på sin del till mig, sen in med det till Lantmäteriet.
Normalt sätt gör man en värdering av huset, sen får man köpa ut den andra, har du utrymme för det med om bostaden har ökat i värde?
Bilar och allt annat får man komma överens om, har han en bil som du står på lånet på så ska ju antingen du ta bilen, eller han ta lånet. Och kommer ni inte överens så är det värt att gå direkt och få hjälp, det blir oftast en ond spiral med bråk, sorg, hämd osv när det börjar på, speciellt om ni inte är helt överens med att skiljsmässa är det enda rätta.