Akut sämre demens - vad göra?

Å herregud. Jag har inte sovit hela natten, men det kan ju förklaras med att jag glömde hämta ut mina sömnpiller när jag var på apoteket. :o Nu ringde jag dock pappa en sväng för att höra om det gått bra och kolla om jag kunde hämta lite saker jag glömde hos mamma och pappa. Då har mamma gått och ramlat på morgonen! Och kommer inte upp! Inte skadad, och klar i huvudet, men ligger på golvet som en strandad säl och vill inte ha hjälp från t ex trygghetsjouren ännu.

Hon har en plan att hon ska kravla sin in i sitt rum och ta hjälp av sängen för att komma upp. Vi får väl se hur det går. Pratade med henne en sväng och hon lät pigg och klar och ganska humoristiskt "self deprecating" (vad heter det på svenska?).

Mina föräldrar hade båda kommit överens om att inte störa mig med detta, men jag vet inte om det gör mig mindre orolig direkt... :eek:

Velar nu mellan att åka dit och hämta mina grejer och lämna mamma på golvet, eller åka dit och hämta grejer och lyfta upp henne, eller bara inte åka dit alls.
Det är inte säkert att du ens får upp henne. Om hon inte tagit sig upp redan kanske hon inte kan hjälpa till om du ska ha upp henne. Mamma ramlade senast jag var där, jag fick inte upp henne, hon var som en lealös säck potatis. Vi tryckte på larmet och de kom fyra pers och reste upp henne.

Att hon inte "vill" ha hjälp från trygghetsjouren är inget giltigt argument, skulle jag säga. Övertala bara din pappa att inte ens försöka, från rullstolen.
 
Instämmer helt med Snurrfian här @Stereo , du ska INTE åka dit och reda upp det hela! Dessutom kan hon ju ha gjort sig rejält illa och behöver undersökas ordentligt.
Nä, jag har ingen lust att åka dit. Pappa sa också att jag verkligen inte behöver slänga mig iväg. Tror inte hon gjort sig ordentligt illa, pappa har undersökt henne och hon var som sagt helt klar i huvudet när jag pratade med henne.

Förutom envisheten då...

Det är inte säkert att du ens får upp henne. Om hon inte tagit sig upp redan kanske hon inte kan hjälpa till om du ska ha upp henne. Mamma ramlade senast jag var där, jag fick inte upp henne, hon var som en lealös säck potatis. Vi tryckte på larmet och de kom fyra pers och reste upp henne.

Att hon inte "vill" ha hjälp från trygghetsjouren är inget giltigt argument, skulle jag säga. Övertala bara din pappa att inte ens försöka, från rullstolen.
Det har du rätt i, vette sjutton om jag får upp henne... Tänkte på att jag hjälpt pappa upp några gånger när han vält med rullstolen, men han har ju hjälpt till själv då.

Det första pappa sa var att han inte tänkte låta henne dra i rullstolen. :p

Jag gör klart mitt här, och sen ringer jag trygghetsjouren. Så får mamma bli hur arg hon vill. :devil:
 
Åkte över ändå, ville ha mina grejer och tänkte att jag ska göra precis det jag vill. Och där låg hon på golvet och var superkissnödig. Jag "skällde ut" henne och ringde trygghetsjouren. De kom precis, får se hur det går...
 
Senast ändrad:
Åkte över ändå, ville ha mina grejer och tänkte att jag ska göra precis det jag vill. Och där låg hon på golvet och var superkissnödig. Jag "skällde ut" henne och ringde trygghetsjouren. De kom precis, får se hur det går...
Bra! Hon behöver lära sig att hon behöver hjälp och hjälpen finns ju där för henne. En knapptryckning bort.
 
Förresten, ursäkta mitt tjat men apropå det där om att inte vilja ha hjälp från trygghetsjouren. När mina föräldrar fortfarande bodde hemma fick mamma till slut trygghetslarm på armen så att min syster skulle slippa rycka ut och resa upp henne varje gång hon stupat.

Efter första natten med larmet var mamma djupt upprörd - och hade tagit av sig larmet.

"Jag råkade trycka på det av misstag i sömnen så vi vaknade av att det stod tre vilt främmande personer i hallen!"

Just det, grejen med larm är att det ska SKA stå en patrull i hallen ...
 
Förresten, ursäkta mitt tjat men apropå det där om att inte vilja ha hjälp från trygghetsjouren. När mina föräldrar fortfarande bodde hemma fick mamma till slut trygghetslarm på armen så att min syster skulle slippa rycka ut och resa upp henne varje gång hon stupat.

Efter första natten med larmet var mamma djupt upprörd - och hade tagit av sig larmet.

"Jag råkade trycka på det av misstag i sömnen så vi vaknade av att det stod tre vilt främmande personer i hallen!"

Just det, grejen med larm är att det ska SKA stå en patrull i hallen ...
Fast där måste jag nog förstå din mamma :o hur kul kan det vara att råka trycka på det i sömnen och stjäla resurser i onödan, och för den delen väckas av att det står ett team i hallen? Jag hade nog antingen gjort någon åtgärd (satt någon lucka på?) eller tagit av det medan jag sovit om det hänt mig :p
 
Men i de flesta fall finns en larmcentralen som svarar och pratar genom trygghetstelefonen innan de rycker ut. Så det ska inte höra till vanligheterna att det händer.
 
Fast där måste jag nog förstå din mamma :o hur kul kan det vara att råka trycka på det i sömnen och stjäla resurser i onödan, och för den delen väckas av att det står ett team i hallen? Jag hade nog antingen gjort någon åtgärd (satt någon lucka på?) eller tagit av det medan jag sovit om det hänt mig :p

Men i de flesta fall finns en larmcentralen som svarar och pratar genom trygghetstelefonen innan de rycker ut. Så det ska inte höra till vanligheterna att det händer.

Ja alltså, kommunens resurser tror jag inte var mammas fokus just då. ;) Och att hon vaknat av tre främlingar i hallen var alltså hennes upplevelse dagen efter. Momentet däremellan - att larmcentralen svarade i högtalartelefon och frågade vad som hänt innan patrullen ryckte ut - det hade mamma tappat under natten.

(Högtalartelefonen kopplade mamma och pappa för övrigt ur, de tyckte det var obehagligt med den där spökrösten som lät varje gång de tryckte på larmet. Det tog ett tag innan min syster och jag lyckades övertyga dem om larmets förträfflighet. Idag har de varsitt, funkar utmärkt :cool:)
 
Senast ändrad:
Men i de flesta fall finns en larmcentralen som svarar och pratar genom trygghetstelefonen innan de rycker ut. Så det ska inte höra till vanligheterna att det händer.
Aha, är det så det funkar. Vet inte säkert men min mormor hade sånt larm för kanske 15-16 år sedan, kanske ännu längre, och mig veterligen var det bara en knapp, ingen dubbelkoll att det behövdes hjälp så det var bara den antika modellen jag hade i huvudet ;)
 
Aha, är det så det funkar. Vet inte säkert men min mormor hade sånt larm för kanske 15-16 år sedan, kanske ännu längre, och mig veterligen var det bara en knapp, ingen dubbelkoll att det behövdes hjälp så det var bara den antika modellen jag hade i huvudet ;)

Det funkar ofta så att signaler går till trygghetscentralen som kopplas upp i högtalare som en "spökröst" och dom frågar vad som hänt och om vad som behövs. Ibland kan det räcka med ett samtal med "rösten" och i andra fall så ringer dom ut personal.
Och eftersom dom då vet vad det gäller så vet dom också om det är bråttom så personal kan prioritera ifall det kommer många larm samtidigt.

Trygghetscentralen kan också larma dit ambulans, polis eller brandkår om det är det som behövs.
 
Det funkar ofta så att signaler går till trygghetscentralen som kopplas upp i högtalare som en "spökröst" och dom frågar vad som hänt och om vad som behövs. Ibland kan det räcka med ett samtal med "rösten" och i andra fall så ringer dom ut personal.
Och eftersom dom då vet vad det gäller så vet dom också om det är bråttom så personal kan prioritera ifall det kommer många larm samtidigt.

Trygghetscentralen kan också larma dit ambulans, polis eller brandkår om det är det som behövs.
Det kan jag tycka är en bra lösning ändå. Vet att min morfar undrade vad i hela friden hon skulle med ett sådant till med tanke på tiden det tog att komma ut i skogen där de bodde. Samtidigt fanns det väl ett värde i det någonstans ifall han inte var kapabel vid något tillfälle.
 
Nu är det kris igen... :banghead:

Ska ringa biståndshandläggaren och gråta lite. Har ju hamnat i något jävla moment 22 där hon inte kan bli utredd för demens förrän hon har stabiliserat sin medicinering - och hon kan inte stabilisera sin medicinering för att hon är för virrig - och hon kan inte få boende förrän hon har blivit utredd.

Pappa gav upp idag. Har aldrig sett honom så uppgiven och ledsen. Mamma bara tar all medicin och lyssnar inte alls på vad han säger, och har därför tagit lite fel medicin i går kväll, och är därför arg och oresonelig idag.

Trygghetsjouren var i alla fall jättebra. Vi pratade länge allihopa (och sen var mamma arg för att hon inte fått vara med. Hon var med hela tiden.) innan de åkte, och nu morse ringde ena underbara kvinnan :love: och pratade lite. Hon lät verkligen som att hon genuint brydde sig och ville försöka övertala dem att skaffa trygghetslarm. Hon skulle ringa och prata med pappa. Får se vad han säger, han vill nog att hon får komma in på korttidsboende nu.

Önska mig lycka till med biståndshandläggaren...
 
Nu är det kris igen... :banghead:

Ska ringa biståndshandläggaren och gråta lite. Har ju hamnat i något jävla moment 22 där hon inte kan bli utredd för demens förrän hon har stabiliserat sin medicinering - och hon kan inte stabilisera sin medicinering för att hon är för virrig - och hon kan inte få boende förrän hon har blivit utredd.

Pappa gav upp idag. Har aldrig sett honom så uppgiven och ledsen. Mamma bara tar all medicin och lyssnar inte alls på vad han säger, och har därför tagit lite fel medicin i går kväll, och är därför arg och oresonelig idag.

Trygghetsjouren var i alla fall jättebra. Vi pratade länge allihopa (och sen var mamma arg för att hon inte fått vara med. Hon var med hela tiden.) innan de åkte, och nu morse ringde ena underbara kvinnan :love: och pratade lite. Hon lät verkligen som att hon genuint brydde sig och ville försöka övertala dem att skaffa trygghetslarm. Hon skulle ringa och prata med pappa. Får se vad han säger, han vill nog att hon får komma in på korttidsboende nu.

Önska mig lycka till med biståndshandläggaren...
Klart hon måste kunna få boende utan att vara utredd. Allt är ju inte demensboende. Min mamma är lite dement men bor på vanligt äldreboende (ett av de många olika så kallade särskilda boendena varav demensboende bara en sort). Jag tror f ö inte att mamma heller någonsin fick formell demensdiagnos, delvis beroende på att hon själv ringde och avbokade en magnetkameraundersökning :banghead:

Tjata på biståndshandläggaren igen! Det du beskriver om hennes medicinering visar att hon MINST behöver ett så kallat läkemedelsövertag. Alltså att hemtjänsten får det juridiska ansvaret för hennes medicin, som låses in i ett medicinskåp hemma.

Ta det lugnt. Den här processen känner jag igen hemifrån mitt. Kommunen håller emot, man får helt enkelt successivt låta det gå i bitar hemma tills sammanbrottet är ett faktum och alla från biståndshandläggaren till den friskare maken inser det.
 
Senast ändrad:
Precis som mandalaki skriver så kan hon absolut få ett boende innan hon är utredd, men hon kan antagligen inte få plats på ett demensboende! Lycka till med biståndshandläggaren, precis som M beskriver så håller kommunen emot men de kan inte göra det hur länge som helst. Nu vet även trygghetsjouren läget och det ger ytterligare en kanal som kan trycka på att det inte fungerar! Ju fler "utomstående" som kan intyga det, desto mer hjälp får man.
 
Precis som mandalaki skriver så kan hon absolut få ett boende innan hon är utredd, men hon kan antagligen inte få plats på ett demensboende!

Och jag menar alltså att det inte ens är säkert att hon behöver det. På mammas och pappas vanliga äldreboende är mamma inte den enda dementa. Och jag pratade med en undersköterska på ett annat liknande boende nyligen, även där var många dementa. Så att man skulle behöva avvakta en demensutredning tror jag bara gäller "riktigt" demensboende.

Stereomamma kanske kommer att visa sig vara som min mamma - betydligt mindre snurrig när hon kommer i trygg miljö. Det verkade ju så redan på sjukhuset. Det jag hört om folk på demensboenden är att de är väldigt mer väck i bollen än vad Stereomamma är. En god väns mamma som bor på demensboende lägger in alla sina kläder i kylskåpet och bär omkring på sin gosedjurskanin hela dagarna. Ibland är kaninen sjuk och då får han en spruta av nån snäll undersköterska. Den nivån.
 
Och jag menar alltså att det inte ens är säkert att hon behöver det. På mammas och pappas vanliga äldreboende är mamma inte den enda dementa. Och jag pratade med en undersköterska på ett annat liknande boende nyligen, även där var många dementa. Så att man skulle behöva avvakta en demensutredning tror jag bara gäller "riktigt" demensboende.

Stereomamma kanske kommer att visa sig vara som min mamma - betydligt mindre snurrig när hon kommer i trygg miljö. Det verkade ju så redan på sjukhuset. Det jag hört om folk på demensboenden är att de är väldigt mer väck i bollen än vad Stereomamma är. En god väns mamma som bor på demensboende lägger in alla sina kläder i kylskåpet och bär omkring på sin gosedjurskanin hela dagarna. Ibland är kaninen sjuk och då får han en spruta av nån snäll undersköterska. Den nivån.
Jag förstod det! ;) Men jag tänkte om Stero bara tänkte att demensboende var det enda tänkbara och att hon hade fått beskedet att man bara får det efter utredning, man får lätt lite tunnelseende i såna här situationer och tänker inte på att det finns flera alternativ. Sen är det väldigt olika i olika kommuner, min kommun har liksom glömt bort att det finns en grupp som behöver bo på ett boende men inte har några demensproblem. De anser att de ska klara sig hemma med hemtjänst men ibland är det helt enkelt inte ett alternativ.

Det är ett problem med demensboende att de ofta inte får komma in innan det är kris och då har det oftast gått så långt att de inte riktigt klarar av förändringen till ett boende. I svärmors fall är det nog tyvärr så, hon har bott där i över ett år och ringer nästan varje dag och undrar när hon ska få åka hem. Men hon är ändå en av de mest rörliga på avdelningen, och ställer nog till en del för personalen. Hon kom överlycklig ut från avdelningens förråd, hon hade äntligen hittat affären! :p
 
  • Gilla
Reactions: Sar
Du har rätt, @Snurrfian, i att jag bara tänkte på demensboende. Får helt klart lite tunnelseende, det är därför det är så bra med Buke som säger åt mig vad jag ska göra. ;)

Har nu pratat med biståndshandläggare som så klart står emot och hänvisar till hemtjänsten. Måste välja en utförare (?) så kan hemtjänsten komma igång i dag eller i morgon, tydligen. Ska "bara" ta mig för att välja en, och papprena om hur man gör det är hos mina föräldrar, och jag orkar bara inte åka dit just nu.

Vågar knappt säga det här, men mamma är hos mig igen. Hon ville hit och jag stod emot, sedan träffade jag pappa och kände att han behövde mer paus än jag just i dag. Mina systerbarn (tvillingar) fyller år i dag och han måste fixa present och samla ihop sig för att åka dit, men han var helt nedklubbad i skorna (eller rullstolshjulen?) så jag drog med mig mamma ändå. Tack och lov har hon fastnat i ett TV-program. :D Jag känner att jag inte orkar prata med henne, jag är så ARG på henne fast det inte är hennes fel, utan sjukdomen. :cry:
 

Liknande trådar

Juridik & Ekonomi Anonymt nick. Väldigt långt inlägg, då jag delvis behövde skriva ner mina tankar för mig själv också ;) Jag är i 30-års ålder och lever...
2 3
Svar
49
· Visningar
4 742
Relationer Min son (26 år) är sambo med en jämnårig tjej, de har fått två underbara barn (3,5 år och 2 år). Nu till problemet, tjejen har inget...
2 3 4
Svar
66
· Visningar
10 701
Senast: Oh_really
·
Övr. Barn Hej på er alla kloka! Förlåt för ett långt inlägg men jag har verkligen ett behov av råd och tips. Jag har sen en tid tillbaka...
2
Svar
26
· Visningar
3 240
Kropp & Själ Nu måste jag få skriva av mig lite. Allt går åt helvete för mig och jag verkar inte kunna göra någonting för att stoppa det. Inte som...
2 3
Svar
51
· Visningar
8 501
Senast: sjoberga
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

  • Jämställt förhållande
  • Årets Nobelpris
  • Unga brottslingar

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp