Vad ska jag ha en man till?

[Fjordfrälst]

Alltså var tvungen att läsa din text en gång till @LovingLife, att din partner vill du ska göra saker du inte vill för att glädja honom och du kommer vänja dig? Alltså maken till respektlöshet och bara bry sig om sitt eget nä fy fn. Du lär bli lyckligare utan den där i ditt liv. Garanterat.

 

[Sonic76]

Jag fick en fråga från min partner här om dagen, som gjorde mig lite bestört... Han frågade vad jag skulle med honom till om det inte är för sex. Han säger att det är ju det som skiljer vänskap från kärlek och är det viktigaste i ett förhållande. Jag tycker att sex är viktigt, men låååångt ifrån det viktigaste och hans fråga får mig ju att tänka att det är nästan den enda poängen med att han vill ha mig. Han behöver inte min livmoder då han inte vill ha barn och inte heller pengar, då han känner sig trygg med sina egna besparingar. Sex är viktigast för honom, medan det är långt ifrån viktigt för mig på samma sätt. För mig är drömmen och poängen med att ha en partner att dela sitt liv med någon, i sorg och i lycka och i med och motgång. Att ha någon som stöttar en i vått och torrt och att bygga upp sitt liv tillsammans med. Att upptäcka världen tillsammans, resa, jobba mot gemensamma mål, bygga upp en egen liten familj osv. När jag svarade honom med detta sa han att man ju kan göra allt detta med en god vän också. Jag håller inte riktigt med...

Det var nånting som kändes extremt fel med hans uttalande om detta. Han adderade även ännu mer krav på att jag ska uppfylla hans behov sexuellt, trots att jag också nästan alltid har sex för hans skull, pga att jag inte alls prioriterar det lika mycket. Jag värderar närheten mer och allt det jag skrev ovan. Att ha djupa konversationer och dela allt i livet. Han vill att jag ska göra saker jag är väldigt obekväm med och säger att jag kommer att vänja mig och att jag borde bli glad av att göra honom glad, trots att jag blir äcklad och känner att jag går över mina egna gränser.

Diskussionen kom upp efter att jag inte orkade ha sex en kväll och han åkte hem mitt i natten utan att väcka mig, för att tillfredsställa sig själv hemma då han var sexuellt frustrerad. Grejen var att jag skulle åka iväg en vecka tidigt morgonen efter och jag vaknade mitt i natten och insåg att han var borta och blev helt bestört. Kunde inte sova och tog bilen och började min resa norrut istället. Han sa att det var mitt fel att vi inte hann säga hejdå, då han hade tänkt cykla till mig och säga hejdå innan jag åkte, men nu blev det ju inte så.

Det känns så ytligt och jag blir så fruktansvärt ledsen. Behövde bara skriva av mig antar jag. Blir äcklad av honom just nu bara och känner mig inte älskad för den jag är, utan för att jag är nån sexleksak för honom som ska tillfredsställa hans behov bara.

Cykla hem för att ha sex med sig själv?
Nej det ihop med övrigt säger att han inte bryr sig om dig

 

[Teilani]

Det finns många anledningar till att ha en man i sitt liv, men just den här mannen finns det, i mina ögon, ingen anledning alls.

Den ömsesidiga respekt som du önskar från ett förhållande lyser med sin frånvaro, och om nu sex skulle vara anledningen… då ska det vara bra och lustfyllt sex för BÅDA!

 

[anonymys22]

Är inte ihop med någon just nu men jag vill ha en partner att dela livet med, alla glädjeämnen och svårigheter, sex och kramar. En partner in Crime så att säga. Som du skriver är sex viktigt men inte allt.

 

[MiniLi]

Så många
Dumpa!

 

[Tranan]

Jag är övertygad om att du kan hitta en bättre partner

 

[clementine]

Frågan är inte vad du ska ha en man till, utan snarare vad du ska ha just honom till? Hittar ingen vettig anledning att behålla honom.

 

[tanten]

Jag fick en fråga från min partner här om dagen, som gjorde mig lite bestört... Han frågade vad jag skulle med honom till om det inte är för sex. Han säger att det är ju det som skiljer vänskap från kärlek och är det viktigaste i ett förhållande. Jag tycker att sex är viktigt, men låååångt ifrån det viktigaste och hans fråga får mig ju att tänka att det är nästan den enda poängen med att han vill ha mig. Han behöver inte min livmoder då han inte vill ha barn och inte heller pengar, då han känner sig trygg med sina egna besparingar. Sex är viktigast för honom, medan det är långt ifrån viktigt för mig på samma sätt. För mig är drömmen och poängen med att ha en partner att dela sitt liv med någon, i sorg och i lycka och i med och motgång. Att ha någon som stöttar en i vått och torrt och att bygga upp sitt liv tillsammans med. Att upptäcka världen tillsammans, resa, jobba mot gemensamma mål, bygga upp en egen liten familj osv. När jag svarade honom med detta sa han att man ju kan göra allt detta med en god vän också. Jag håller inte riktigt med...

Det var nånting som kändes extremt fel med hans uttalande om detta. Han adderade även ännu mer krav på att jag ska uppfylla hans behov sexuellt, trots att jag också nästan alltid har sex för hans skull, pga att jag inte alls prioriterar det lika mycket. Jag värderar närheten mer och allt det jag skrev ovan. Att ha djupa konversationer och dela allt i livet. Han vill att jag ska göra saker jag är väldigt obekväm med och säger att jag kommer att vänja mig och att jag borde bli glad av att göra honom glad, trots att jag blir äcklad och känner att jag går över mina egna gränser.

Diskussionen kom upp efter att jag inte orkade ha sex en kväll och han åkte hem mitt i natten utan att väcka mig, för att tillfredsställa sig själv hemma då han var sexuellt frustrerad. Grejen var att jag skulle åka iväg en vecka tidigt morgonen efter och jag vaknade mitt i natten och insåg att han var borta och blev helt bestört. Kunde inte sova och tog bilen och började min resa norrut istället. Han sa att det var mitt fel att vi inte hann säga hejdå, då han hade tänkt cykla till mig och säga hejdå innan jag åkte, men nu blev det ju inte så.

Det känns så ytligt och jag blir så fruktansvärt ledsen. Behövde bara skriva av mig antar jag. Blir äcklad av honom just nu bara och känner mig inte älskad för den jag är, utan för att jag är nån sexleksak för honom som ska tillfredsställa hans behov bara.

Det finns ngen som helst anledning att ha nån som han i sitt liv.
En partner ska göra ens liv rikare, lyckligare bättre!

Det där är en äkta skitstövel, rövhatt - det går att komma på ett gäng invektiv.

LÄMNA!

 

[Bulldoozer]

Ja, vad ska du med honom till?


Min man konstaterade för många år sen: "Du behöver ju inte mig?" (Dock helt utanför nån sexuell kontext).
Mitt svar var bara att det är väl himla bra det, att jag inte är tillsammans med honom för att jag behöver något av honom utan för att jag väljer att vara med honom.

Sex kan bidra en hell del till en bra relation men samtidigt så är det långt ifrån det viktigaste för mig (om än trevligt). I en respektfull relation så har man sex på bägges villkor, man ska inte behöva göra våld på sig själv eller sin partner. Att föreslå att partnern ska ställa upp på saker som denne finner obekväma finns inte i min värld eller min partners. Vem vill göra saker där ena parten inte är bekväm liksom? Vi tycker ju om varandra och vill varandra väl, inte tvinga oss på varandra.
Vet jag att min partner är obekväm med något så låter jag bli det. Likaså tvingar vi oss inte på varandra om den ena inte har lust, vi är trygga nog i vårt förhållande för att säga nej. Förhållandet står inte och faller på sexet liksom.
Skulle det vara tråkigt att ha ett förhållande helt utan sex? Ja. Samtidigt kan saker hända (sjukdom och annat) och jag personligen skulle aldrig lämna på grund av det, vi har det jättebra på många andra plan som skulle väga upp den biten.

Det du beskriver låter som en självisk, manipulativ typ som inte bryr sig om dig eller respekterar dina gränser. Vad ska du med honom till?

 

[Squie]

Lyssna på magkänslan din. Följ den.

 

[corzette]

Hänger på "dumpa tåget"... Ta hans "vilja" att inte "vilja dej väl" som ett mycket gott skäl till att DUMPA...

 

[Valerianovna]

Jag fick en fråga från min partner här om dagen, som gjorde mig lite bestört... Han frågade vad jag skulle med honom till om det inte är för sex. Han säger att det är ju det som skiljer vänskap från kärlek och är det viktigaste i ett förhållande. Jag tycker att sex är viktigt, men låååångt ifrån det viktigaste och hans fråga får mig ju att tänka att det är nästan den enda poängen med att han vill ha mig. Han behöver inte min livmoder då han inte vill ha barn och inte heller pengar, då han känner sig trygg med sina egna besparingar. Sex är viktigast för honom, medan det är långt ifrån viktigt för mig på samma sätt. För mig är drömmen och poängen med att ha en partner att dela sitt liv med någon, i sorg och i lycka och i med och motgång. Att ha någon som stöttar en i vått och torrt och att bygga upp sitt liv tillsammans med. Att upptäcka världen tillsammans, resa, jobba mot gemensamma mål, bygga upp en egen liten familj osv. När jag svarade honom med detta sa han att man ju kan göra allt detta med en god vän också. Jag håller inte riktigt med...

Det var nånting som kändes extremt fel med hans uttalande om detta. Han adderade även ännu mer krav på att jag ska uppfylla hans behov sexuellt, trots att jag också nästan alltid har sex för hans skull, pga att jag inte alls prioriterar det lika mycket. Jag värderar närheten mer och allt det jag skrev ovan. Att ha djupa konversationer och dela allt i livet. Han vill att jag ska göra saker jag är väldigt obekväm med och säger att jag kommer att vänja mig och att jag borde bli glad av att göra honom glad, trots att jag blir äcklad och känner att jag går över mina egna gränser.

Diskussionen kom upp efter att jag inte orkade ha sex en kväll och han åkte hem mitt i natten utan att väcka mig, för att tillfredsställa sig själv hemma då han var sexuellt frustrerad. Grejen var att jag skulle åka iväg en vecka tidigt morgonen efter och jag vaknade mitt i natten och insåg att han var borta och blev helt bestört. Kunde inte sova och tog bilen och började min resa norrut istället. Han sa att det var mitt fel att vi inte hann säga hejdå, då han hade tänkt cykla till mig och säga hejdå innan jag åkte, men nu blev det ju inte så.

Det känns så ytligt och jag blir så fruktansvärt ledsen. Behövde bara skriva av mig antar jag. Blir äcklad av honom just nu bara och känner mig inte älskad för den jag är, utan för att jag är nån sexleksak för honom som ska tillfredsställa hans behov bara.

Det här låter jättehemskt, fy så ledsen jag skulle bli och hur utnyttjad jag skulle känna mig. Kram på dig, det här låter inte sunt och du är värd någon som ser dig och värderar dig som människa, inte som sexobjekt.