Sv: Vårmammor 2010 del 7
Cattan: Jaa, den boken min mamma har är ju gammal. Jag gillar också hennes syn på barnen..det enda jag reagerade på var att hon förespråkade att man skulle lägga barnet i ett annat rum ganska tidigt, för ens egna sömn. Det har väl sin poäng, men att lägga ett allt för litet barn i ett annat rum är för mig inte alls naturligt..Men sen är det ju så olika för alla, men det stämde inte in på min syn. Annars har jag gillat hennes sätt att se på det hela, det blir så enkelt lixom. Nyttigt för mig som ofta gör saker svårare än dem behöver vara!
Hmm det ändras kanske, jag kommer inte ihåg att hon skrivit ngt sådant i den boken jag läser. Hon skriver inte att man inte ska lägga barnet i ett annat rum, minns inte om hon kanske skriver att vissa barn sover bättre då iofs. Fast jag tyckte att jag minns att hon skrev att barnet när det är litet gärna fick sova i det rum man själv befann sig i på dagarna för att hålla lite koll.
Men vad jag kunde förstå rekommenderar hon egen spjälsäng eller korg, kanske en som sitter fast i ens egen säng med nedtagen kant på den sidan, eller en korg som står bredvid ens säng. Så att barnet inte ligger i egna sängen men så att man kan ha handen i korgen/spjälsängen. Detta baserat på kunskaperna om plötslig spädbarnsdöd (att inte ha barnet i egna sängen), men hon hade inget starkt emot att barnet sover i föräldrarnas säng heller.
Jag tror faktiskt att vissa bitar kanske baseras på hennes egna åsikter och takt, men att absoluta majoriteten av boken består av aktuellt forskningsläge o konsensus tolkat av henne. Dvs på 70-talet var det kanske så att barnet skulle sova självt, då står det så oavsett vad hon ev tycker. Likaså med att introducera mat, oavsett om hon ev personligen skulle tycka en viss ålder var bäst så säger WHO att 6 månader is it och så står det i hennes senaste bok. Vilket är lite av en vändning från den tidigare boken.
Det är nog mycket möjligt att det står i ngn av hennes äldre böcker att barnet ska ha mat vart 4 timma enbart, eller absolut måste sova på mage, för det var det man ansåg var bäst då.
(tex en grej som kommer av det senaste forskningsläget enligt henne verkar vara att man misstänker att stor stress ofta kan påverka spädbarn negativt och att det därför inte är optimalt att låta ett litet barn skrika sig till sömns varje kväll. Det finns tydligen metoder som förespråkar det.)
Helt apropå det, jag har kikat lite i böcker från 40-talet i somras (farmor hade glömt kvar i sommarhuset), barnet får matas högst en gång vart fjärde timma och får då suga max 20 minuter totalt (båda bröst inräknade). A's vikt är så högtflygande enligt deras viktkurvor att den inte ens i närheten av existerar...