Varför får barn läxor?

[Liran]

Jag vet inte om det har gått dig förbi att alla bär på en miniräknare numera, dygnet runt? Visst, det kan vara lite händigt att kunna en del av multiplikationstabellen för att kunna överslagsräkna, men man behöver det knappast för matematik på högre nivå. Jag kan inte multiplikationstabellen up till 13, hade inga som helst problem med matematik på högskolan, tvärtom. Det var efter vi fick använda miniräknare, och när uppgifterna slutade vara av en så simpel karaktär, som jag verkligen började gilla matematik.
Man måste inte lära barn att matematik är skittrist och repetetivt. Själv tycker jag att istället för att nöta tal utantill, så borde man tidigt introducera logik och mängdlära, bland annat.

Jag vet inte om det har gått dig förbi att på de tekniska högskolorna har nybörjarnas mattekunskaper försämrats katastrofalt de trettio senaste åren? Och då pratar vi ändå om de elever som var bäst på matte i gymnasiet och gillade ämnet. Försämringen sammanfaller med miniräknarnas intåg, med en fördröjning på ca 15 år.

Har du någon koll på hur besvärligt gymnasieelever på alla program tycker det är med bråkräkning? Du tycker alltså att eleverna ska prova sig igenom täljare och nämnare med räknare för att hitta gemensamma faktorer för att kunna räkna med hanterliga tal, i stället för att se talen direkt, vilket den som kan multiplikationstabellerna gör.

Jag är också nyfiken på vilka mattekurser du läst på högskolan och på vilken nivå eftersom jag inte på någon mattetenta jag gjort (och det är ganska många) har fått ha med mig räknare.

Igen, det här med att nöta. Därför hatar barn språk i skolan, för att nöta är det sista en hjärna under utveckling vill göra. Det finns bättre sätt att lära sig på. Barn som spelar spel på engelska är ofta år före sina klasskarmrater i engelska, utan att ha nött en enda glosa.

Men förstår du verkligen inte att nöter glosor, men på ett ineffektivt sätt, är precis vad gamers gör. Om vi leker med tanken att all engelskainlärning skulle ske under datorspelande skulle det ta oändligt lång tid att nå bara basfärdighet. Sedan finns ju andra världsspråk än engelska, t. ex. tyska, franska, spanska, ryska, mandarin för att nämna några få. Hur ska barnen lära sig de språken under datorspelandets lekfulla former, innan de nått 80-årsåldern?

Biologiskt sett är en människas hjärna är aldrig mer lämpad för inlärning och nötande än i förskoleåldern till puberteten. Därför ska den tiden utnyttjas till att proppa in baskunskaper. Det är också i den här åldern människor ska lära sig att det inte alltid är "instant gratification" som i dataspelen, som gäller. Att långsiktigt arbete ger tillfredsställelse på sikt är en oerhört viktig erfarenhet för en ung människa. Slutligen känner jag många barn som gillar sina glosläxor.

Alla barn är inte födda med en pedagogisk förälder som också är en bra fritids-lärare. Ska läraren enligt dig uppmana föräldrar att kontrollera och förhöra barnen, om de inte redan är välanpassade medelklassföräldrar? Vad ska den uppmaningen leda till?
Föräldrar som är lämpliga till att hjälpa med barnens skolgång engagerar sig redan. Föräldrar som är av olika anledningar oengagerade, kommer inte leda till bättre skolgång om de ska påtvingas att kontrollera/förhöra barnens kunskaper, kunskaper som den föräldern kanske inte ens har. Det är FANTASISKT givande att bli glos-förhörd på engelska glosor av en förälder som inte kan engleska ens litegrann....

Men det är ju precis motsatsen till det jag skrivit! Det jag menar är att medelklassföräldrar vet vilka skolfärdigheter som är viktiga för framtida studier och livet, och försäkrar sig om att deras barn behärskar dem. Föräldrar som inte har koll/ork/förmåga försummar det, av självklara orsaker. Det är därför jag betonar att läxor bör vara repetition/nötande av stoff som gåtts igenom, som INTE kräver någon medverkan av föräldrarna. Hade din läsförståelse kanske varit bättre med fler läsläxor?

Du är säkert medveten om att snedrekryteringen till prestigeutbildningar som läkare, civilingenjör, jurist etc. har ökat under den trettioårsperiod jag diskuterar. Fler ungdomar med icke-medelklassbakgrund gick på dem under 50-, 60- och 70-talen när det gavs läxor. Skolan har ett utjämnande uppdrag, klass ska inte spela någon roll för hur du lyckas med studierna i skolan och på universitetet.

Eftersom det inte går att förbjuda att medelklassföräldrar handleder/undervisar/utbildar sina barn, måste skolan hjälpa dem som inte har den förmånen hemma. Det görs genom att ge läxor på det stoff som är viktigast att behärska. Läxor är alltså den underpriviligierades bästa vän.

Hur tänker du dig att problemet med snedrekrytering till högre utbildning ska lösas? Lägre krav eller kvotering är inget svar.

Det finns rätt så få själadödande aktiviteter som repetitionslärning, utan tänkande involverat.
Eller ja, det kan ju bli värre, man kan ju bli förhörd av en förälder som inte är lämplig för uppgiften.

Som jag redan sagt ska föräldrarna inte involveras, och det är ett mysterium eller bristande läsförståelse att du tolkade det så. Utan repetition, ingen inlärning. Dessutom skulle du bli förvånad med vilken entusiasm och stolthet majoriteten av mellanstadieelever genomför sin väldefinierade tiominutersläxa.

 

[Kenya]

Då förstod du ju inte poängen med läxorna, låter det som. Eller med skolan? Man lär sig inte för att klara proven, man lär sig för att kunna och veta mer.

Inget är väl nödvändigt, men jag tycker det är bra att öva på att ta ansvar för att lösa en uppgift med en deadline. Att komma ihåg att ta med läxan hem, planera för när den ska göras, och komma ihåg att ta med den tillbaks. Eget ansvar för eget lärande, helt enkelt.

Eh jo, det är precis det jag menade. Att jag inte förstod poängen med läxorna. Och så som det var upplagt under min skolgång var läxorna inte ett bra sätt för att öva mig på att ta ansvar och lösa en uppgift med en deadline. Nu kunde jag ju få beröm från läraren även om min metod var riktigt dålig och inte fungerar på högre nivå senare i livet. Om jag ville hjäpa ett barn som liknar mig att förstå eget arbete och deadlines hade jag valt ett helt annat sätt än glosförhör.

 

[Mabuse]

Läxor lär ut precis raka motsatsen till det, och är en anledning till att många upplever universitetet som mycket svårare.

Fotnot. Universitet försöker nu lösa problemet genom att sänka sin egen undervisning och låta den mer efterlikna lägre nivåer vilket är ganska dumt om man uttrycker sig diplomatiskt.

Nu hänger jag inte med. Varför är en läxa motsatsen till en inlämningsuppgift eller en litteraturanvisning på universitetet?

 

[Badger]

Jag är med dig på definition av läxa. Men universitetet är på många sätt ganska långt från mellanstadiet..

Exakt så jag tänker mig att på mellanstadiet behöver läraren berätta för eleverna vad de behöver öva på till i morgon (glosorna som gicks igenom på lektionen, matten som precis förklarades och räknades på lektionen) eller vilket kapitel de behöver läsa och ska diskuteras i morgon.

Medan på universitetet är det mer av att man får försöka förstå mer av den biten själv. Men i båda fallen behöver man läsa eller öva utanför lektionstid.

Nä men oj. Jag menade (givetvis) inte att folk som inte kan plugga in glosor på 5 min är sämre människor?!?! Eller inte har rätt att få en utvecklande skolgång?!

Nej men det är nästan lite så det låter för mig, det här med ingen läxa för det är fusk för medelklassen som om det är lite evolution över det hela. Antingen lär du dig på lektionen, med alla och har den kapaciteten. Eller så lär du dig inte. Att fuska och få hjälp av mamma är att utöka sin kapacitet utöver det man har rätt till. Kan man inte lära sig snabbt av den pedagog man getts så får man helt enkelt falla ur systemet. lyckas man inte lära sig läsa på lektionstid saknar man rättighet att läsa.

Alltså jag förstår verkligen att ingen menar så. Men ibland låter det som att man tycker att barn som får hjälp av föräldrarna fuskar helt enkelt. Dvs använder resurser de inte har rätt till. Utbildningsdopning.

Min poäng var att mina läxor inte lärde mig att ta ansvar inför kommande studier på exempelvis universitetet. Om jag hade haft vuxna som såg mig hade de gett mig andra läxor som jag var tvungen att använda mig av framförhållning. Nu lärde jag mig x antal glosor, lärde mig att framförhållning är för töntar och sen glömde jag alla glosorna till nästa gång för man lär sig inte varaktigt på fem minuter. Så jag kan inte se hur det var tur för mig?!

Jag slarvade också så mycket jag kunde såklart. Självklart lärde jag mig inte framförhållning, jag har alltid pluggat minimalt med tid för att lära mig och precis klara mig. Även på universitetet. Men jag lärde mig glosorna och matten och ekonomi, och det är huvudsaken. När mamma fångade in mig såg hon direkt att glosorna inte satt och de fick repeteras på längden och tvären.

Detta är ett av problemen jag kan se med läxor: prestationsångest. De här känslorna som du visar, som vuxen på ett ineternetforum, figurerar ju bland barnen i klasserna också.

Fast varför är prestationsångesten värre för att du lärt dig någonting genom att plugga, jämfört med om det bara per auto fastnade i skallen på dig men inte på honom? Det är ju ännu mer av född med talang X, inte pluggade-pluggade.

Alltså, forskningen är väl rätt enig om att barn på låg och mellanstadiet inte lär sig mer för att man använder läxor, och att det även finns en hel del negativa effekter. Nu menar jag inte att forskning måste visa på sanningen (därför är det intressant att se vad lärare/föräldrar/elever skriver här tex) men du hänvisar ju själv till forskning i samma andetag..

Nej det tror jag inte, såvitt jag förstått har man inte kunnat egentligen väl undersöka begreppet "läxa" eftersom lärare ger så olika läxor. Dvs repetitionsläxor och läsa text läxor verkar vara bra. Men många ger krångliga läxor som kräver hjälp av föräldrar och lära nytt och de är inte så funktionella, snarare tvärtom antagligen. Så om man blandar någonting kanske bra och någonting kanske dåligt i en hög i okända proportioner och kollar om det funkar så får man inget vettigt svar. Eller lite olika beroende på proportionerna i undersökningsmaterialet.

 

[Mabuse]

Eh jo, det är precis det jag menade. Att jag inte förstod poängen med läxorna. Och så som det var upplagt under min skolgång var läxorna inte ett bra sätt för att öva mig på att ta ansvar och lösa en uppgift med en deadline. Nu kunde jag ju få beröm från läraren även om min metod var riktigt dålig och inte fungerar på högre nivå senare i livet. Om jag ville hjäpa ett barn som liknar mig att förstå eget arbete och deadlines hade jag valt ett helt annat sätt än glosförhör.

Poängen med glosor är ju att man ska utöka sitt ordförråd. Det gör man inte om man trycker in glosorna i huvudet lite snabbt tio minuter innan lektionen. Tio minuter efter lektionen är de borta igen.

Jag gjorde också så ibland, tryckte in glosorna på rasten före, men det kändes alltid lite meningslöst eftersom jag visste att jag skulle glömma dem igen. Hade jag pluggat dem ordentligt, hemma, så satt de bättre, då kändes det mer meningsfullt.

Det är ju så krasst att när man börjar lära sig ett språk, så behöver man lära sig ord. Det märker man ju när man försöker säga något på det nya språket, orden saknas. Alltså behöver man lära sig dem. Om man sen inte vill lära sig eller tycker det är tråkigt - tja...

 

[Liran]

Min tolkning av läxförespråkarna i allmänhet i denna tråden är typ: Läxor innebär nötning, och det passar inte att göra under skoltid så det bör göras hemma. Och eftersom viss nötning är nödvändigt för inlärning är läxor nödvändiga.

Men om man har pass i skolan där eleverna jobbar med nötning, och läxorna innebär eget arbete som att fundera över öppna frågor osv.. tror ni att det vore sämre för eleverna..?

För att lära sig saker som glosor och multiplikationstabellen är nötning och innantillärning nödvändigt. Att fundera över öppna frågor utan att ha de nödvändiga faktakunskaperna (som kräver lite nötning) har visat sig vara helt meningslöst för studieframgång. Dessutom missgynnas de elever som inte har engagerade och utbildade föräldrar som kan leda "funderingarna" i pedagogisk riktning.

Nötning och innantillärning ger också bäst resultat i korta perioder utspridda över den vakna tiden. En session på 10-15 minuter efter att eleven kommit hem och vilat lite efter skoldagen ger alltså bäst inlärningsresultat.

 

[Badger]

Nej, varför tror du det? Jag gjorde sällan läxor. Jag var ju för smart för det (enligt mig själv, och dig också visst =P) Om jag förstod att det skulle bli pinsamt att jag inte gjort läxan skolkade jag hellre från lektionen.
Det jag menade var att vi hade tid under lektioner för eget arbete där vi kunde välja mellan några olika miljöer.

Jag tror att jag nånstans tycker att ifall läxor är nödvändigt pga brister i skolmiljön så borde man verkligen försöka jobba med de bristerna, i skolmiljön. Finns andra poänger med läxa så är det ju en annan sak..

Nej ingen brist i skolmiljön, det är inte en brist i skolmiljön att det är andra barn där tex. Det är ju en fördel, även om den kan vara distraherande.

Poängen med läxa är repetition och förberedande inläsning. Så det man lärt sig och förstått fastnar.

 

[Badger]

Poängen med glosor är ju att man ska utöka sitt ordförråd. Det gör man inte om man trycker in glosorna i huvudet lite snabbt tio minuter innan lektionen. Tio minuter efter lektionen är de borta igen.

Jag gjorde också så ibland, tryckte in glosorna på rasten före, men det kändes alltid lite meningslöst eftersom jag visste att jag skulle glömma dem igen. Hade jag pluggat dem ordentligt, hemma, så satt de bättre, då kändes det mer meningsfullt.

Det är ju så krasst att när man börjar lära sig ett språk, så behöver man lära sig ord. Det märker man ju när man försöker säga något på det nya språket, orden saknas. Alltså behöver man lära sig dem. Om man sen inte vill lära sig eller tycker det är tråkigt - tja...

Exakt! sedan när man kan läsa böcker så är ju det jättebra! Men man kan ju inte läsa en bok om man inte har i alla fall gissar jag 1/3 av glosorna. Hur trist det än är att lära sig dem.

 

[Badger]

Jag tror på en av "myterna", den att psykisk hälsa ofta har ett samband med fysisk hälsa, det är vetskap som går tillbaka ända till de gamla grekerna, mens sana in corpore sano, och det kommer mer och mer forskning som styrker tesen tycker jag.

Fast det är ju inte det hon säger.

Hon säger.

– Det är förstås ingen myt att det är bra att röra på sig, men att det leder till högre betyg finns det inga belägg för. Källorna till idén finns i USA, och där har man inte gjort någon forskning.

Vill du diskutera rörelse o depression, eller rörelse och hjärnan eller... osv har du hela forskningen med på tåget såvitt jag förstått. Här var det bara rörelse-betyg.

 

[Monkie]

Jo exakt, det är ju här man på ett sätt skiljer agnarna från vetet och stråna när det gäller föräldrar. Vilka föräldrar snappar upp att barnet behöver extra övning hemma och genomför den utan läxa.

Vilka föräldrar ser till att barnen gör de läxor de får.

Vilka föräldrar struntar i alltihop.

Här har vi ju tre nivåer. Det är ganska mycket finkänsla som jag behöver för att snappa på att mitt barn ligger efter i läsningen och därför ägna en kvart om dagen på att lösa problemet. Läraren trodde såklart att mitt barn gjorde ett magiskt hopp från sämsta läseboken till den bästa på ett halvår för att uhm mognad? trooligt, det var hårt arbete rätt och slätt.

Multiplikationstabellen skulle barnen också lära sig per auto helt av sig själva genom att räkna i matteboken. Hände ju inte mitt barn. Ok men om man lyssnar hör man att "alla andra barn kan" så då blir det ju till att plugga multiplikationstabellen. Jag gissar att 1/3 av klassen lärde sig per automatik, 1/3 hade föräldrar som insåg att de måste skapa egna läxor, 1/3 lär den sig helt enkelt inte.

Så när du tror att barnen lärde sig fint utan läxor och inte behövde dem, beror det till viss del på att några barn, priviligierade med den egna motivationen och läshuvudet, gjorde det, att föräldrarna fyller på med läxor för andra barn där de tror att någonting saknas. Men lite på måfå, ytterligare några föräldrar skulle hjälpt sina barn med läxor, men missar helt att de borde vara lyhörda och kolla om de måste hitta på läxor. Några föräldrar struntar i läxorna helt, men deras barn gör dem ändå. Så det blir färre barn lämnade därhän vilsna om läxor ger en liten antydan om vad man behöver kunna.



Ja så då ger man ju en läxa att barnet ska läsa en kvart om dagen, vad som helst. Annars kommer enbart de föräldrar som är extra noga att hitta på den saken av sig själva. Och bara de barn som är extra läsintresserade göra det helt själva.

Det är ju så man skiljer privilegierade barn från oprivilegierade, att hålla hemligt vad barnet behöver lära sig och låta föräldrarna använda stora resurser för att gissa och räkna ut att barnet bör läsa självt hemma.

30% av föräldrarna läser högt för sina barn varje kväll, mot nära 80% på 70-talet. Så helt ärligt, de läser inte för barn som kan läsa och de läser inte för barn som inte kan läsa.

Fast... Alla barn kan/orkar/förmår inte. Det spelar ingen roll hur bra, stöttande, planerande förälder jag varit, orken har inte funnits hos barnet. Visst finns det olika föräldraraskap men det finns också olika barn. Vi föräldrar som har barn som helt enkelt inte fixar läxan har ett helvete rent ut sagt. Att inte klara av att "se till att läxan blir gjord" eller ha mindre finkänsla, eller kämpa mindre än andra föräldrar som har barn som klarar läxan är rätt hårda ord.

 

[Badger]

Läxor lär ut precis raka motsatsen till det, och är en anledning till att många upplever universitetet som mycket svårare.

Fotnot. Universitet försöker nu lösa problemet genom att sänka sin egen undervisning och låta den mer efterlikna lägre nivåer vilket är ganska dumt om man uttrycker sig diplomatiskt.

Fast va? läxorna lärde mig precis just det. Iofs på 80-talet. Vilket iofs var innan då då många som nu "upplever universiteten som mycket svårare" gick i skolan...

 

[Mabuse]

Fast... Alla barn kan/orkar/förmår inte. Det spelar ingen roll hur bra, stöttande, planerande förälder jag varit, orken har inte funnits hos barnet. Visst finns det olika föräldraraskap men det finns också olika barn. Vi föräldrar som har barn som helt enkelt inte fixar läxan har ett helvete rent ut sagt. Att inte klara av att "se till att läxan blir gjord" eller ha mindre finkänsla, eller kämpa mindre än andra föräldrar som har barn som klarar läxan är rätt hårda ord.

Du menar barn med funktionsnedsättningar? Då hamnar saken såklart i annat läge. Om man har ett handikapp som gör att läxan är omöjligt svår, så borde man få anpassad skolgång och en enklare uppgift som man kan klara. Tycker jag.

 

[Badger]

Fast... Alla barn kan/orkar/förmår inte. Det spelar ingen roll hur bra, stöttande, planerande förälder jag varit, orken har inte funnits hos barnet. Visst finns det olika föräldraraskap men det finns också olika barn. Vi föräldrar som har barn som helt enkelt inte fixar läxan har ett helvete rent ut sagt. Att inte klara av att "se till att läxan blir gjord" eller ha mindre finkänsla, eller kämpa mindre än andra föräldrar som har barn som klarar läxan är rätt hårda ord.

Så eftersom det finns barn som förmår och orkar och lär sig allt rakt av i skolan, men inte orkar läxan hemma, så ska inte barn som är kan vara lite okoncentrerade på lektionen, eller inte lär sig och minns direkt få chansen att öva hemma? eller öva extra?

Jag förstår inte. Då är det väl så och man kanske kan prata med läraren? om att barnet lär sig bra ändå?

Vår skola har till och med sagt att för föräldrar där det inte går så bra med läxorna hemma, så kan man boka läxläsningstid med en pedagog som hjälper istället också. Känns helt rätt tycker jag att lämna alternativ öppna. Det är tydligt att det kan handla om personlighet bara tex, vad barnet föredrar.

 

[nullo-modo]

Läxor ser till att den blivande vuxna inte kommer lämna sitt jobb på jobbet eller ha en tydlig skiljelinje utan jobba 24/7 och springa in i väggen. Barn borde lära sig att se skillnad på jobb/ skola och ledighet för att minimera risken att bli sjuka som vuxen.

 

[kökshäxan]

Fast va? läxorna lärde mig precis just det. Iofs på 80-talet. Vilket iofs var innan då då många som nu "upplever universiteten som mycket svårare" gick i skolan...

Hur kunde läxorna lära dig det när läxor går ut på motsatsen? Läxor innebär att inte behöva ta eget ansvar eller själv planera för det man skall lära sig utan man lämnar det åt läraren som sedan också skall kontrollera varje steg. Så har det tidigare inte fungerat på universitetet utan där har examinationen gjorts under tentamensperioder, normalt fyra gånger per år, och sedan det är upp till studenten att utifrån det själv planera för när och hur kunskaperna skall tas in, undervisningen i sig ger så klart hur det är tänkt att ske men den är inte obligatorisk. Det kan bli en ganska stor omställning för den som är van vid att läraren skall göra det åt en.

 

[kökshäxan]

Så eftersom det finns barn som förmår och orkar och lär sig allt rakt av i skolan, men inte orkar läxan hemma, så ska inte barn som är kan vara lite okoncentrerade på lektionen, eller inte lär sig och minns direkt få chansen att öva hemma? eller öva extra?

Varför skulle de inte få det utan obligatoriska läxor? Det är väl självklart att den som vill göra uppgifter utom skoltid skall få göra det.

 

[Mabuse]

Hur kunde läxorna lära dig det när läxor går ut på motsatsen? Läxor innebär att inte behöva ta eget ansvar eller själv planera för det man skall lära sig utan man lämnar det åt läraren som sedan också skall kontrollera varje steg. Så har det tidigare inte fungerat på universitetet utan där har examinationen gjorts under tentamensperioder, normalt fyra gånger per år, och sedan det är upp till studenten att utifrån det själv planera för när och hur kunskaperna skall tas in. Det kan bli en ganska stor omställning för den som är van vid att läraren skall göra det åt en.

När var det så på universitetet, att man bara har tentor och ingen undervisning som ska förberedas eller uppgifter som ska lämnas in?

En läxa är en uppgift man får som ska vara löst och inlämnad ett visst datum. Den skiljer sig i sak inte från en inlämningsuppgift man får på universitetet som ska vara löst och inlämnad ett visst datum.

Jag har tillbringat väldigt mycket tid på universitetet, och det har alltid varit så att det funnits undervisning och saker som ska göras under kursens gång, som man blir informerad om. Som en läxa, helt enkelt - en uppgift man ska göra på egen hand som ska vara klar ett visst datum.

 

[Monkie]

Så eftersom det finns barn som förmår och orkar och lär sig allt rakt av i skolan, men inte orkar läxan hemma, så ska inte barn som är kan vara lite okoncentrerade på lektionen, eller inte lär sig och minns direkt få chansen att öva hemma? eller öva extra?

Jag förstår inte. Då är det väl så och man kanske kan prata med läraren? om att barnet lär sig bra ändå?

Jo exakt, det är ju här man på ett sätt skiljer agnarna från vetet och stråna när det gäller föräldrar. Vilka föräldrar snappar upp att barnet behöver extra övning hemma och genomför den utan läxa.

Vilka föräldrar ser till att barnen gör de läxor de får.

Vilka föräldrar struntar i alltihop.

Här har vi ju tre nivåer. Det är ganska mycket finkänsla som jag behöver för att snappa på att mitt barn ligger efter i läsningen och därför ägna en kvart om dagen på att lösa problemet. Läraren trodde såklart att mitt barn gjorde ett magiskt hopp från sämsta läseboken till den bästa på ett halvår för att uhm mognad? trooligt, det var hårt arbete rätt och slätt.

Detta syftade jag på i mitt svar. Jag vet många föräldrar som är både kompetenta och finkänsliga där barnen ändå inte pallar läxor.

Om man vill öka extra är väl upp till var och en.

 

[PetiteFrancaise]

När jag gick i skolan hade vi läxor, redan på lågstadiet. Har för mig att det var typ läsläxa, matteläxa och uppgifter i nåt häfte vi skulle göra. Jag fick dessutom extra matteläxa eftersom jag låg efter (fick läxa att räkna ifatt de andra i matteboken). Minns inte att jag tyckte att det var särskilt besvärligt med läxor, snarare kände jag mig lite stor och viktig när jag hade uppgifter att göra haha Men jag älskade att läsa så på läsläxan gjorde jag förmodligen mer än vad jag skulle. Matten var lite besvärligare, men jag hade turen att ha föräldrar som var engagerade och hade möjlighet att sitta och traggla mattetal med mig varje kväll. Alla barn har det ju inte så.

Sen blev det ju ännu roligare när man började läsa engelska och fick glosor att öva på.

Hur ser det ut med läxhjälp på skolorna nu för tiden? Jag TROR inte att det fanns på min grundskola, minns i alla fall inte någon läxhjälpsundervisning, men på gymnasiet hade vi det. Men det var ett internat iofs.

 

[kökshäxan]

När var det så på universitetet, att man bara har tentor och ingen undervisning som ska förberedas eller uppgifter som ska lämnas in?

En läxa är en uppgift man får som ska vara löst och inlämnad ett visst datum. Den skiljer sig i sak inte från en inlämningsuppgift man får på universitetet som ska vara löst och inlämnad ett visst datum.

Jag har tillbringat väldigt mycket tid på universitetet, och det har alltid varit så att det funnits undervisning och saker som ska göras under kursens gång, som man blir informerad om. Som en läxa, helt enkelt - en uppgift man ska göra på egen hand som ska vara klar ett visst datum.

Utvecklingen inom universitetet har varit att tentamen gjorts mycket enklare samtidigt med att det införts kontroller under kursens gång i form av duggor, korta inlämningsuppgifter och liknande för att möta studenternas allt sämre förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Det kan du knappast ha missat.

Traditionellt har examinering på universitet skett genom tentamen.