Varför får barn läxor?

[Badger]

Hur kunde läxorna lära dig det när läxor går ut på motsatsen? Läxor innebär att inte behöva ta eget ansvar eller själv planera för det man skall lära sig utan man lämnar det åt läraren som sedan också skall kontrollera varje steg. Så har det tidigare inte fungerat på universitetet utan där har examinationen gjorts under tentamensperioder, normalt fyra gånger per år, och sedan det är upp till studenten att utifrån det själv planera för när och hur kunskaperna skall tas in, undervisningen i sig ger så klart hur det är tänkt att ske men den är inte obligatorisk. Det kan bli en ganska stor omställning för den som är van vid att läraren skall göra det åt en.

Eget ansvar börjar på en mycket låg nivå här, med att plocka upp läxboken ur väskan och läsa texten/plugga glosorna. Det är precis den nivå som behövs och kan uppenbarligen vara svårt nog.

Planering ingår också, iom att man gör detta någonstans efter att lektionen då man fick läxan tagit slut och innan läxan ska lämnas in.

Det är exakt samma sak som plugg innan en tenta. Du vet vilka böcker och vad som ska läsas och du vet vilken deadline du har. Du kan läsa dygnet runt sista veckan eller dagtid varje dag. Man vet vad man borde gjort och vad man gjorde och om man klarade eller inte klarade tentan och får kalibrera därefter.

Svårigheten är i essens exakt densamma, plocka upp boken och läs, gör det innan tentan. Det är det egna ansvaret.

 

[Skrottiskrott]

Jo exakt, det är ju här man på ett sätt skiljer agnarna från vetet och stråna när det gäller föräldrar. Vilka föräldrar snappar upp att barnet behöver extra övning hemma och genomför den utan läxa.

Vilka föräldrar ser till att barnen gör de läxor de får.

Vilka föräldrar struntar i alltihop.

Här har vi ju tre nivåer. Det är ganska mycket finkänsla som jag behöver för att snappa på att mitt barn ligger efter i läsningen och därför ägna en kvart om dagen på att lösa problemet. Läraren trodde såklart att mitt barn gjorde ett magiskt hopp från sämsta läseboken till den bästa på ett halvår för att uhm mognad? trooligt, det var hårt arbete rätt och slätt.

Multiplikationstabellen skulle barnen också lära sig per auto helt av sig själva genom att räkna i matteboken. Hände ju inte mitt barn. Ok men om man lyssnar hör man att "alla andra barn kan" så då blir det ju till att plugga multiplikationstabellen. Jag gissar att 1/3 av klassen lärde sig per automatik, 1/3 hade föräldrar som insåg att de måste skapa egna läxor, 1/3 lär den sig helt enkelt inte.

Så när du tror att barnen lärde sig fint utan läxor och inte behövde dem, beror det till viss del på att några barn, priviligierade med den egna motivationen och läshuvudet, gjorde det, att föräldrarna fyller på med läxor för andra barn där de tror att någonting saknas. Men lite på måfå, ytterligare några föräldrar skulle hjälpt sina barn med läxor, men missar helt att de borde vara lyhörda och kolla om de måste hitta på läxor. Några föräldrar struntar i läxorna helt, men deras barn gör dem ändå. Så det blir färre barn lämnade därhän vilsna om läxor ger en liten antydan om vad man behöver kunna.



Ja så då ger man ju en läxa att barnet ska läsa en kvart om dagen, vad som helst. Annars kommer enbart de föräldrar som är extra noga att hitta på den saken av sig själva. Och bara de barn som är extra läsintresserade göra det helt själva.

Det är ju så man skiljer privilegierade barn från oprivilegierade, att hålla hemligt vad barnet behöver lära sig och låta föräldrarna använda stora resurser för att gissa och räkna ut att barnet bör läsa självt hemma.

30% av föräldrarna läser högt för sina barn varje kväll, mot nära 80% på 70-talet. Så helt ärligt, de läser inte för barn som kan läsa och de läser inte för barn som inte kan läsa.

Åh, hade det varit så enkelt att läsning m.m. hemma blev av för alla barn bara för att jag kallar det "läxa" så hade jag givetvis ÄLSKAT att ge läxor! Det hade varit helt fantastiskt!

När mina elever hade just läsläxa så gjorde ungefär en tredjedel av klassen läxan varje dag. En tredjedel sa att de hade gjort den men när det kom till kritan så visade det sig att de kanske hade läst i en minut eller suttit med mobilen och scrollat samtidigt som de bläddrade i boken. Och en tredjedel kom helt gråtfärdiga och berättade skamset att de inte kunde göra läsläxan igår, de hade på riktigt dåligt samvete och kände sig usla på grund av detta. Varje dag berättade jag för eleverna varför denna läxa var bra, påminde dem om att göra den, hade samtal med föräldrar o.s.v. men det gav ingen förbättring alls. Dessutom fick jag titt som tätt telefonsamtal från föräldrar på kvällarna eller tidigt på morgonen där de skamset berättade att de inte fick till det med barnets läxa igår. Plus samtalen från de föräldrar som ville att deras barn skulle få ytterligare utmaning och ännu svårare läxa (trots att jag redan hade lagt massor av tid på att individanpassa läxan). I varje klass finns även en eller två föräldrar som ständigt ringer och berättar hur svårt det är för deras barn att göra läxan (även om man har individanpassat) och att det "väl är på plats i skolan de ska lära sig saker".

Istället för att fortsätta med något som bara fungerade för en tredjedel av klassen så satsade jag på mera läsning på lektionstid istället. Tjugo minuters läsning i skolan varje dag (utöver all läsning som sker i alla ämnen hela tiden). "Oj vilket slöseri med lektionstid", säger vissa. Inte alls. Under dessa tjugo minuter har jag fullt upp med att gå runt i klassen och hjälpa elever att välja bok och komma igång samt att förklara vissa ord och meningar för dem. Så värdefullt för eleverna jämfört med att sitta hemma och fastna på ett ord eller inte ens kunna välja bok. För alla är inte som du, väldigt många KAN inte komma igång själva och har de inte föräldrar som stöttar så blir det helt enkelt inte av. Det hjälper inte ett smack att läraren kallar det läxa. Har jag turen att ha en resurs i klassen så kan resursen gå runt och hjälpa eleverna med att förklara ord och välja böcker, medan jag kan sitta med en mindre grupp som får läsa högt för mig. I perioder får eleverna läsa högt för varandra i lämpliga grupper och så går jag runt och lyssnar. Detta har verkligen fått fart på elevernas läsning! Flera elever har hittat bokserier de gillat och även börjat läsa hemma, elever som i början av terminen absolut inte vågade läsa minsta lilla ord högt i klassen räcker nu frivilligt upp handen och vill läsa. Föräldrarna är jättenöjda och jag tror absolut inte att det beror på någon magisk mognad som du skriver utan jag vet att det beror på hårt arbete - i skolan och hemma. Det jag menar med att uppmuntra till läsning utöver läxorna är verkligen inte det samma som att jag lutar mig tillbaka och tar för givet att föräldrarna ska fixa det själva hemma. Vi pratar mycket om det på föräldramöten och utvecklingssamtal, och elever som i övrigt får total panik och blir tvärarga på sina föräldrar när det är dags att göra "läxan" hemma har istället hittat glädje i att läsa hemma.

Problemet när folk tycker till om skola, lärande och utbildning är att de utgår från sitt eget sätt att lära och sin egen skolgång, eventuellt utgår de även ifrån sina egna barn samt barn de känner, och några facebookinlägg de sett då och då. Det är verkligen, verkligen inte så enkelt att alla elever på mellanstadiet klarar av att t.ex. öva multiplikationstabellen eller glosor hemma på egen hand. Jag kan ge det i läxa och det är superbra träning för de som lär sig på samma sätt som du gör, men då är det fortfarande en stor del av eleverna i klassen som inte klarar av att öva hemma av olika anledningar. Jag kan därför inte ge saker i läxa som är avgörande för att eleverna ska klara av att nå kunskapskraven - då har jag verkligen gjort skillnad på de som har olika förutsättningar hemma och gjort det helt omöjligt för ungefär en tredjedel av eleverna.

Så, med andra ord, att inte ge något i just "läxa" är långt ifrån samma sak som att hålla det hemligt för familjer vad eleverna bör öva på.

 

[Badger]

Detta syftade jag på i mitt svar. Jag vet många föräldrar som är både kompetenta och finkänsliga där barnen ändå inte pallar läxor.

Om man vill öka extra är väl upp till var och en.

Om att öka extra eller inte är upp till var och en, så riskerar det bli till de akademiska föräldrarnas barns fördel.

Vilket det varit, mycket stor fördel, senaste åren.

För om ett begåvat barn med alkoholiserade föräldrar får hem en läxa av sin lärare och barnet kan genomföra den läxan själv (dvs rätt nivå), ökar hens chanser att få lära sig. Jämfört med utan läxa.

Jag skrev som svar på dig att om ditt barn klarar skolan bra utan att behöva öva alls så kan säkert läraren hålla med om att läxor kan vara onödiga för ditt barn. (vårt barn får inte läxor där något annat barn skulle märkt om de inte lämnades in)

Jag skrev att om ditt barn råkar behöva öva ändå men inte pallar hemma så tycker jag det ska finnas möjlighet till läxhjälp. (hos oss är det väldigt lätt att anmäla, utan stigma)

 

[Badger]

Varför skulle de inte få det utan obligatoriska läxor? Det är väl självklart att den som vill göra uppgifter utom skoltid skall få göra det.

För att det skapar klyftor i samhället.

 

[Mabuse]

Utvecklingen inom universitetet har varit att tentamen gjorts mycket enklare samtidigt med att det införts kontroller under kursens gång i form av duggor, korta inlämningsuppgifter och liknande för att möta studenternas allt sämre förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Det kan du knappast ha missat.

Traditionellt har examinering på universitet skett genom tentamen.

Nej, så har det inte varit. Det finns en lång tradition på universiteten att examinera genom uppsatser. Säkert finns det enskilda ämnen/institutioner där man enbart skriver tentor och aldrig uppsatser, men att det generellt inte skulle skrivas uppsatser eller på andra sätt övas på att samla in och rapportera empiri (t ex labrapporter) är helt enkelt inte sant. Hemtentor och uppsatser har alltid funnits, särskilt lite högre upp i utbildningen.

 

[Liran]

Läxor ser till att den blivande vuxna inte kommer lämna sitt jobb på jobbet eller ha en tydlig skiljelinje utan jobba 24/7 och springa in i väggen. Barn borde lära sig att se skillnad på jobb/ skola och ledighet för att minimera risken att bli sjuka som vuxen.

Hur förklarar du det faktum, att på den tiden när alla skolbarn som verkligen hade riktiga läxor blev vuxna, på 50-, 60- och 70-talen var begreppet "att springa in i väggen" nästan okänt? Så vitt jag kan förstå finns ingen korrelation mellan skolbarns läxor och vuxnas utbrändhet, eftersom fenomenen bevisligen inte hänger ihop tidsmässigt. Men du kanske kan förklara?

 

[kökshäxan]

För att det skapar klyftor i samhället.

Ingen av oss kan ju säkert veta men jag kan tänka mig att läxor leder till motsatsen. Barn som lever under mera utsatta hemförhållanden har nog med livet i övrigt, som att ordna med mat, passa mindre syskon, tvätta sina kläder och för att klara sig hamnar läxor långt ned i prioriteringen. Medans de med bättre hemförhållanden slipper allt det där och får dessutom ofta hjälp och stöttning från föräldrarna för att göra sina läxor. Jag har för mig att jag också läst någon artikel där det redogjordes för studier som visade just det.

 

[kökshäxan]

Nej, så har det inte varit. Det finns en lång tradition på universiteten att examinera genom uppsatser. Säkert finns det enskilda ämnen/institutioner där man enbart skriver tentor och aldrig uppsatser, men att det generellt inte skulle skrivas uppsatser eller på andra sätt övas på att samla in och rapportera empiri (t ex labrapporter) är helt enkelt inte sant. Hemtentor och uppsatser har alltid funnits, särskilt lite högre upp i utbildningen.

Jämställer du universitetsuppsatser med skolbarns läxor? Nu har du tappat mig helt.

 

[Mabuse]

Jämställer du universitetsuppsatser med skolbarns läxor? Nu har du tappat mig helt.

I den meningen att man får en uppgift och en deadline, och förväntas själv se till att den blir färdig genom att planera för det så att man hinner med det, ja. Sen är såklart läxan på nybörjarnivå (”läs texten och svara på frågorna”) och universitetsuppsatsen mer avancerad (”analysera x med hjälp av teori y”), men upplägget är ju liknande. En uppgift att lösa självständigt som ska vara färdig ett visst datum.

 

[Badger]

Åh, hade det varit så enkelt att läsning m.m. hemma blev av för alla barn bara för att jag kallar det "läxa" så hade jag givetvis ÄLSKAT att ge läxor! Det hade varit helt fantastiskt!

När mina elever hade just läsläxa så gjorde ungefär en tredjedel av klassen läxan varje dag. En tredjedel sa att de hade gjort den men när det kom till kritan så visade det sig att de kanske hade läst i en minut eller suttit med mobilen och scrollat samtidigt som de bläddrade i boken. Och en tredjedel kom helt gråtfärdiga och berättade skamset att de inte kunde göra läsläxan igår, de hade på riktigt dåligt samvete och kände sig usla på grund av detta. Varje dag berättade jag för eleverna varför denna läxa var bra, påminde dem om att göra den, hade samtal med föräldrar o.s.v. men det gav ingen förbättring alls. Dessutom fick jag titt som tätt telefonsamtal från föräldrar på kvällarna eller tidigt på morgonen där de skamset berättade att de inte fick till det med barnets läxa igår. Plus samtalen från de föräldrar som ville att deras barn skulle få ytterligare utmaning och ännu svårare läxa (trots att jag redan hade lagt massor av tid på att individanpassa läxan). I varje klass finns även en eller två föräldrar som ständigt ringer och berättar hur svårt det är för deras barn att göra läxan (även om man har individanpassat) och att det "väl är på plats i skolan de ska lära sig saker".

Istället för att fortsätta med något som bara fungerade för en tredjedel av klassen så satsade jag på mera läsning på lektionstid istället. Tjugo minuters läsning i skolan varje dag (utöver all läsning som sker i alla ämnen hela tiden). "Oj vilket slöseri med lektionstid", säger vissa. Inte alls. Under dessa tjugo minuter har jag fullt upp med att gå runt i klassen och hjälpa elever att välja bok och komma igång samt att förklara vissa ord och meningar för dem. Så värdefullt för eleverna jämfört med att sitta hemma och fastna på ett ord eller inte ens kunna välja bok. För alla är inte som du, väldigt många KAN inte komma igång själva och har de inte föräldrar som stöttar så blir det helt enkelt inte av. Det hjälper inte ett smack att läraren kallar det läxa. Har jag turen att ha en resurs i klassen så kan resursen gå runt och hjälpa eleverna med att förklara ord och välja böcker, medan jag kan sitta med en mindre grupp som får läsa högt för mig. I perioder får eleverna läsa högt för varandra i lämpliga grupper och så går jag runt och lyssnar. Detta har verkligen fått fart på elevernas läsning! Flera elever har hittat bokserier de gillat och även börjat läsa hemma, elever som i början av terminen absolut inte vågade läsa minsta lilla ord högt i klassen räcker nu frivilligt upp handen och vill läsa. Föräldrarna är jättenöjda och jag tror absolut inte att det beror på någon magisk mognad som du skriver utan jag vet att det beror på hårt arbete - i skolan och hemma. Det jag menar med att uppmuntra till läsning utöver läxorna är verkligen inte det samma som att jag lutar mig tillbaka och tar för givet att föräldrarna ska fixa det själva hemma. Vi pratar mycket om det på föräldramöten och utvecklingssamtal, och elever som i övrigt får total panik och blir tvärarga på sina föräldrar när det är dags att göra "läxan" hemma har istället hittat glädje i att läsa hemma.

Problemet när folk tycker till om skola, lärande och utbildning är att de utgår från sitt eget sätt att lära och sin egen skolgång, eventuellt utgår de även ifrån sina egna barn samt barn de känner, och några facebookinlägg de sett då och då. Det är verkligen, verkligen inte så enkelt att alla elever på mellanstadiet klarar av att t.ex. öva multiplikationstabellen eller glosor hemma på egen hand. Jag kan ge det i läxa och det är superbra träning för de som lär sig på samma sätt som du gör, men då är det fortfarande en stor del av eleverna i klassen som inte klarar av att öva hemma av olika anledningar. Jag kan därför inte ge saker i läxa som är avgörande för att eleverna ska klara av att nå kunskapskraven - då har jag verkligen gjort skillnad på de som har olika förutsättningar hemma och gjort det helt omöjligt för ungefär en tredjedel av eleverna.

Så, med andra ord, att inte ge något i just "läxa" är långt ifrån samma sak som att hålla det hemligt för familjer vad eleverna bör öva på.

Vad bra att du berättar för föräldrar och barn vad de behöver öva på hemma.

Lite konstigt att föräldrarna kan bita sig an allmän övning på att läsa men inte läsa 15 min per dag i tre valfria dagar tex, men funkar det så funkar det.

Men det som slår mig mest med det här är allt ringande? Från föräldrar om läxor? Det slår mig som jättekonstigt beteende av dem.

Kan tilläggas att jag tror aldrig läraren A har har frågat om barnen läste 15 minuter hemma eller inte i den valfria boken, eller någonsin kommenterat om det gjordes 2 blad av 5 meningar istället för 3. Eller att någon annan elev någonsin vetat vilken elev som gjort eller inte gjort sin läxa.

 

[Hoarfrost]

Jag fick aldrig hjälp med läxor eftersom mamma var tvungen att jobba långa skift för att vi skulle klara oss. Mamma kom hem vid 8-9 varje kväll, och jag gick hem själv varje dag från det att jag var 7.
Jag klarade faktiskt av att göra läxorna men tröskeln var ju så klart högre för mig än för de som hade föräldrar som kunde hjälpa till med läxor. Jag hade dock ganska bra läshuvud och gillade att lära mig - annars kan jag tänka mig att det skulle raserat totalt ganska fort.

Jag förväntades äta mellanmål när jag kom hem, läsa min läxa, och sedan värma mat kl 6. Sedan fick jag leka, och skulle borsta tänderna och gå och lägga mig direkt när mamma kom hem. Kommer i håg att jag verkligen kämpade med de där läxorna, bästa läxorna var att läxa x sidor ur en bok, engelskaglosor, eller lära sig stava. Det var ganska lätt att traggla själv. Matte däremot blev svårare eftersom jag inte hade någon att fråga och körde jag fast var jag ju fast.

Tycker det är skillnad på läxa och läxa, och barn och barn. En lärare vi hade i 4an motiverade min väldigt stökiga klass (vi fick byta lärare ca 2ggr per termin eftersom lärarna blev utbrända) genom att säga att vi skulle slippa läxor om vi fokuserade och jobbade på bra under lektionerna. Det blev väldigt lite läxor då och mycket mer studiero under lektionstid. Tyckte det var bra, superskönt att slippa sitta själv och traggla hemma sedan.

 

[Badger]

Ingen av oss kan ju säkert veta men jag kan tänka mig att läxor leder till motsatsen. Barn som lever under mera utsatta hemförhållanden har nog med livet i övrigt, som att ordna med mat, passa mindre syskon, tvätta sina kläder och för att klara sig hamnar läxor långt ned i prioriteringen. Medans de med bättre hemförhållanden slipper allt det där och får dessutom ofta hjälp och stöttning från föräldrarna för att göra sina läxor. Jag har för mig att jag också läst någon artikel där det redogjordes för studier som visade just det.

Men hur stor procent av barnen i Sverige lever så? är det 80%? 70%? 10% är det kanske 5%?

Det låter ofta som att det är runt 50% av barnen som lagar mat och passar mindre syskon och tvättar kläderna varje dag åt sina alkoholiserade föräldrar.

Men det skulle kunna vara så att det är 20% snarare, och de kunde få läxhjälp.

Just nu växer klyftorna i skolan ständigt, antalet barn som gör klassresa minskar.

 

[Mabuse]

Vad bra att du berättar för föräldrar och barn vad de behöver öva på hemma.

Lite konstigt att föräldrarna kan bita sig an allmän övning på att läsa men inte läsa 15 min per dag i tre valfria dagar tex, men funkar det så funkar det.

Men det som slår mig mest med det här är allt ringande? Från föräldrar om läxor? Det slår mig som jättekonstigt beteende av dem.

Kan tilläggas att jag tror aldrig läraren A har har frågat om barnen läste 15 minuter hemma eller inte i den valfria boken, eller någonsin kommenterat om det gjordes 2 blad av 5 meningar istället för 3. Eller att någon annan elev någonsin vetat vilken elev som gjort eller inte gjort sin läxa.

Jag håller med, verkar vara extremt jobbiga föräldrar. Den skola @Skrottiskrott beskriver låter ju tragisk, där flertalet elever inte KAN göra en skoluppgift eller läsa en text utanför klassrummet. Hur gör de när de ska plugga för prov? Eller ta reda på något?

 

[Liran]

Ingen av oss kan ju säkert veta men jag kan tänka mig att läxor leder till motsatsen. Barn som lever under mera utsatta hemförhållanden har nog med livet i övrigt, som att ordna med mat, passa mindre syskon, tvätta sina kläder och för att klara sig hamnar läxor långt ned i prioriteringen. Medans de med bättre hemförhållanden slipper allt det där och får dessutom ofta hjälp och stöttning från föräldrarna för att göra sina läxor. Jag har för mig att jag också läst någon artikel där det redogjordes för studier som visade just det.

Men den sociala snedrekryteringen till prestigeutbildningar på högskolan har ju ökat sedan 50-, 60- och 70-talen. Andelen studenter med icke-medelklassbakgrund var större på läkar-, civilingenjörs- och juristutbildningarna när läxor var oomtvistad norm i skolan. Alltså vet vi säkert att läxor är den bästa vännen till den som är opriviligierad och studiebegåvad. Läxor leder inte till motsatsen som du tror.

 

[Badger]

Jämställer du universitetsuppsatser med skolbarns läxor? Nu har du tappat mig helt.

Ja det är ju praktiskt taget samma sak på olika nivå. Öva själv och få in i huvudet det någon har förklarat för dig.

PM osv gjorde vi såklart utöver tentorna. En kanske avancerad form av grupparbete.

Sedan har jag såklart i debatten hört talas om konstiga varianter på läxor som inte handlar om att lära sig det någon förklarat eller läsa en text. Men läxor där eleven inte förstår vad den ska lära sig, eller tänka fritt, är nog inte så effektivt, det tror inte jag heller på.

 

[kökshäxan]

Men den sociala snedrekryteringen till prestigeutbildningar på högskolan har ju ökat sedan 50-, 60- och 70-talen. Andelen studenter med icke-medelklassbakgrund var större på läkar-, civilingenjörs- och juristutbildningarna när läxor var oomtvistad norm i skolan. Alltså vet vi säkert att läxor är den bästa vännen till den som är opriviligierad och studiebegåvad. Läxor leder inte till motsatsen som du tror.

Det är knappast något vi vet, för övrigt har läxorna kraftigt ökat i omfattning. Skolbarn i dag får lägga mycket mer tid på läxor än vad de gjorde om man går tillbaka till perioden du nämner.

 

[Liran]

Det är knappast något vi vet, för övrigt har läxorna kraftigt ökat i omfattning. Skolbarn i dag får lägga mycket mer tid på läxor än vad de gjorde om man går tillbaka till perioden du nämner.

Att det var färre läxor på den tiden när eleverna läste fler språk från tidigare ålder än nu, var en nyhet för mig som ändå varit intresserad av området länge. Har du några belägg eller källor på det?

Vi vet att den sociala snedrekryteringen ökat kraftigt samtidigt som kunskaperna hos nybörjarna på högskolan minskat. Vilken är din förklaring till att andelen studenter från icke-medelklassbakgrund minskat på prestigeutbildningarna?

 

[Soapbubble]

Utvecklingen inom universitetet har varit att tentamen gjorts mycket enklare samtidigt med att det införts kontroller under kursens gång i form av duggor, korta inlämningsuppgifter och liknande för att möta studenternas allt sämre förmåga att tillgodogöra sig undervisningen. Det kan du knappast ha missat.

Traditionellt har examinering på universitet skett genom tentamen.

Spelar det någon roll hur studenterna skaffar sig kunskapen under högskoletiden? Huvudsaken är väl hur mycket de kan när de kommer ut i arbetslivet.

Jag har jobbat i 10-15 år, vilket betyder att det finns folk inom mitt skrå som tog examen 10-15 år efter mig. När jag jämför hur bra de klarar sig i arbetslivet som nyexaminerade jämfört hur bra mina kamrater och jag klarade oss för 10-15 år, så tycker jag att våra insatser är jämförbara. Så tydligen gör högskolan något rätt om kunskapsläget är så katastrofalt när studenterna kommer till högskolan.

 

[Kenya]

Fast varför är prestationsångesten värre för att du lärt dig någonting genom att plugga, jämfört med om det bara per auto fastnade i skallen på dig men inte på honom? Det är ju ännu mer av född med talang X, inte pluggade-inte pluggade.

Prestationsångesten blir inte värre för att man lärt sig något genom att plugga?! Prestationsångesten blir värre ifall man ger barn en uppgift som är för svår för dem och därefter skuldbelägger dem för att de inte klarade av det. Så blir det ofta med läxor. Läraren samlar in läxorna och förklarar att om man inte klarar av att göra sina läxor så kommer det inte gå bra för en i vuxenlivet heller.
En elev ser hur kompisarna klarar av något som inte de själva klarar av och tror att det är för att eleven är dålig helt enkelt. Borde ha skärpt sig! När eleven i själva verket hade helt andra förutsättnignar att få läxan gjord.
Jag tror att så små barn måste ha mkt stöttning och det känns lite väl hårt att skicka hem en 9 åring för att lära sig ta eget ansvar om det inte finns någon som kan vägleda den.
Annars är risken att de som inte får hjälp hemma identifierar sig som en slags människa som inte klarar av studier.

Poängen med glosor är ju att man ska utöka sitt ordförråd. Det gör man inte om man trycker in glosorna i huvudet lite snabbt tio minuter innan lektionen. Tio minuter efter lektionen är de borta igen.

Jag gjorde också så ibland, tryckte in glosorna på rasten före, men det kändes alltid lite meningslöst eftersom jag visste att jag skulle glömma dem igen. Hade jag pluggat dem ordentligt, hemma, så satt de bättre, då kändes det mer meningsfullt.

Det är ju så krasst att när man börjar lära sig ett språk, så behöver man lära sig ord. Det märker man ju när man försöker säga något på det nya språket, orden saknas. Alltså behöver man lära sig dem. Om man sen inte vill lära sig eller tycker det är tråkigt - tja...

Nu upprepar jag mig igen här men känns som att jag inte nått fram. Ja precis, det är inte vettigt att trycka in glosorna 10 min före lektionen. Jag tog upp det som ett exempel på ett problem med den typen av läxor. Alltså att man kan göra helt fel men ändå få alla rätt på provet.
Vi gick igenom 3st låttexter i spanskan, översatte dem och lärde oss orden. Och lärde oss massvis av glosor på andra sätt under 3 år. Jag minns i princip alla orden från de 3 låttexterna än i dag, men i stort sätt inga andra ord. Så jag tror verkligen inte att nöta glosor fungerar för mig.

För att lära sig saker som glosor och multiplikationstabellen är nötning och innantillärning nödvändigt. Att fundera över öppna frågor utan att ha de nödvändiga faktakunskaperna (som kräver lite nötning) har visat sig vara helt meningslöst för studieframgång. Dessutom missgynnas de elever som inte har engagerade och utbildade föräldrar som kan leda "funderingarna" i pedagogisk riktning.

Nötning och innantillärning ger också bäst resultat i korta perioder utspridda över den vakna tiden. En session på 10-15 minuter efter att eleven kommit hem och vilat lite efter skoldagen ger alltså bäst inlärningsresultat.

Om nötning är en helt väsentlig del av inlärningen, och det ska ske i korta pass, borde man inte ordna några sådana korta nötningspass under skoldagarna då?
Och om nötningen fungerar bäst hemma, varför är så många forskare överens om att läxor för barn i mellanstadiet inte leder till att de lär sig bättre?

Jag minns massa nötning från lektionerna i skolan faktiskt. Har ni andra inte suttit och pluggat glosor eller gångertabellerna eller fyllt i blindkartor osv på lektionstid?

Känns som att det pågår två diskussioner här
(1) är det viktigt att nöta in grejer för att lära sig (vilket de flesta verkar acceptera på ett elller annat plan)
(2) är det viktigt att nöta in grejer hemma?

edit: radbrytning

 

[Badger]

Det är knappast något vi vet, för övrigt har läxorna kraftigt ökat i omfattning. Skolbarn i dag får lägga mycket mer tid på läxor än vad de gjorde om man går tillbaka till perioden du nämner.

P1, studio 1, har en trevlig serie om betyg och läxor som är intressant.

Om det är så att läxorna ökat, men resultaten fortfarande sjunker i skolan kan den ge förklaringen, så lyssna gärna.

Tydligen är det populärt idag att kunna ge läxor och uppgifter till elever som är så öppna och så komplicerade att inte ens professorer i nationalekonomi skulle kräva liknande analys av sina studenter, eller doktorander.

Eftersom läraren sannolikt inte har samma kompetens som en professor, och en 13 årig elev inte har samma mognad och kapacitet som en student eller en doktorand så blir då såklart uppgifterna mer negativa än positiva för inlärningen. Och även såklart svårt för läraren att bedöma om huruvida eleven gjorde ett bra eller dåligt jobb med uppgiften.

Men det är ju inte sådana läxor någon förespråkar i tråden såklart.