Varför får barn läxor?

[Kenya]

Jag förstår att du inte tror på läxor, och att du inte tycker att frågan om hur de skillnader mellan barnens skolprestationer som beror på hemmiljö och föräldrar ska utjämnas, är intressant eller viktig. Eftersom du uttrycker dig så tvärsäkert känner du förstås redan till att det råder total enighet om att den faktor som betyder mest för en elevs skolprestation är föräldrarnas utbildningsbakgrund, och att ett av skolans uppdrag är att utjämna den skillnaden. Rätt sorts läxor är en metod att nå en bit på vägen för naturligtvis kan skolan inte totalt utjämna skillnader mellan en uppväxt i gynnsam miljö och motsatsen.

Jag har inte uttalat mig om vilka elever som klarar grundskolan eller inte, där har du dragit slutsatser som det inte finns någon täckning för i det jag har skrivit. Däremot är det säkert bortom alla tvivel att "en elev som inte har förutsättning/stöttning/utrymme för att göra självständiga repetitionsuppgifter som läxa" kommer att ha sämre resultat än den elev som gör läxor. Att en bra läxa inte kräver någon insats från föräldrarna har ju redan nämnts otaliga gånger.

Du känner givetvis till att bra resultat på nationella prov ofta beror på en undervisning som är helt inriktad på att eleverna ska lära sig att klara ett nationellt prov, vilket kanske inte är den mest gynnsamma eller mest fängslande undervisningen. Dessutom är inte resultaten på nationella prov i grundskolan så intressanta för mig. Jag intresserar mig för slutprodukten, eleven som går ut gymnasiet och kan läsa och få en examen i vilken utbildning eleven än önskar, må det vara veterinärmedicin, elektriker, timmerman eller nationalekonom.

Hmm.. uttrycker jag mig så tvärsäkert? Jag gissar att du syftar på andra inlägg än det du citerade för där använder jag mest frågetecken..

Jag fattar ju att jag är lite jobbig, men det är ju också min tråd, hehe. Men jag är inte tvärsäker. Däremot så vill jag inte bara höra vad folk tycker utan hur de tänker. Skriver någon att läxor finns för att det är nödvändigt, då måste jag ju protestera. Jag är läx-agnostiker kan man väl säga. Men jag tänker inte bilda mig en uppfattning på anekdoter utan på argument. Men jag vill inte heller avfärda folks åsikter, nånstans där finns säkert något att lära sig. Min erfarenhet är att folks egentliga åsikter ofta är smartare än deras uttalanden.

Jag är 100% säker på att hemläxor inte är nödvändigt för att en vanlig skolklass ska få en vettig grundutbildning. Det räcker med en skolklass som klarar det för att bevisa att det inte är helt nödvändigt.
Jag är 100% säker på att hemläxor inte nödvändigtvis förstör elevernas studier, självförtroende eller studiemotivation. Det räcker ju med nått exempel på någon som fått läxor och lyckats för att bevisa det.

Så alla uttalanden som bygger på att hemläxor är nödvändigt för att lära sig exempelvis språk, faller för mig. Jag tror inte på det. Men det börjar bli lite väl mkt tjafs nu och för lite konstruktivt så jag får väl tagga ner lite..

Det var löjligt av mig att dra in nationella provet. Jag försökte bara få med mig folk i diskussionen på att det är möjligt att åtminstone i vissa fall ge elever en bra skolgång utan läxor. Om man tillgodoser behoven på annat vis. Men jag håller med dig angående nationella prov!

Men för att försöka styra detta åt ett håll som intresserar mig mer egentligen: Jag känner några lärare från samma skola, som inte ger ut läxor. De säger att de inte ger ut läxor för att de har många elever som inte har det stödet hemifrån som krävs för att det ska bli bra. Och för att inte göra skillnadena ännu värre ger de inte ut läxor utan lägger den tid de kunde lagt på att planera och rätta läxor på annat som kan göra mer nytta för hela klassen. De anser alltså att läxor inte gynnar de som behöver dem mest. Jag har aldrig sett någon anledning att ifrågasätta detta. Men nu blir jag ju inspirerad att börja vara jobbig mot dem också. Och fråga dem varför det inte lika gärna kunde vara tvärt om.

Sen så undrar jag även om nioåringar i allmänhet klarar av att komma ihåg att göra läxor. Och hur en lärare ska göra gentemot en nioåring som kommer gång på gång utan att ha gjort läxan? För DET borde vara det som gör hela skillnaden i om läxorna blir skadliga eller rent av kan lära nioåringen något om ansvar. Läxan i sig är ju bara en lista på multiplikationstal (t.ex.).

 

[vallhund]

Vissa fakta är helt enkelt lättast att bara lära in och repetera tills de sitter. Några exempel är glosor och multiplikationstabeller. Blindkartor är inte lika intressanta eftersom den ålder du lär in en karta vid inte spelar någon roll. Däremot måste man ha nått en viss språkfärdighet i modersmålet före puberteten, och gärna behärska lite grundfärdigheter i matematik, för det är saker som blir väldigt mycket svårare att lära sig som vuxen. I modersmålet går det knappast att komma ikapp, och alla främmande språk du lär dig därefter kommer också att ligga på en skakig grund.

Jag har en bekant som gick i fransk skola tills hon började läsa biologi vid ett svenskt universitet. Hennes kursare suckade och stönade över de 200 växtnamn och 100 insekter de behövde lära sig namnen på och känna igen. Hon som hade tränat utantillinlärning från sin första skoldag tyckte det var en vilsam kurs. Utantillinlärning är en väsentlig färdighet som måste övas, och som du har stor nytta av i högre studier.

Nu ska jag svara på dina frågor. Om du byter ut ordet nöta mot repetera, så är svaret ja, repetition är nödvändigt för att lära in sig fakta och tillgodogöra sig färdigheter. Så vitt jag vet är skoldagarna fullspäckade med ämnen och undervisning redan nu, och de längre skoldagar som skulle bli resultatet av repetitionspassen du vill lägga till tycker inte jag är önskvärt, varken för elever eller lärare.

Jag personligen är tillräckligt gammal för att ha fått glosor i läxa ända sedan jag började läsa engelska som första främmande språk. Inga glosor pluggades alltså in på lektionstid. Däremot fyllde jag i blindkartor på lektionen. Men då konsulterades en kartbok, om det inte rörde sig om ett geografiprov.

Många elever tycker att det skönt att komma hem, äta mellanmål, vila och sedan ta itu med läxan. Var någonstans läxan görs spelar absolut ingen roll, förutsatt att den görs och att miljön är lugn och studievänlig.

Jag har syn/bildminne o minns utan repetitioner. Jag lärde mig engelska, franska o grekiska innan jag lärde mig svenska.
Svenska var svårast. Tog flera år innan jag började tänka o drömma på svenska. Grekiska till vardagsbehov kan jag putsa upp på ett par dagar, franskan däremot har sakta men säkert dalat.
Jag fick mig tilldelad en fransktalande klient när jag arbetade som kurator, jag upptäckte då brister i min franska, jag förstod alla ord men jag saknade förmågan att aktivt ta fram dom, ord som ångest eller ord som man lär sig leva med efter puberteten.

Fransk skola har jag också gått i École des seurs de St Joseph. Var man bäst i klassen flyttades man upp en klass (det hände två gånger), vilket ledde till en del kunskapsluckor.

 

[vallhund]

Forts.. Jag trivdes med högskola o universitet, 5 - 700 sidor i veckan att läsa passade mig perfekt. Kontentan minns jag fortfarande, utom Lacan, har aldrig förstått honom.

 

[Liran]

Hmm.. uttrycker jag mig så tvärsäkert? Jag gissar att du syftar på andra inlägg än det du citerade för där använder jag mest frågetecken..

Jag fattar ju att jag är lite jobbig, men det är ju också min tråd, hehe. Men jag är inte tvärsäker. Däremot så vill jag inte bara höra vad folk tycker utan hur de tänker. Skriver någon att läxor finns för att det är nödvändigt, då måste jag ju protestera. Jag är läx-agnostiker kan man väl säga. Men jag tänker inte bilda mig en uppfattning på anekdoter utan på argument. Men jag vill inte heller avfärda folks åsikter, nånstans där finns säkert något att lära sig. Min erfarenhet är att folks egentliga åsikter ofta är smartare än deras uttalanden.

Jag är 100% säker på att hemläxor inte är nödvändigt för att en vanlig skolklass ska få en vettig grundutbildning. Det räcker med en skolklass som klarar det för att bevisa att det inte är helt nödvändigt.
Jag är 100% säker på att hemläxor inte nödvändigtvis förstör elevernas studier, självförtroende eller studiemotivation. Det räcker ju med nått exempel på någon som fått läxor och lyckats för att bevisa det.

Så alla uttalanden som bygger på att hemläxor är nödvändigt för att lära sig exempelvis språk, faller för mig. Jag tror inte på det. Men det börjar bli lite väl mkt tjafs nu och för lite konstruktivt så jag får väl tagga ner lite..

Det var löjligt av mig att dra in nationella provet. Jag försökte bara få med mig folk i diskussionen på att det är möjligt att åtminstone i vissa fall ge elever en bra skolgång utan läxor. Om man tillgodoser behoven på annat vis. Men jag håller med dig angående nationella prov!

Men för att försöka styra detta åt ett håll som intresserar mig mer egentligen: Jag känner några lärare från samma skola, som inte ger ut läxor. De säger att de inte ger ut läxor för att de har många elever som inte har det stödet hemifrån som krävs för att det ska bli bra. Och för att inte göra skillnadena ännu värre ger de inte ut läxor utan lägger den tid de kunde lagt på att planera och rätta läxor på annat som kan göra mer nytta för hela klassen. De anser alltså att läxor inte gynnar de som behöver dem mest. Jag har aldrig sett någon anledning att ifrågasätta detta. Men nu blir jag ju inspirerad att börja vara jobbig mot dem också. Och fråga dem varför det inte lika gärna kunde vara tvärt om.

Sen så undrar jag även om nioåringar i allmänhet klarar av att komma ihåg att göra läxor. Och hur en lärare ska göra gentemot en nioåring som kommer gång på gång utan att ha gjort läxan? För DET borde vara det som gör hela skillnaden i om läxorna blir skadliga eller rent av kan lära nioåringen något om ansvar. Läxan i sig är ju bara en lista på multiplikationstal (t.ex.).

För nioåringar på lågstadiet räcker det definitivt med bara läsläxor, men på mellanstadiet är det fördelaktigt att komma i gång med multiplikationstabeller och glosor. Det går visst att "klara av" grundskolan utan att ha gjort en enda läxa, men när man tänker på hur låga kraven är för ett E i betyg, så tycker jag att barnens inlärningskapacitet som är störst till puberteten, har slösats bort hos de flesta eleverna om de bara har E-kunskaper. Det finns naturligtvis elever som får jobba riktigt hårt för att få godkänt i alla ämnen, men de tillhör en minoritet. Det har visat sig att E-eleverna får det jobbigt på gymnasiet när det inte längre räcker med att vara närvarande, utan eleven behöver prestera också och har tveksamma grunder i kärnämnena.

Vi kanske är överens om att de elever som repeterar kommer att vara de elever som bäst kommer ihåg det de lärt sig, och antagligen kommer att klara fortsatta studier bäst. Som sagt, en bra läxa klarar eleven utan föräldrastöd, och inte heller behöver läraren rätta en bra läxa. En bra läxa är också en rutinläxa för läraren (och eleven!) och behöver alltså inte mer än någon minuts lärarplanering.

 

[Kenya]

+1 på den. Jag läste aldrig en läxa, fick VG och MVG ändå. Inte helt kul när man kom till universitetet och började plugga juridik. Jag hade ju nada studieteknik.

Med det sagt är jag inte för läxor i konventionell mening.

Studieteknik är jätteviktigt!!! Men frågan är ifall gloslistor och multiplikationstal som skickas med nioåringar hem är en konstruktiv metod för att lära ut studieteknik och ansvar. Jag blir nyfiken!

De eleverna får väl lära sig på något annat sätt då? Självständigt studerande utanför skoltid funkar för många för att öva självdisciplin och ansvar. De som inte kan lära sig på det sättet får väl prova på ett annat sätt?

I ditt fall undrar man ju dessutom vad dina föräldrar höll hus, reagerade de inte på att du aldrig verkade göra läxor på kvällarna? Jag tänker att som förälder skulle man väl gå in och stötta i det läget, så att barn som behöver det får hjälp med att göra läxorna i tid?

Det känns som att du missförstår det mesta jag skriver. Och jag gissar att du tycker jag missförstår det du skriver. Så jag ska tagga ner lite och inte bemöta allt jag tycker att du missförstått.

Men måste ändå försvara mina föräldrar! De sa att jag var jätteduktig som fick så bra resultat på proven! De såg nog ingen anledning att lägga sig i min studieteknik. Jag gick samhäll och läste naturämnena på komvux. Där, 20 år gammal förstod jag att mina gamla läxläsningsvanor från grundskolan inte räckte för att läsa naturämnen på den nivån. Så jag sabbade ett år. Nästa år körde jag istället stenhårt på studietekniksknepen vi fått lära oss av svenskaläraren på gymnasiet, på skoltid. Det gick mycket bättre. Men jag är fortfarande en sån som skjuter upp uppgifter och har svårt att planera min tid i studierna.

Men jag är bra på att studera ändå. Tror knappast det beror på läxor. Jag har läst väldigt mycket böcker och haft väldigt bra stöd hemifrån i allmänhet. Blev väl lite naiv och bortskämd men det gick över med åren.


Att tioåringar i allmänhet är mentalt mogna nog att själva ansvara för att genomföra läxorna även utan stöd från föräldrarna, och utifrån det dra rimliga slutsatser om studieteknik och ansvar var nytt för mig. Jag har inte barn själv, jag hade gissat att de var för unga. Kanske barnen i min bekantskapskrets är curlade eller efter i utvecklingen.

 

[Liran]

Jag har syn/bildminne o minns utan repetitioner. Jag lärde mig engelska, franska o grekiska innan jag lärde mig svenska.
Svenska var svårast. Tog flera år innan jag började tänka o drömma på svenska. Grekiska till vardagsbehov kan jag putsa upp på ett par dagar, franskan däremot har sakta men säkert dalat.
Jag fick mig tilldelad en fransktalande klient när jag arbetade som kurator, jag upptäckte då brister i min franska, jag förstod alla ord men jag saknade förmågan att aktivt ta fram dom, ord som ångest eller ord som man lär sig leva med efter puberteten.

Fransk skola har jag också gått i École des seurs de St Joseph. Var man bäst i klassen flyttades man upp en klass (det hände två gånger), vilket ledde till en del kunskapsluckor.

Jag måste säga att du språkligt sett har haft en priviligierad uppväxt, och tror att du snabbt skulle tillgodogöra dig vuxenfranskan om du tillbringade lite tid i franskspråkig miljö.

 

[Kenya]

För nioåringar på lågstadiet räcker det definitivt med bara läsläxor, men på mellanstadiet är det fördelaktigt att komma i gång med multiplikationstabeller och glosor. Det går visst att "klara av" grundskolan utan att ha gjort en enda läxa, men när man tänker på hur låga kraven är för ett E i betyg, så tycker jag att barnens inlärningskapacitet som är störst till puberteten, har slösats bort hos de flesta eleverna om de bara har E-kunskaper. Det finns naturligtvis elever som får jobba riktigt hårt för att få godkänt i alla ämnen, men de tillhör en minoritet. Det har visat sig att E-eleverna får det jobbigt på gymnasiet när det inte längre räcker med att vara närvarande, utan eleven behöver prestera också och har tveksamma grunder i kärnämnena.

Vi kanske är överens om att de elever som repeterar kommer att vara de elever som bäst kommer ihåg det de lärt sig, och antagligen kommer att klara fortsatta studier bäst. Som sagt, en bra läxa klarar eleven utan föräldrastöd, och inte heller behöver läraren rätta en bra läxa. En bra läxa är också en rutinläxa för läraren (och eleven!) och behöver alltså inte mer än någon minuts lärarplanering.

Jag trodde man var 9 när man började mellanstadiet, jag får ändra mig till tioåringar!
Jag trodde också att närmare 20% går ut grundskolan utan behörighet, men jag kolalde nu, det var 15% 2018. Ändå ganska många tycker jag. Där mina vänner jobbar är det nog drygt hälften som blir behöriga till gymansiet. Så min värld är det ett stort problem. Håller med dig om att det är ett enormt slöseri av inlärnignskapacitet, både de som saknar behörighet och de som helt enkelt inte lär sig så mycket.

Ja men du verkar ju ha koll på skolvärlden så vill verkligen veta vad du tycker:
Anser du att huvudsyftet med läxor är faktarepetitionen eller är huvudsyftet att lära sig ta eget ansvar? (eller är båda lika viktigt)

Anser du att man kan förvänta sig att en tioåring klarar av att göra läxan själv? Alltså att själv hitta en plats och plocka fram läxan och koncentrera sig på den så länge som det krävs för att bli klar och sedan packa ner den och ta med den till skolan.

 

[Mabuse]

Studieteknik är jätteviktigt!!! Men frågan är ifall gloslistor och multiplikationstal som skickas med nioåringar hem är en konstruktiv metod för att lära ut studieteknik och ansvar. Jag blir nyfiken!




Det känns som att du missförstår det mesta jag skriver. Och jag gissar att du tycker jag missförstår det du skriver. Så jag ska tagga ner lite och inte bemöta allt jag tycker att du missförstått.

Men måste ändå försvara mina föräldrar! De sa att jag var jätteduktig som fick så bra resultat på proven! De såg nog ingen anledning att lägga sig i min studieteknik. Jag gick samhäll och läste naturämnena på komvux. Där, 20 år gammal förstod jag att mina gamla läxläsningsvanor från grundskolan inte räckte för att läsa naturämnen på den nivån. Så jag sabbade ett år. Nästa år körde jag istället stenhårt på studietekniksknepen vi fått lära oss av svenskaläraren på gymnasiet, på skoltid. Det gick mycket bättre. Men jag är fortfarande en sån som skjuter upp uppgifter och har svårt att planera min tid i studierna.

Men jag är bra på att studera ändå. Tror knappast det beror på läxor. Jag har läst väldigt mycket böcker och haft väldigt bra stöd hemifrån i allmänhet. Blev väl lite naiv och bortskämd men det gick över med åren.


Att tioåringar i allmänhet är mentalt mogna nog att själva ansvara för att genomföra läxorna även utan stöd från föräldrarna, och utifrån det dra rimliga slutsatser om studieteknik och ansvar var nytt för mig. Jag har inte barn själv, jag hade gissat att de var för unga. Kanske barnen i min bekantskapskrets är curlade eller efter i utvecklingen.

Som förälder så är ju det en del av uppgiften, som jag ser det, att träna barnen i att ta eget ansvar för sina studier. Alla barn är olika, men som tioåring skulle jag väl hoppas att man klarar att ta ansvar för läxan. Då går man ju ändå i fyran. Det är ju därför det är bra att börja träna när man börjar skolan, så hinner man lära sig. Min sjuåring fixar självdisciplinen och ansvaret att komma sig för att göra läxan i tid, men vill gärna ha en vuxen till hands för att kunna fråga medan han håller på. Nioåringen behöver fortfarande bli påmind att göra den, men kan lösa den på egen hand när han väl kommit igång. Jag tänker att när de blir tio så ska de väl klara det själva. Självklart kan man som förälder finnas till hands om de har frågor, men jag skulle ju vänta mig att de klarar ansvaret med att komma ihåg att göra den i tid. I princip är väl vår kvällsrutin att varje kväll gör man något för skolan - gör läxan, övar sig att läsa, eller vad det nu är. Vi föräldrar har hushållsarbetet, och barnen har skolarbetet.

 

[Mabuse]

Jag trodde man var 9 när man började mellanstadiet, jag får ändra mig till tioåringar!
Jag trodde också att närmare 20% går ut grundskolan utan behörighet, men jag kolalde nu, det var 15% 2018. Ändå ganska många tycker jag. Där mina vänner jobbar är det nog drygt hälften som blir behöriga till gymansiet. Så min värld är det ett stort problem. Håller med dig om att det är ett enormt slöseri av inlärnignskapacitet, både de som saknar behörighet och de som helt enkelt inte lär sig så mycket.

Ja men du verkar ju ha koll på skolvärlden så vill verkligen veta vad du tycker:
Anser du att huvudsyftet med läxor är faktarepetitionen eller är huvudsyftet att lära sig ta eget ansvar? (eller är båda lika viktigt)

Anser du att man kan förvänta sig att en tioåring klarar av att göra läxan själv? Alltså att själv hitta en plats och plocka fram läxan och koncentrera sig på den så länge som det krävs för att bli klar och sedan packa ner den och ta med den till skolan.

Nu frågade du inte mig, men min sjuåring är medioker i skolan, verkligen inte någon stjärnelev, och han fixar det. Så svårt är det inte.

 

[Liran]

Jag trodde man var 9 när man började mellanstadiet, jag får ändra mig till tioåringar!
Jag trodde också att närmare 20% går ut grundskolan utan behörighet, men jag kolalde nu, det var 15% 2018. Ändå ganska många tycker jag. Där mina vänner jobbar är det nog drygt hälften som blir behöriga till gymansiet. Så min värld är det ett stort problem. Håller med dig om att det är ett enormt slöseri av inlärnignskapacitet, både de som saknar behörighet och de som helt enkelt inte lär sig så mycket.

Ja men du verkar ju ha koll på skolvärlden så vill verkligen veta vad du tycker:
Anser du att huvudsyftet med läxor är faktarepetitionen eller är huvudsyftet att lära sig ta eget ansvar? (eller är båda lika viktigt)

Anser du att man kan förvänta sig att en tioåring klarar av att göra läxan själv? Alltså att själv hitta en plats och plocka fram läxan och koncentrera sig på den så länge som det krävs för att bli klar och sedan packa ner den och ta med den till skolan.

Huvudsyftet är inlärning/repetition av stoff som läraren gått igenom. Om eleven också börjar lära sig att ta eget ansvar för sina studier är det en bonus. Egentligen bryr jag mig bara om att eleven lär sig, slutresultatet är viktigast. För mig kvittar det om läxan är gjord tack vare en tjatande vårdnadshavare, eller tack vare den välorganiserade eleven själv. Och prognosen för högskolestudierna är inte sämre för kategori ett än för kategori två.

Beträffande de 15% som inte blir godkända i grundskolan har jag för mig att den största delen är elever från andra länder med bristfälliga förkunskaper och kort tid i Sverige. En annan del är de elever som inte går till skolan pga social fobi eller mobbing, hemmasittarna. I båda fallen behövs särlösningar tror jag.

 

[Mabuse]

Hmm.. uttrycker jag mig så tvärsäkert? Jag gissar att du syftar på andra inlägg än det du citerade för där använder jag mest frågetecken..

Jag fattar ju att jag är lite jobbig, men det är ju också min tråd, hehe. Men jag är inte tvärsäker. Däremot så vill jag inte bara höra vad folk tycker utan hur de tänker. Skriver någon att läxor finns för att det är nödvändigt, då måste jag ju protestera. Jag är läx-agnostiker kan man väl säga. Men jag tänker inte bilda mig en uppfattning på anekdoter utan på argument. Men jag vill inte heller avfärda folks åsikter, nånstans där finns säkert något att lära sig. Min erfarenhet är att folks egentliga åsikter ofta är smartare än deras uttalanden.

Jag är 100% säker på att hemläxor inte är nödvändigt för att en vanlig skolklass ska få en vettig grundutbildning. Det räcker med en skolklass som klarar det för att bevisa att det inte är helt nödvändigt.
Jag är 100% säker på att hemläxor inte nödvändigtvis förstör elevernas studier, självförtroende eller studiemotivation. Det räcker ju med nått exempel på någon som fått läxor och lyckats för att bevisa det.

Så alla uttalanden som bygger på att hemläxor är nödvändigt för att lära sig exempelvis språk, faller för mig. Jag tror inte på det. Men det börjar bli lite väl mkt tjafs nu och för lite konstruktivt så jag får väl tagga ner lite..

Det var löjligt av mig att dra in nationella provet. Jag försökte bara få med mig folk i diskussionen på att det är möjligt att åtminstone i vissa fall ge elever en bra skolgång utan läxor. Om man tillgodoser behoven på annat vis. Men jag håller med dig angående nationella prov!

Men för att försöka styra detta åt ett håll som intresserar mig mer egentligen: Jag känner några lärare från samma skola, som inte ger ut läxor. De säger att de inte ger ut läxor för att de har många elever som inte har det stödet hemifrån som krävs för att det ska bli bra. Och för att inte göra skillnadena ännu värre ger de inte ut läxor utan lägger den tid de kunde lagt på att planera och rätta läxor på annat som kan göra mer nytta för hela klassen. De anser alltså att läxor inte gynnar de som behöver dem mest. Jag har aldrig sett någon anledning att ifrågasätta detta. Men nu blir jag ju inspirerad att börja vara jobbig mot dem också. Och fråga dem varför det inte lika gärna kunde vara tvärt om.

Sen så undrar jag även om nioåringar i allmänhet klarar av att komma ihåg att göra läxor. Och hur en lärare ska göra gentemot en nioåring som kommer gång på gång utan att ha gjort läxan? För DET borde vara det som gör hela skillnaden i om läxorna blir skadliga eller rent av kan lära nioåringen något om ansvar. Läxan i sig är ju bara en lista på multiplikationstal (t.ex.).

Nioåringen som inte kommer ihåg att göra läxan - där får man väl ta kontakt med föräldrarna och berätta att de behöver stötta sitt barn i att komma ihåg att göra läxan. Om det inte hjälper får man väl påminna barnet också, men så mycket mer än det finns kanske inte att göra. Det hindrar ju inte att resten av klassen, som gör läxan, har nytta av den och kan få fortsätta.

 

[vallhund]

När min son gick i lågstadiet lärde han sig ingenting på lektionerna, vi gick igenom allting hemma på mindre än en timme. Vi flyttade så han fick gå i en bättre skola. I högstadiet fick han byta skola från Eriksbergsskolan till Oskarsskolan. Där var dom väldigt ledsna att mista en obeväpnad elev.

 

[Fille]

Jag håller med, verkar vara extremt jobbiga föräldrar. Den skola @Skrottiskrott beskriver låter ju tragisk, där flertalet elever inte KAN göra en skoluppgift eller läsa en text utanför klassrummet. Hur gör de när de ska plugga för prov? Eller ta reda på något?

Har bekanta som arbetar som lärare, de säger att föräldrarna är det absolut jobbigaste med läraryrket och att de ofta funderar på att sluta pga föräldrarna.

 

[Fille]

Väldigt intressant, speciellt eftersom många här i tråden verkar vara överens om att glosläxor är nödvändigt för att lära sig språk i skolan. Du som ändå pluggar, har du inte nån go källa på detta som du kan dela med dig av? Jag kunde så klart googlat men också intressant att veta vad just lärarprogrammen hänvisar till..

Tyvärr minns jag inte nu på rak arm, det var några år sedan vi läste engelska. Men det var just i engelskan vi diskuterade glosor, att de ofta är ”onödiga” och att det är bättre att tidigt leka och sjunga engelska eller kanske visa enklare engelska filmer osv.

 

[Badger]

Prestationsångesten blir inte värre för att man lärt sig något genom att plugga?! Prestationsångesten blir värre ifall man ger barn en uppgift som är för svår för dem och därefter skuldbelägger dem för att de inte klarade av det. Så blir det ofta med läxor. Läraren samlar in läxorna och förklarar att om man inte klarar av att göra sina läxor så kommer det inte gå bra för en i vuxenlivet heller.
En elev ser hur kompisarna klarar av något som inte de själva klarar av och tror att det är för att eleven är dålig helt enkelt. Borde ha skärpt sig! När eleven i själva verket hade helt andra förutsättnignar att få läxan gjord.
Jag tror att så små barn måste ha mkt stöttning och det känns lite väl hårt att skicka hem en 9 åring för att lära sig ta eget ansvar om det inte finns någon som kan vägleda den.
Annars är risken att de som inte får hjälp hemma identifierar sig som en slags människa som inte klarar av studier.

Jag tror inte det var någon som sa att processen runt läxor skulle gå till så som du beskriver ovan. Jag har inte heller upplevt det under min skolgång. Det är inte så de gör i mitt barns skolgång.

Men om du tycker det är det bra sättet att ge och hantera läxor på och inget annat sätt finns så tycker du det såklart.

Nu upprepar jag mig igen här men känns som att jag inte nått fram. Ja precis, det är inte vettigt att trycka in glosorna 10 min före lektionen. Jag tog upp det som ett exempel på ett problem med den typen av läxor. Alltså att man kan göra helt fel men ändå få alla rätt på provet.
Vi gick igenom 3st låttexter i spanskan, översatte dem och lärde oss orden. Och lärde oss massvis av glosor på andra sätt under 3 år. Jag minns i princip alla orden från de 3 låttexterna än i dag, men i stort sätt inga andra ord. Så jag tror verkligen inte att nöta glosor fungerar för mig.

Ja du når inte fram. Du ville ha speciella läxor just för dig som passade just dig perfekt och optade dina förhållanden. Men läraren hade 20+ elever.

Visst, alla glosor sitter inte alltid efter nötning. Men det är inte meningen att du ska lära dig hela engelska språket genom nötning av glosor. Men om du lär dig tillräckligt många för att följa med i en text eller föra en enkel konversation så kan du sedan lära dig resten genom sånger eller hur du nu föredrar.

Jag kan också anekdota, vi skulle ha glostenta på en 350 sidors bok som diskuterade mänsklighet och filosofi. De första sidorna skrev jag upp ord på kort och pluggade. Sedan struntade jag i det och läste boken. Jag klarade alla glosor utom ett par av dem jag pluggade på, översättningen i lexikonet stämde inte exakt med betydelsen i boken.

Jag tycker fortfarande att det är viktigt att plugga glosor. Om jag inte hade gjort det skulle jag inte klarat att läsa den första boken jag läste på engelska. Alla andra "glosor" jag kan sedan dess kommer ur läsning av böcker och TV såklart.

Men jag kan ju inte läsa en bok på Italienska... för jag kan inte 1/3 av orden, ville jag kunna dem skulle jag vara tvungen att plugga glosor.

Om nötning är en helt väsentlig del av inlärningen, och det ska ske i korta pass, borde man inte ordna några sådana korta nötningspass under skoldagarna då?
Och om nötningen fungerar bäst hemma, varför är så många forskare överens om att läxor för barn i mellanstadiet inte leder till att de lär sig bättre?

För att forskningen på läxor i Sverige inte existerat och ingen blivit publicerad såvitt jag förstått. Forskningen på läxor i andra länder har varit fläckvis, lärare ger olika typer av läxor som jag skrev tidigare. De som ger riktigt dåliga läxor ger negativ effekt och många verkar göra just det.

En läxa måste vara någonting som inte kräver nyinlärning.

With only rare exceptions, the relationship between the amount of homework students do and their achievement outcomes was found to be positive and statistically significant. Therefore, we think it would not be imprudent, based on the evidence in hand, to conclude that doing homework causes improved academic achievement. (p. 48)

http://www.ascd.org/publications/ed.../num06/The-Case-For-and-Against-Homework.aspx

Research-Based Homework Guidelines

Research provides strong evidence that, when used appropriately, homework benefits student achievement. To make sure that homework is appropriate, teachers should follow these guidelines:

• Assign purposeful homework. Legitimate purposes for homework include introducing new content, practicing a skill or process that students can do independently but not fluently, elaborating on information that has been addressed in class to deepen students' knowledge, and providing opportunities for students to explore topics of their own interest.
• Design homework to maximize the chances that students will complete it. For example, ensure that homework is at the appropriate level of difficulty. Students should be able to complete homework assignments independently with relatively high success rates, but they should still find the assignments challenging enough to be interesting.
• Involve parents in appropriate ways (for example, as a sounding board to help students summarize what they learned from the homework) without requiring parents to act as teachers or to police students' homework completion.
• Carefully monitor the amount of homework assigned so that it is appropriate to students' age levels and does not take too much time away from other home activities.

Men vissa lärare gör ju inte så tydligen. Utan så som du beskriver ovan.

Jag minns massa nötning från lektionerna i skolan faktiskt. Har ni andra inte suttit och pluggat glosor eller gångertabellerna eller fyllt i blindkartor osv på lektionstid?

Nej jag minns ingenting sådant. Minns nötning av skrivstil och räkna mattetal till exempel. Men inga minnesövningar som glosor eller plugga gångertabeller, de var bara som läxor. Dessutom vet jag inte hur just jag skulle ha klarat att nöta gångertabeller i 20 minuter i just det klassrum jag satt i, det var inte så tyst och barn ropade alltid "klar" hela tiden. Det var ganska stressande och tävlande bara att räkna. Men självklart tycker vissa människor om stress och tävling och är mer gemenskaphetsinriktade, vill vara många på samma plats.

Känns som att det pågår två diskussioner här
(1) är det viktigt att nöta in grejer för att lära sig (vilket de flesta verkar acceptera på ett elller annat plan)
(2) är det viktigt att nöta in grejer hemma?

edit: radbrytning

Eller såhär, varför ska alltid de barn som älskar att vara mitt i händelsernas centrum med mycket folk och prat gynnas?

(Sedan tyckte jag illa om läxor, gjorde så lite som möjligt, javisst. Men det var ok, det är jobbigt att lära sig.)

 

[Badger]

Det är inte omöjligt att jag redan hört det programmet .

Någon måste ju förespråka den typen av läxor tycker jag för annars skulle de inte ges.

Jag tror jag relaterat hört att de inte pratar jättemycket om hur läxor ska se ut i lärarutbildningen.

Samtidigt har de ju numera det här systemet med att eleverna ska kunna tänka fritt och stort, gärna friare och större än lärarens utbildning kan svara upp mot. Men helst ibland också rätt. Vilket kanske förvirrar.

 

[Badger]

Och till folk i tråden i allmänhet: Hur gör egentligen de skolor som inte har läxor men ändå har elever som gör bra ifrån sig på nationella proven. Har de tagit bort andra viktiga delar av undervisningen för att få plats med fler repetitionspass tror ni?

Jag förklarar det med att det är i områden där föräldrarna i hög grad gör det jobbet hemma... för de elever som inte av sig själva gör det jobbet hemma.

Men bra resultat på nationella proven är ju relativt. Dvs bra jämfört med andra skolor i Sverige, där vissa har riktigt dåliga läxor och andra skolor har riktigt dåliga förhållanden.

Du kan ju inte ha missat att det är jättestora klyftor i Sverige där vissa elever lär sig nästan ingenting utan lämnas därhän? Att barn inte ens kan läsa i vissa fall.

Det många missar är att Sveriges bästa elever under många år minskade i antal och blev sämre. Dvs hela kurvan flyttades ned. Under Pisa åren när det var som värst fanns fler än någonsin tidigare i Sverige som lärde sig alldeles för lite, men även de bästa var sämre än de varit 20 år tidigare. Inget barn blev duktigt, inte ens de duktiga barnen med akademikerföräldrar lyckades egentligen bli bra, utom i jämförelse med de sämsta.

Det konstaterades att folk i Sverige under 25 var dåliga på att läsa, på riktigt, när det gällde Sveriges befolkning som var över 25 år var vi i absoluta toppen på att kunna läsa. Det är en demokratifråga att klara att läsa Svd, DN, eller rent av Expressen och vårt skolsystem och vårt samhälle och föräldrarna totalt förstörde en generations läsförmåga.

(Genom att inte läsa godnattsaga osv. Alltså från att arbetarklassens föräldrar läste godnattsaga i överväldigande majoritet och läste böcker och hade stort bildningsideal, så läser nu inte ens akademikerföräldrarna godnattsaga, eller böcker eller har annat än sportmål för barnen.)

I förlängningen handlar tex matte i skolan om att våga köra över den där nybyggda bron. Eller att någon i Sverige ska kunna bygga den.

Det har blivit bättre, barnen kan numera tydligen läsa, och Sverige har gått upp igen i Pisa mätningar, inte till bra nivå, som tidigare, men till acceptabel. Eleverna är inte lika duktiga som under 80-talet, eller 90-talet långt ifrån, men åter på 00-talets nivå (minns inte exakta år där). Men då är vi acceptabla jämfört med EU-länder, men EU och USA är ju fortfarande sämre än asiatiska länder, på allt från kreativitet till kunskap... (så medelmåtta bland medelmåttor, från att ha varit bland de absolut bästa bland de bra.)

Friskolor tenderar att rätta nationella prov till sin fördel.

Så det handlar ju i vissa fall om att vara bättre bland folk som inte är speciellt bra på någonting. I ett område med sannolikt bra föräldrar, på en skola som glädjerättar.

Men som sagt på engelska tex har vi ju även en fördel av miljö och omgivning numera som är större än tidigare. Om man har föräldrar som har råd med dataspel och omgivning... (vilket såklart fler har nu, än då, men inte alla...)

(Så tex @Mabuse minnen av läxor och skola kommer från en tid då barnen faktiskt lärde sig mer i skolan än nu, och Sverige var jämförelsevis bra på att utbilda barn jämfört med andra länder... och var bättre på att kompensera uppväxtförhållanden, gissar jag, när jag gissar ålder. Och jag gissar att många år sedan dess tillbringats på universitetet, utbildandes generationerna som kom efter..)

 

[Badger]

Jag förklarar det med att det är i områden där föräldrarna i hög grad gör det jobbet hemma... för de elever som inte av sig själva gör det jobbet hemma.

Men bra resultat på nationella proven är ju relativt. Dvs bra jämfört med andra skolor i Sverige, där vissa har riktigt dåliga läxor och andra skolor har riktigt dåliga förhållanden.

Du kan ju inte ha missat att det är jättestora klyftor i Sverige där vissa elever lär sig nästan ingenting utan lämnas därhän? Att barn inte ens kan läsa i vissa fall.

Det många missar är att Sveriges bästa elever under många år minskade i antal och blev sämre. Dvs hela kurvan flyttades ned. Under Pisa åren när det var som värst fanns fler än någonsin tidigare i Sverige som lärde sig alldeles för lite, men även de bästa var sämre än de varit 20 år tidigare. Inget barn blev duktigt, inte ens de duktiga barnen med akademikerföräldrar lyckades egentligen bli bra, utom i jämförelse med de sämsta.

Det konstaterades att folk i Sverige under 25 var dåliga på att läsa, på riktigt, när det gällde Sveriges befolkning som var över 25 år var vi i absoluta toppen på att kunna läsa. Det är en demokratifråga att klara att läsa Svd, DN, eller rent av Expressen och vårt skolsystem och vårt samhälle och föräldrarna totalt förstörde en generations läsförmåga.

(Genom att inte läsa godnattsaga osv. Alltså från att arbetarklassens föräldrar läste godnattsaga i överväldigande majoritet och läste böcker och hade stort bildningsideal, så läser nu inte ens akademikerföräldrarna godnattsaga, eller böcker eller har annat än sportmål för barnen.)

I förlängningen handlar tex matte i skolan om att våga köra över den där nybyggda bron. Eller att någon i Sverige ska kunna bygga den.

Det har blivit bättre, barnen kan numera tydligen läsa, och Sverige har gått upp igen i Pisa mätningar, inte till bra nivå, som tidigare, men till acceptabel. Eleverna är inte lika duktiga som under 80-talet, eller 90-talet långt ifrån, men åter på 00-talets nivå (minns inte exakta år där). Men då är vi acceptabla jämfört med EU-länder, men EU och USA är ju fortfarande sämre än asiatiska länder, på allt från kreativitet till kunskap... (så medelmåtta bland medelmåttor, från att ha varit bland de absolut bästa bland de bra.)

Friskolor tenderar att rätta nationella prov till sin fördel.

Så det handlar ju i vissa fall om att vara bättre bland folk som inte är speciellt bra på någonting. I ett område med sannolikt bra föräldrar, på en skola som glädjerättar.

Men som sagt på engelska tex har vi ju även en fördel av miljö och omgivning numera som är större än tidigare. Om man har föräldrar som har råd med dataspel och omgivning... (vilket såklart fler har nu, än då, men inte alla...)

(Så tex @Mabuse minnen av läxor och skola kommer från en tid då barnen faktiskt lärde sig mer i skolan än nu, och Sverige var jämförelsevis bra på att utbilda barn jämfört med andra länder... och var bättre på att kompensera uppväxtförhållanden, gissar jag, när jag gissar ålder. Och jag gissar att många år sedan dess tillbringats på universitetet, utbildandes generationerna som kom efter..)

För att fortsätta, det sorgliga faktumet är att till och med min mamma född -47 har minnen av en skola som sannolikt var mycket bättre än den vi har nu, och lite bättre än den jag gick i. Även om den jag gick i var mycket bättre än den vi hade för 10 år sedan. Går åt rätt håll?

(Om man får vara alarmistisk verkar många västländer gå lite åt fel håll faktiskt, skolmässigt. Så ev är vi inte ensamma.)

 

[flyingchange]

Jag förstår att du inte tror på läxor, och att du inte tycker att frågan om hur de skillnader mellan barnens skolprestationer som beror på hemmiljö och föräldrar ska utjämnas, är intressant eller viktig. Eftersom du uttrycker dig så tvärsäkert känner du förstås redan till att det råder total enighet om att den faktor som betyder mest för en elevs skolprestation är föräldrarnas utbildningsbakgrund, och att ett av skolans uppdrag är att utjämna den skillnaden. Rätt sorts läxor är en metod att nå en bit på vägen för naturligtvis kan skolan inte totalt utjämna skillnader mellan en uppväxt i gynnsam miljö och motsatsen.

Vilken sorts läxor är rätt sort för att utjämna skillnader i skolprestation som beror på föräldrarnas utbildningsnivå? Och vilken sorts läxor är fel sort?

 

[kökshäxan]

Samtidigt har de ju numera det här systemet med att eleverna ska kunna tänka fritt och stort, gärna friare och större än lärarens utbildning kan svara upp mot. Men helst ibland också rätt. Vilket kanske förvirrar.

Det är förstås ett långt större problem med dagens undervisning.