Vaginal vs kejsarsnitt

Fast för någon som är livrädd och går runt hela graviditeten och oroar sig så är det inte så enkelt. Jag tror att de dom som vill ha snitt känner extrem rädsla eller så är det personer som hade en besvärlig första förlossning.

Sen är det lite dubbelt att först säger folk att vår gemensamma vård inte ska gå till något som är dyrare men sen om folk säger att de önskar det fanns privata alternativ som de kan betala själva eller t o m är villiga att åka utomlands då är det också fel. Men det är också fel att som gravid gå runt och oroa sig för det är viktigt att vara harmonisk.

Jag har inte ens barn men är lite trött på att det tas upp ekonomi när der inte görs på samma sätt för annan behandlingi inom vården. Nu menar jag alltså hur lekmän pratar om vården och inte anställda inom vården. Enligt tidigare länkar kostar ett snitt 30' mer. Det är ju inte mkt alls. Det jag i såna fall invänder mot är om vi inte har tillräckligt många anstållda som räcker till.

Men ur kostnadssynpunkt tycker jag faktiskt att gravida är värda de extra pengarna och är värda att få bra förlossningar. Många kvinnor belastar ju knappt vården alls och när man då för en gångs skull gör det kan man väl få kosta lite.
Nej kostnadsökningen är marginell. Ska man prata kostnad kanske man ska införa en övre åldersgräns (äldre gravid som grupp kostar mer pengar), en viktgräns, man får betala själv om man har anlag för diabetes osv osv. Man fastnar i ett etiskt dilemma hur man än gör.
 
Det vet man faktiskt oftast i förväg.
Bäcken går att mäta, barn går att mäta, hur barnet ligger går att undersöka o.s.v.


Ja rädsla och panik är definitivt en riskfaktor.
Då är det inte längre okomplicerat.


Här hänger jag inte med alls.
Jag behöver nog mer information för att förstå frågorna.
Men en bäckenmötning görs ju i princip aldrig på en förstföderska? Jag gjorde heller inget ultraljud som mätte hur stort mitt barn var (normalstor men med stort huvud). Kunde man optimera allt inför en förlossning tror jag många skulle känt annorlunda, men de resurserna finns ju inte heller.
 
Fast för någon son är livrädd och går runt hela graviditeten och oroar sig så är det inte så enkelt. Jag tror att de dom som vill ha snitt känner extrem rädsla eller så är det personer som hade ek besvärlig första förlossning.
Men då så är det ju inte längre okomplicerat.

Att vilja ha snitt för att få eget rum på BB eller för att kunna planera tiden för förlossningen är däremot inte en komplikation.
 
Sen är det lite dubbelt att först säger folk att vår gemensamma vård inte ska gå till något som är dyrare men sen om folk säger att de önskar det fanns privata alternativ som de kan betala själva eller t o m är villiga att åka utomlands då är det också fel.
Det är väl inte värre än kosmetisk kirurgi.
Dumt blir det först när den skattefinansierade vården skall reda ut misstagen efter den privata vården.
De borde ha en försäkring som betalar för det

Men ur kostnadssynpunkt tycker jag faktiskt att gravida är värda de extra pengarna och är värda att få bra förlossningar. Många kvinnor belastar ju knappt vården alls och när man då för en gångs skull gör det kan man väl få kosta lite.
Det beror ju på att kejsarsnitt inte är den bästa vården enligt vetenskap och beprövad erfarenhet.
En okomplicerad vaginal förlossning är alltid det bästa.
Och den skattefinansierade vården skall följa de riktlinjerna.
 
Men en bäckenmötning görs ju i princip aldrig på en förstföderska? Jag gjorde heller inget ultraljud som mätte hur stort mitt barn var (normalstor men med stort huvud). Kunde man optimera allt inför en förlossning tror jag många skulle känt annorlunda, men de resurserna finns ju inte heller.
Olika på olika ställen tydligen.
Till mig så sade de att om barnets huvud inte var fixerat i bäckenet så kunde det tyda på just stort huvud.
De var mycket noga.
 
Det vet man faktiskt oftast i förväg.
Bäcken går att mäta, barn går att mäta, hur barnet ligger går att undersöka o.s.v.


Ja rädsla och panik är definitivt en riskfaktor.
Då är det inte längre okomplicerat.


Här hänger jag inte med alls.
Jag behöver nog mer information för att förstå frågorna.

Mig mätte ingen. Dock mättes mitt barn hur många gånger aom helst av andra anledningar och förväntades mindre än snittet.
Ändå gick förlossningen på röven. Jag var förväntansfull, noll rädd och ärftligt borde jag ha lätt att föda barn.


Du skriver att det är en sån himla stor operation osv. Vilket också brukar vara ett vanligt argument. Men ändå får man som sagt varken sjukskrivning eller vettiga smärtstillande. Vad är oklart?
 
Angående smärtlindring så var jag absolut adekvat smärtlindrad med Alvedon och Ipren efter mitt snitt. Att ta något starkare hade ju inte gått för min del pga amning. Att ta något starkare för någon som inte ska amma är kanske inte heller helt rimligt med tanke på att man ska vara tillräckligt pigg och alert för att ta hand om en nyfödd bebis. Det är nog ingen läkare som vill skriva ut oxynorm/oxycodone till en nyförlöst kvinna…

Angående sjukskrivning håller jag dock med om att det hade kunnat vara bra, så partnern kan ta ut vab. Min sambo hade semester pga bebis föddes på sommaren så vi var hemma tillsammans med tre barn och en hund, mycket smidigt.
 
Olika på olika ställen tydligen.
Till mig så sade de att om barnets huvud inte var fixerat i bäckenet så kunde det tyda på just stort huvud.
De var mycket noga.
Mitt barn fixerade sig inte heller, men det var inte tal om någon mätning. Aldrig hört någon som gjort om det inte tjatats om det från födande eller att en tidigare förlossning gått illa.
 
Du skriver att det är en sån himla stor operation osv. Vilket också brukar vara ett vanligt argument. Men ändå får man som sagt varken sjukskrivning eller vettiga smärtstillande. Vad är oklart?

Snabb googling visar att det är sällan man blir sjukskriven vid förlossningsskador så generellt visar det enligt mig att eftervården överlag inte är bra. Och då det finns många som mår riktigt bra efter sina kejsarsnitt och går på toaletten samma dag så är frågan om det är berättigat med sjukskrivning och "vettig" smärtlindring då? Det finns även många som mår bra efter sin vaginala förlossning och lämnar sjukhuset 6-8 timmar efter förlossning. Så vissa mår jättebra efter oavsett hur bebis kommit ut, och andra har haft det mer komplicerat.

Svårigheten är väl snarare kring att bedöma vem som ska sjukskrivas när personalen är underbemannad på förlossning/BB på många ställen och inte hinner med varje individ som vore optimalt för en korrekt individuell bedömning. Men sen finns det en viktig faktor till : Försäkringskassans bedömning för sjukpenning. Det är ingen garanti att man beviljas sjukpenning bara för att man har en sjukskrivning från läkare och det vet många läkare om.
 
Snabb googling visar att det är sällan man blir sjukskriven vid förlossningsskador så generellt visar det enligt mig att eftervården överlag inte är bra. Och då det finns många som mår riktigt bra efter sina kejsarsnitt och går på toaletten samma dag så är frågan om det är berättigat med sjukskrivning och "vettig" smärtlindring då? Det finns även många som mår bra efter sin vaginala förlossning och lämnar sjukhuset 6-8 timmar efter förlossning. Så vissa mår jättebra efter oavsett hur bebis kommit ut, och andra har haft det mer komplicerat.

Svårigheten är väl snarare kring att bedöma vem som ska sjukskrivas när personalen är underbemannad på förlossning/BB på många ställen och inte hinner med varje individ som vore optimalt för en korrekt individuell bedömning. Men sen finns det en viktig faktor till : Försäkringskassans bedömning för sjukpenning. Det är ingen garanti att man beviljas sjukpenning bara för att man har en sjukskrivning från läkare och

Nej alltså, det jag menar är väl mer att argumenten mot är att det är en så himla stor operation. Men det behandlas ju inte som det.

Om man inte behöver mer än Alvedon och ipren är det ju toppen såklart.
 
Angående smärtlindring så var jag absolut adekvat smärtlindrad med Alvedon och Ipren efter mitt snitt. Att ta något starkare hade ju inte gått för min del pga amning. Att ta något starkare för någon som inte ska amma är kanske inte heller helt rimligt med tanke på att man ska vara tillräckligt pigg och alert för att ta hand om en nyfödd bebis. Det är nog ingen läkare som vill skriva ut oxynorm/oxycodone till en nyförlöst kvinna…

Angående sjukskrivning håller jag dock med om att det hade kunnat vara bra, så partnern kan ta ut vab. Min sambo hade semester pga bebis föddes på sommaren så vi var hemma tillsammans med tre barn och en hund, mycket smidigt.

Skönt att det funkade så bra på mig. Jag själv hade väldigt ont i alla fall en vecka.
Jag vill minnas att jag fick ett par morfintabletter av något slag första dygnet trots amning. Men jag jag kan ha fel 😊

Vab hade ju inte den andra föräldern kunnat ta ändå väl? Gäller bara på sjukhus första åtta månaderna om jag inte minns tokigt. 😅
 
Skönt att det funkade så bra på mig. Jag själv hade väldigt ont i alla fall en vecka.
Jag vill minnas att jag fick ett par morfintabletter av något slag första dygnet trots amning. Men jag jag kan ha fel 😊

Vab hade ju inte den andra föräldern kunnat ta ändå väl? Gäller bara på sjukhus första åtta månaderna om jag inte minns tokigt. 😅

Ja det är väl olika förstås, men bara för att någon har jätteont behöver ju inte det betyda att alla har det. Jag hade också ont om jag inte tog Alvedon och Ipren regelbundet i tid, min sambo hade koll på det och skrev upp när det var dags för nästa, hej amningshjärna 😅

Jag kanske tänker fel men om man blir sjukskriven under föräldraledighet har väl den andra föräldern rätt till vab? Jag hade magsjuka en gång när jag var föräldraledig, då har jag för mig att sambon vabbade.
 
Nej alltså, det jag menar är väl mer att argumenten mot är att det är en så himla stor operation. Men det behandlas ju inte som det.

Om man inte behöver mer än Alvedon och ipren är det ju toppen såklart.

Jag förstod det men jag tycker att ditt argument blir lite svajigt när det är en stor operation oavsett det inte behandlas som det eller ej.
Det räcker med att titta på hela vården kring graviditeter där många upplever att de inte blir lyssnade på både från tex minskade fosterrörelser, minskat magmått och försök till övertalning att föda barnet i säte. Min upplevelse är att det behandlas som en stor operation då man får fasta ganska långt innan, duscha med speciellt medel, läkarteam och diverse grejer som sker i operationssalen. Min uppfattning är inte att det sker vid vaginala förlossningar, kan ha fel då jag aldrig fött vaginalt.
Men som sagt eftervården har mer att önska och att det lyfts fram kring båda sätt. Fick höra av en bekant för några år sen att jag skulle vara glad att slapp känna smärta. Min journal säger annorlunda - och jag hade gärna blivit sjukskriven för smärtan men så ser det inte ut idag. Finns mer att önska framöver.
 
Skönt att det funkade så bra på mig. Jag själv hade väldigt ont i alla fall en vecka.
Jag vill minnas att jag fick ett par morfintabletter av något slag första dygnet trots amning. Men jag jag kan ha fel 😊

Vab hade ju inte den andra föräldern kunnat ta ändå väl? Gäller bara på sjukhus första åtta månaderna om jag inte minns tokigt. 😅
Jag fick morfin, rätt mycket faktiskt, efteråt. Och blodförtunnande, antibiotika och nån mer skit.

Glömmer aldrig när jag vaknade mitt i natten av att någon hugger en nål i mitt lår. Ja alltså sjuksköterskan satte försiktigt nålen för att inte väcka mig men jag minns det som att hon högg mig i benet 😂😂
 
Jag fick morfin, rätt mycket faktiskt, efteråt. Och blodförtunnande, antibiotika och nån mer skit.

Glömmer aldrig när jag vaknade mitt i natten av att någon hugger en nål i mitt lår. Ja alltså sjuksköterskan satte försiktigt nålen för att inte väcka mig men jag minns det som att hon högg mig i benet 😂😂

Fick du morfin intravenöst på sjukhuset eller tabletter på recept att ta med hem?

Hur kommer man som sjuksköterska på att man ska smyga in och försöka sticka någon i låret utan att väcka patienten 😂 Lät inte alls trevligt!
 
Mitt barn fixerade sig inte heller, men det var inte tal om någon mätning. Aldrig hört någon som gjort om det inte tjatats om det från födande eller att en tidigare förlossning gått illa.
Alltså ingen manuell undersökning av en förlossningsläkare?
Det trodde jag var standard.
Det handlar ju om att hitta riskerna innan förlossningen.
 
Du skriver att det är en sån himla stor operation osv. Vilket också brukar vara ett vanligt argument. Men ändå får man som sagt varken sjukskrivning eller vettiga smärtstillande. Vad är oklart?
Varför blir man inte sjukskriven?
Blir man inte det efter snitt?
Och varför skulle man inte få smärtstillande?

Jag har aldrig gjort någon bukoperation, så jag vet liksom inte hur det brukar vara.
 

Liknande trådar

R
Gravid - 1år I dag var min man och jag och gjorde ett tidigt ultraljud, då vi ville se om allt såg bra ut med "vårt lilla Pyre" (jag är i v. 7). Vi... 2 3 4
Svar
79
· Visningar
6 372
Senast: julgrisen
·
Gravid - 1år Jag visste inte om jag skulle fortsätta i min första tråd "vem tar du med till förlossningen?" eller om jag skulle skapa en helt ny... 2
Svar
22
· Visningar
4 100
Senast: Milosari
·
Gravid - 1år Fy tusan vad det tar emot att skriva detta men jag vet inte vad jag ska ta mig till. Jag känner inte igen mig själv sen jag blev gravid... 2 3
Svar
47
· Visningar
8 253
Senast: Bapelsin
·
Gravid - 1år Är gravid, och pappan till barnet vill absolut att jag ska göra kejsarsnitt. Fick så bra hjälp här när jag skrev för ett tag sedan- kan... 4 5 6
Svar
109
· Visningar
18 827

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp