Tvillingar!?

[enough]

Grattis! Här är en trevlig tv-serie från UR som berör allt möjligt kring tvillingar. (men jag rekommenderar dig att hoppa över avsnitt 5 just nu). https://urplay.se/serie/235970-tvillingar

 

[Stålvilja]

Nu är det 28 år sedan, men min syster fick tvåäggstvillingar. Hon hade en normal graviditet och snabb vaginal förlossning. Det jag minns av det hon berättat var att det tog lite tid med den första, men när kanalen väl var öppen kommer nummer två i raketfart det jag vet att hon tyckte var jobbigt var att det behövdes mer folk i rummet. Hon ammade aldrig, då hon sen yngre år gjort en skönhetsoperation på brösten och förmågan att kunna amma gick inte att återställa. Hon har sagt att hon inte hade velat amma två heller, utan att hon hade valt ersättning oavsett.

Drar du igång en hösttråd nu då?

 

[MML]

Jag känner verkligen igen mig med exakt dessa frågor . Här kommer en roman:
Jag antar att det var för tidigt nu för att kunna se om de hade samma eller varsin fostersäck och hur många moderkakor? För det är det som mycket av riskerna handlar om, störst risk för de som delar både fostersäck och moderkaka och minst risk för de som har varsin av båda som mina hade. Jag trodde länge att det innebar att de är tvåäggs men så behöver det inte vara, mina är enäggstvillingar. Det är en ökad risk för havandeskapsförgiftning och graviditetsdiabetes och jag fick äta trombyl ganska länge därför. Från v 32 (tror jag) var jag på tillväxtultraljud varannan vecka och hade också fler tider hos MVC än vid en enlingsgraviditet.
Det är vanligt att bli sjukskriven i slutet för att undvika att de föds för tidigt, jag blev sjukskriven i v 28 tror jag, pga långa dagar med pendling och ett väldigt psykiskt krävande arbete. Jag mådde som tidigare sagt väldigt bra fysiskt, gick upp 30 kg men höll igång ganska bra med långa promenader långt in i graviditeten. Från v 30 ungefär såg jag höggravid ut men sen blev jag inte sådär jättemycket större (är min upplevelse i alla fall ).
Våra delade spjälsäng det första halvåret men tyckte aldrig om att ligga precis intill varandra (en av dem la alltid armen i den andras ansikte) så först trängde vi ner varsitt babynest åt dem i sängen och sen sov de med en sovorm mellan sig, i slutet låg de skavfötters på diagonalen för att få plats. Därefter köpte vi en till spjälsäng.
Gällande sömn har våra sovit ganska okej tror jag, den första tiden var det inte mycket sömn men så kan det ju vara med en enling också. Den tuffaste tiden var när vi skulle väcka dem för att äta hela tiden och det tog en timme att mata dem. I perioder har det varit tuffa nätter när de vaknat om varandra men på det stora hela beror det nog mest på vilken typ av barn man får och det kan man ju aldrig veta. En av våra har alltid sovit mer oroligt än den andra men det är fascinerande att de typ aldrig vaknat av den andras skrik, de sover fortfarande igenom den andras mardrömmar och kräkningar och skrikande.

En tvillingförlossning är ju lite speciell, det är alltid en barnmorska inne i rummet under hela tiden, det var tryggt tycker jag, från att de tog hinnorna tills barnen var ute var vi aldrig ensamma. Under själva förlossningen är det fullt med folk, två barnmorskor, två läkare och två ”barnpersonal” tror jag de kallades. Jag fick uppfattningen att de alltid vill att man föder liggandes på rygg för att de ska kunna ha koll på tvilling 2 under tiden men vet inte om det är olika i olika regioner. Det skiljer en timme och 18 minuter på mina så det var ju lite som att göra allt igen med barn nummer två, men samtidigt fick jag en paus utan värkar mellan dem så det var inte bara jobbigt.

Gällande kläder behövs det helt overkligt mycket , särskilt när de blir äldre och sliter på dem. Jag köper typ bara begagnat nu för tiden. Vi har valt att aldrig klä dem i likadana kläder för att det känns viktigt att andra runt dem ser skillnad på dem och att man ändå visar att de är två olika personer. Av samma skäl har vi valt att inte döpa dem till för lika namn och inte samma första bokstav. Vi har brottats en del med frågan om olika förskoleavdelningar, just nu går de på samma vilket är en stor trygghet för dem samtidigt som de absolut mest är med varandra så jag tror det finns fördelar att dela på dem också, särskilt om en av dem är mer beroende av den andra. Vi har inte bestämt riktigt hur vi ska göra när de flyttar upp en avdelning, är lite inne på att dela dem då eftersom det är mycket att vara med varandra 24/7. Samtidigt saknar de alltid varandra om den andra är borta, men jag tror på att göra dem till självständiga individer, de klumpas ju lätt ihop till ”tvillingarna” av andra.
Gällande rum delar våra, vi har fler rum som vi tänker att de ska ta när de blir äldre men än så länge vill de sova i samma rum och då är det ju rätt smidigt.

Räcka till är ju svårt, men på samma sätt som om man har två barn i olika åldrar tänker jag. När de var små blev det ofta att jag tittade på ett barn och pratade med det andra för att liksom samspela med båda hela tiden. Något vi kan bli bättre på är att ta dem på egentid med en förälder, vi försöker göra det då och då men borde göra det oftare. Jag tyckte det tuffa när de var små var att det aldrig riktigt blev det där mysiga att sitta och bara lugnt kunna gosa med ett barn för jag kände hela tiden att jag måste kunna göra precis likadant med det andra barnet också. Där är det ju skönt om man kan vara två föräldrar som delar på det.
Även detta blir ju dock bättre med tiden, nu är det lättare att ta en stund här och där med varje barn, och de leker så otroligt med varandra att jag snarare känner mig överflödig än otillräcklig nu för tiden .

Tack snälla för ditt långa och innehållsrika svar!

Jag har lite ont om tid nu, men jag återkommer med lite följdfrågor och sådant senare. Ville bara tacka nu, precis sådana här svar är vad jag behöver för att känna mig lite lugnare och våga tro på att det ordnar sig

 

[MML]

Grattis! Här är en trevlig tv-serie från UR som berör allt möjligt kring tvillingar. (men jag rekommenderar dig att hoppa över avsnitt 5 just nu). https://urplay.se/serie/235970-tvillingar

Tack, vilket bra tips! Och tack för omtanken kring att undvika ett avsnitt

 

[MML]

Nu är det 28 år sedan, men min syster fick tvåäggstvillingar. Hon hade en normal graviditet och snabb vaginal förlossning. Det jag minns av det hon berättat var att det tog lite tid med den första, men när kanalen väl var öppen kommer nummer två i raketfart det jag vet att hon tyckte var jobbigt var att det behövdes mer folk i rummet. Hon ammade aldrig, då hon sen yngre år gjort en skönhetsoperation på brösten och förmågan att kunna amma gick inte att återställa. Hon har sagt att hon inte hade velat amma två heller, utan att hon hade valt ersättning oavsett.

Det här med amning har jag också hunnit oroa mig för redan. Jag vill i grunden amma, men av någon anledning får tanken på att amma tvillingar mig att känna mig som, jag vet inte, ett djur? Jag är rädd att det liksom ska bli "för mycket", med antingen en bebis eller en pump hängande i bröstet 24/7 och att aldrig få känna mig som en "egen person".

Jag ammade dottern och kunde i vissa perioder känna den sortens känslor med henne, och hon var ju bara en!

Drar du igång en hösttråd nu då?

Jag vet inte om jag vågar

 

[Stålvilja]

Det här med amning har jag också hunnit oroa mig för redan. Jag vill i grunden amma, men av någon anledning får tanken på att amma tvillingar mig att känna mig som, jag vet inte, ett djur? Jag är rädd att det liksom ska bli "för mycket", med antingen en bebis eller en pump hängande i bröstet 24/7 och att aldrig få känna mig som en "egen person".

Jag ammade dottern och kunde i vissa perioder känna den sortens känslor med henne, och hon var ju bara en!



Jag vet inte om jag vågar

Fattar precis faktiskt. Jag ville också i grunden amma, mest för att det är bra för bebis. Jag ammade i 3 månader, sen fungerade det inte av olika skäl. Och det hade väl egentligen aldrig funkat helt och hållet, delammade sen start. Men efter att jag slutat amma har jag funderat mycket på det där.

Kände mig så låst. Fick ont i kroppen av alla timmar i soffan med henne vid brösten. Tyckte inte det var mysigt. Kände mig lite som ett djur faktiskt.

Jag mådde mycket bättre när vi slutat amma. Vet faktiskt inte om jag vill prova att amma igen ens..har lite tid att fundera på det.

 

[cirkus]

Det här med amning har jag också hunnit oroa mig för redan. Jag vill i grunden amma, men av någon anledning får tanken på att amma tvillingar mig att känna mig som, jag vet inte, ett djur? Jag är rädd att det liksom ska bli "för mycket", med antingen en bebis eller en pump hängande i bröstet 24/7 och att aldrig få känna mig som en "egen person".

Jag ammade dottern och kunde i vissa perioder känna den sortens känslor med henne, och hon var ju bara en!



Jag vet inte om jag vågar

Jag ammade både och toppade med ersättning. Vissa mål blev bara ersättning av praktiska skäl men jag delammade tills de var 6 månader. Jag ammade både en i taget och båda samtidigt. Jag synkade också mina så de åt och sov hyffsat samtidigt, ammade en och gjorde hennes flaska iordning, när hon var färdigammad fick hon flaska, jag bullade upp bebis på kudde med en mindre kudde på bebis mage så kunde flaskan vila på den och bebin äta själv (faktiskt från riktigt tidig ålder, typ 2 månader) så ammade jag den andra samtidigt.

 

[Snubbelfot]

Vad roligt, vilken resa ni har framför er!

Vi har enäggstvillingar, två killar som är nästan 2,5 år nu. Och jag minns precis hur det kändes när vi tittade under ultraljudet och fick se två likadana små strukturer... jag tänkte fort och hann gå igenom hela fostrets anatomi på några sekunder för att bli klok på vad det var jag såg... det enda rimliga kändes som två hälar eller möjligen fötter, sedda rakt underifrån. Sen när UL-proben flyttades blev strukturerna större och rundare, och det började se ut som hjärnor inuti de runda formerna... HJÄRNOR?! TVÅ STYCKEN?! "Oj då... det är två!" sade barnmorskan...

En normal och i allt väsentligt okomplicerad graviditet, gemensam moderkaka och varsin hinnsäck (s k MCDA) innebar täta UL-kontroller, varannan vecka från v 16. Igångsättning v 37+0 helt enligt riktlinjer, man väljer en tidigare förlossning för att minimera risken både för havandeskapsförgiftning och för tvillingtransfusionssyndrom. Planerad vaginal förlossning som tappade fart och landade i akut snitt - vilket låter mer traumatiskt än det är; akut benämns det när det inte är planerat. Den vaginala förlossningen bromsades medicinskt framåt småtimmarna, och snittet gjordes av ordinarie dagtidspersonal som första operation på morgonen. Totalt var vi tolv(!) personer inne på salen plus ytterligare tre standby i korridoren.

Efter tre nätter på BB då amningen i stort sett inte fungerade alls - delvis pga kraftiga smärtor efter snittet och bristfällig smärtlindring - kom vi hem till en helt ny vardag. Vi köpte bröstpump och försökte i nån vecka men släppte hela amningsbiten sedan och har kört på ersättning sedan dess. Det finns ju oomtvistliga fördelar med amning men ersättningen gjorde det möjligt för oss föräldrar att dela på omhändertagandet på ett helt annat sätt - och det går nästan inte att värdera. Det har funkat väldigt bra för oss alla fyra. Den Babybrezza vi köpte tidigt har också varit fantastiskt underlättande. Om man inte har en fetisch för att stå och slabba med ljummet vatten och pulver klockan 03 (eller 01 eller 05 eller närfansomhelst) medan två barn gallskriker så är det guld att bara kunna trycka på en knapp och ha en fylld färdigblandad flaska på tio sekunder.

Hur man gör rent praktiskt... har vi nog mest kommit fram till genom trial and error. Men det finns tvillingföräldragrupper på FB som kan ge bra input.

Har man en säng till båda, eller två? Vad för vagn är bra? Jag har nyss (!) förstått att det finns två sorters tvillingvagnar, så dålig koll har jag

Våra killar sov första tiden i varsitt nest i samma bedside crib, killarna var inte större än att de fick plats utan problem. Sen gick vi över till att de delade nest, det märktes tidigt att de gillade närheten till varandra. Från att de var kanske ett halvår gamla har de delat på en dubbel spjälsäng, vi har dockat ihop två vanliga ikea spjälsängar utan framsidor så att det är en enda stor sovyta. Inga avdelande sovormar eller kuddar eller nest utan de kan ligga hur de vill. Och det har funkat väldigt bra, ibland skedar de och ibland ligger de litet mer isär men det har varit sällan som de väckt varandra. Mest första året, när armar och ben flaxade mer okontrollerat.

Vagnar är en djungel. Samma sak med babyskydd och barnstolar. Där finns lyckligtvis bra stöd i FB-grupper, på båda områdena. Du kan PM:a om du vill ha mer specifika gruppförslag.
Vi köpte först en begagnad Emmaljunga Double Viking 735, med både ligg- och sittdelar, plus två babyskydd vars modell jag glömt, och adapters för att sätta babyskydden på vagnen. Det tyckte vi var väldigt smidigt. Vi köpte dessutom ett enkelunderrede också, för i början låg killarna finfint i samma liggdel. Vagnen var bra tyckte vi, men när liggdelarna fasades ut bytte vi till en Mountain Buggy Duet som vi fortfarande använder ibland.
Dessutom har vi två enkelvagnar, Kronan Sulky S, som vi varit väldigt nöjda med. Plus att vi ganska tidigt skaffade en begagnad Thule Chariot Cab2 cykelvagn, som är väldigt flexibel. Killarna har gillat den från start, man kan dels hänga den efter cykel, dels använda svängbara framhjul (typ inne i butik eller så), dels sätta på ett större "joggingframhjul" som gör att vagnen funkar jättebra på skogspromenader och kassa vägar.

Begagnat är för övrigt en extrem framgångsfaktor, imho. Möbler, leksaker, barnvagnar, kläder etc... det finns bra FB-grupper för just tvillingkläder (läs: dubbla uppsättningar i samma storlek).

Får man sova alls de första åren med tvillingar?

Inte så mycket. Eller okej, numera är andelen bra nätter på uppåtgående och för det mesta är det fullt uthärdligt. Men första 1-1,5 året var... inte så bra, alls. Men där har ersättningen åtminstone gjort att vi sovit ungefär lika kasst.

Orkar, och hinner, man med något annat i livet (hundar, hästar, familj och vänner)?

Jag kan bara svara för mig själv, men... nej. Jag har häst men har inte ridit honom sedan barnen kom, av tidsbrist. Tid är en ständig bristvara. Kompisumgänge... minimalt. Vi (ffa jag) hade inte riktigt förstått hur mycket av det "vanliga" livet som skulle komma att sättas på paus.

Räcker man till? Eller kanske snarare, hur gör man för att räcka till? Hur vet man att man ger båda barnen tillräckligt?

Jag har börjat inse att man nog aldrig kommer att känna att man räcker till. Man får nog helt enkelt försöka landa i det, och i att det är okej att göra så gott man kan - ifråga om allt. I övrigt håller jag med @julgrisen om allt i stycket om att räcka till.

Vilka risker är större med tvillingar?

Framför allt TTS och havandeskapsförgiftning.

Hur får man plats? Hur mycket mer plats krävs för två bebisar, än för en? Bör de dela rum, eller få varsitt rum så tidigt som möjligt?

Och så sådana här helt ologiska och onödiga saker att oroa sig för nu när de är som små jelly beans Men, hur gör man med kläder? Dubbel uppsättning av allt? Hur väljer man namn till tvillingar? Bör tvillingar gå i samma förskolegrupp, samma klass i skolan o. s. v?

Jag vet inte hur jag ska kunna sova i natt, med alla dessa tankar som snurrar Tur att vi tog i lite extra när vi köpte ny bil i höstas, i alla fall!

HIttills har våra killar inget eget rum, men vi kommer att färdigställa det i sommar innan de blir 3 år. Sen är planen att de får dela rum till uppåt 6-7 år åtminstone, kanske längre om det känns okej för dem. Just nu sover de i samma sovrum som vårt och leker i... tja, hela huset. Så vi ser inte att de tar mer plats i hemmet än om de varit en, det blir väl iofs stökigare och litet fler leksaker.

När det gäller dubbel uppsättning så beror det på. Kläder behövs förstås dubbelt så mycket, och ingen kan ärva något av sitt storasyskon. Men det kan man kontra genom att köpa begagnat.
Våra killar är som sagt enäggstvillingar och de är ganska lika. För att göra det hanterbart för förskolepersonalen så har de förstås aldrig helt lika kläder men vi brukar försöka köpa samma modeller/mönster i olika färgsättning - och så har ene killen alltid den ljusare färgkombinationen och andre killen alltid den mörkare. Det går igen på alla typer av plagg, fast jeans brukar de ha likadana. Dessutom har vi använt såna där tvättsäkra (yeah well) namnlappar som man sätter på insidan av kläder, men vi sätter dem synligt på utsidan av plaggen.

Bil har vi valt att ha en rätt stor, en VW Sharan som är rätt populär i tvillingfamiljer. Om man var tvungen så skulle det förstås gå att använda en Golf eller rent av Polo... men vi är inte tvungna. Och vi känner att det underlättar väldigt mycket i vardagen att ha en bil som inte bara preciiis rymmer det som behövs. Skjutdörrar är skönt på trånga parkeringar, och med de bakersta sätena nedfällda är bagaget rejält stort och sväljer enkelt Thule cykelkärran och en massa annat.

 

[Imogen]

Bil har vi valt att ha en rätt stor, en VW Sharan som är rätt populär i tvillingfamiljer. Om man var tvungen så skulle det förstås gå att använda en Golf eller rent av Polo... men vi är inte tvungna. Och vi känner att det underlättar väldigt mycket i vardagen att ha en bil som inte bara preciiis rymmer det som behövs. Skjutdörrar är skönt på trånga parkeringar, och med de bakersta sätena nedfällda är bagaget rejält stort och sväljer enkelt Thule cykelkärran och en massa annat.

Fast det finns ju också mellanting mellan VW Sharan och en Golf. Tvillingar tar väl knappast mer plats i en bil än två små barn i olika ålder

 

[Roheryn]

Wow @MML vilken spännande utveckling! Förstår alla dina reaktioner från glädje till ilska och rädsla, det måste vara väldigt omtumlande att få se TVÅ små varelser därinne! Och jag kan ju inte undgå att skratta lite inombords - du trodde att du kaaanske ville ha ett barn till, och då säger Moder Natur att jajjamän, det fixar vi! Varför inte ta två när vi ändå är igång! Stort grattis och lycka till!

 

[Nordthor]

Alltså @MML detta är helt otroligt! Fascinerande och skrämmande på samma gång. Jag kan knappt föreställa mig hur det är men jag förstår verkligen känslostormen. Håller alla tummar för att detta går vägen och blir toppenbra.

 

[Snubbelfot]

Fast det finns ju också mellanting mellan VW Sharan och en Golf. Tvillingar tar väl knappast mer plats i en bil än två små barn i olika ålder

Visst finns det mellanting. Det tvillingspecifika är ju att det är två babyskydd/barnstolar och att barnvagnen är större - eller två.
Med Sharanen kan killarna sitta på ytterplatser i baksätet och en vuxen kan enkelt(!) ta sig till och från mittenplatsen. En dubbelbarnvagn, eller cykelvagnen, plus bagage för några nätter borta ryms enkelt i bilen. Det hade rymts i en Skoda Superb också, eller med litet pusslande (och bagage i baksätet) i en Passat eller V70. Men vi gillar inte pusslande eller bagage i baksätet, vi gillar smidighet och en lättjobbad vardag.

 

[Imogen]

Visst finns det mellanting. Det tvillingspecifika är ju att det är två babyskydd/barnstolar och att barnvagnen är större - eller två.
Med Sharanen kan killarna sitta på ytterplatser i baksätet och en vuxen kan enkelt(!) ta sig till och från mittenplatsen. En dubbelbarnvagn, eller cykelvagnen, plus bagage för några nätter borta ryms enkelt i bilen. Det hade rymts i en Skoda Superb också, eller med litet pusslande (och bagage i baksätet) i en Passat eller V70. Men vi gillar inte pusslande eller bagage i baksätet, vi gillar smidighet och en lättjobbad vardag.

Fast det blir ju samma sak med två små barn i olika ålder, och det är ju inte så att varje familj som får barn nummer två och har dubbelvagn skaffar minibuss.

Sen ska ni ju givetvis ha den bil ni vill ha, det är ju såklart inte det jag säger! Ville bara nyansera bilden lite för ts

 

[MML]

Vad roligt, vilken resa ni har framför er!

Vi har enäggstvillingar, två killar som är nästan 2,5 år nu. Och jag minns precis hur det kändes när vi tittade under ultraljudet och fick se två likadana små strukturer... jag tänkte fort och hann gå igenom hela fostrets anatomi på några sekunder för att bli klok på vad det var jag såg... det enda rimliga kändes som två hälar eller möjligen fötter, sedda rakt underifrån. Sen när UL-proben flyttades blev strukturerna större och rundare, och det började se ut som hjärnor inuti de runda formerna... HJÄRNOR?! TVÅ STYCKEN?! "Oj då... det är två!" sade barnmorskan...

En normal och i allt väsentligt okomplicerad graviditet, gemensam moderkaka och varsin hinnsäck (s k MCDA) innebar täta UL-kontroller, varannan vecka från v 16. Igångsättning v 37+0 helt enligt riktlinjer, man väljer en tidigare förlossning för att minimera risken både för havandeskapsförgiftning och för tvillingtransfusionssyndrom. Planerad vaginal förlossning som tappade fart och landade i akut snitt - vilket låter mer traumatiskt än det är; akut benämns det när det inte är planerat. Den vaginala förlossningen bromsades medicinskt framåt småtimmarna, och snittet gjordes av ordinarie dagtidspersonal som första operation på morgonen. Totalt var vi tolv(!) personer inne på salen plus ytterligare tre standby i korridoren.

Efter tre nätter på BB då amningen i stort sett inte fungerade alls - delvis pga kraftiga smärtor efter snittet och bristfällig smärtlindring - kom vi hem till en helt ny vardag. Vi köpte bröstpump och försökte i nån vecka men släppte hela amningsbiten sedan och har kört på ersättning sedan dess. Det finns ju oomtvistliga fördelar med amning men ersättningen gjorde det möjligt för oss föräldrar att dela på omhändertagandet på ett helt annat sätt - och det går nästan inte att värdera. Det har funkat väldigt bra för oss alla fyra. Den Babybrezza vi köpte tidigt har också varit fantastiskt underlättande. Om man inte har en fetisch för att stå och slabba med ljummet vatten och pulver klockan 03 (eller 01 eller 05 eller närfansomhelst) medan två barn gallskriker så är det guld att bara kunna trycka på en knapp och ha en fylld färdigblandad flaska på tio sekunder.

Hur man gör rent praktiskt... har vi nog mest kommit fram till genom trial and error. Men det finns tvillingföräldragrupper på FB som kan ge bra input.

Våra killar sov första tiden i varsitt nest i samma bedside crib, killarna var inte större än att de fick plats utan problem. Sen gick vi över till att de delade nest, det märktes tidigt att de gillade närheten till varandra. Från att de var kanske ett halvår gamla har de delat på en dubbel spjälsäng, vi har dockat ihop två vanliga ikea spjälsängar utan framsidor så att det är en enda stor sovyta. Inga avdelande sovormar eller kuddar eller nest utan de kan ligga hur de vill. Och det har funkat väldigt bra, ibland skedar de och ibland ligger de litet mer isär men det har varit sällan som de väckt varandra. Mest första året, när armar och ben flaxade mer okontrollerat.

Vagnar är en djungel. Samma sak med babyskydd och barnstolar. Där finns lyckligtvis bra stöd i FB-grupper, på båda områdena. Du kan PM:a om du vill ha mer specifika gruppförslag.
Vi köpte först en begagnad Emmaljunga Double Viking 735, med både ligg- och sittdelar, plus två babyskydd vars modell jag glömt, och adapters för att sätta babyskydden på vagnen. Det tyckte vi var väldigt smidigt. Vi köpte dessutom ett enkelunderrede också, för i början låg killarna finfint i samma liggdel. Vagnen var bra tyckte vi, men när liggdelarna fasades ut bytte vi till en Mountain Buggy Duet som vi fortfarande använder ibland.
Dessutom har vi två enkelvagnar, Kronan Sulky S, som vi varit väldigt nöjda med. Plus att vi ganska tidigt skaffade en begagnad Thule Chariot Cab2 cykelvagn, som är väldigt flexibel. Killarna har gillat den från start, man kan dels hänga den efter cykel, dels använda svängbara framhjul (typ inne i butik eller så), dels sätta på ett större "joggingframhjul" som gör att vagnen funkar jättebra på skogspromenader och kassa vägar.

Begagnat är för övrigt en extrem framgångsfaktor, imho. Möbler, leksaker, barnvagnar, kläder etc... det finns bra FB-grupper för just tvillingkläder (läs: dubbla uppsättningar i samma storlek).

Inte så mycket. Eller okej, numera är andelen bra nätter på uppåtgående och för det mesta är det fullt uthärdligt. Men första 1-1,5 året var... inte så bra, alls. Men där har ersättningen åtminstone gjort att vi sovit ungefär lika kasst.

Jag kan bara svara för mig själv, men... nej. Jag har häst men har inte ridit honom sedan barnen kom, av tidsbrist. Tid är en ständig bristvara. Kompisumgänge... minimalt. Vi (ffa jag) hade inte riktigt förstått hur mycket av det "vanliga" livet som skulle komma att sättas på paus.

Jag har börjat inse att man nog aldrig kommer att känna att man räcker till. Man får nog helt enkelt försöka landa i det, och i att det är okej att göra så gott man kan - ifråga om allt. I övrigt håller jag med @julgrisen om allt i stycket om att räcka till.

Framför allt TTS och havandeskapsförgiftning.

HIttills har våra killar inget eget rum, men vi kommer att färdigställa det i sommar innan de blir 3 år. Sen är planen att de får dela rum till uppåt 6-7 år åtminstone, kanske längre om det känns okej för dem. Just nu sover de i samma sovrum som vårt och leker i... tja, hela huset. Så vi ser inte att de tar mer plats i hemmet än om de varit en, det blir väl iofs stökigare och litet fler leksaker.

När det gäller dubbel uppsättning så beror det på. Kläder behövs förstås dubbelt så mycket, och ingen kan ärva något av sitt storasyskon. Men det kan man kontra genom att köpa begagnat.
Våra killar är som sagt enäggstvillingar och de är ganska lika. För att göra det hanterbart för förskolepersonalen så har de förstås aldrig helt lika kläder men vi brukar försöka köpa samma modeller/mönster i olika färgsättning - och så har ene killen alltid den ljusare färgkombinationen och andre killen alltid den mörkare. Det går igen på alla typer av plagg, fast jeans brukar de ha likadana. Dessutom har vi använt såna där tvättsäkra (yeah well) namnlappar som man sätter på insidan av kläder, men vi sätter dem synligt på utsidan av plaggen.

Bil har vi valt att ha en rätt stor, en VW Sharan som är rätt populär i tvillingfamiljer. Om man var tvungen så skulle det förstås gå att använda en Golf eller rent av Polo... men vi är inte tvungna. Och vi känner att det underlättar väldigt mycket i vardagen att ha en bil som inte bara preciiis rymmer det som behövs. Skjutdörrar är skönt på trånga parkeringar, och med de bakersta sätena nedfällda är bagaget rejält stort och sväljer enkelt Thule cykelkärran och en massa annat.

Tack snälla du för ditt långa och informativa svar!

Jag hinner inte sätta mig och skriva några långa svar nu, men jag hoppas återkomma till er som svarat under helgen. Jag är verkligen så tacksam för att ni tar er tid och hjälper mig att reda i allt det här!

 

[MML]

Wow @MML vilken spännande utveckling! Förstår alla dina reaktioner från glädje till ilska och rädsla, det måste vara väldigt omtumlande att få se TVÅ små varelser därinne! Och jag kan ju inte undgå att skratta lite inombords - du trodde att du kaaanske ville ha ett barn till, och då säger Moder Natur att jajjamän, det fixar vi! Varför inte ta två när vi ändå är igång! Stort grattis och lycka till!

Tack!

Jag är glad, eller kanske främst lättad, över att jag också kan se humorn i det här! Annars skulle jag kanske få fullständig panik. Jag blir lite full i skratt åt mina egna uttalanden om "Blir det en bebis så är det meningen" och "Det som händer får hända"

 

[MML]

Alltså @MML detta är helt otroligt! Fascinerande och skrämmande på samma gång. Jag kan knappt föreställa mig hur det är men jag förstår verkligen känslostormen. Håller alla tummar för att detta går vägen och blir toppenbra.

Tack snälla!

Nu vågar jag kanske erkänna att jag var lite rädd för att mitt inlägg skulle provocera någon - att man kanske "ska" vara överlycklig och inte "får" vara rädd och arg och allt annat också. Det känns väldigt skönt att det är okej att känna allt på samma gång!

 

[MML]

Visst finns det mellanting. Det tvillingspecifika är ju att det är två babyskydd/barnstolar och att barnvagnen är större - eller två.
Med Sharanen kan killarna sitta på ytterplatser i baksätet och en vuxen kan enkelt(!) ta sig till och från mittenplatsen. En dubbelbarnvagn, eller cykelvagnen, plus bagage för några nätter borta ryms enkelt i bilen. Det hade rymts i en Skoda Superb också, eller med litet pusslande (och bagage i baksätet) i en Passat eller V70. Men vi gillar inte pusslande eller bagage i baksätet, vi gillar smidighet och en lättjobbad vardag.

Vi köpte en ny (ny för oss, inte ny) bil en tid innan jul, och tog i lite extra och köpte en stor familjebuss. Inte med tvillingplaner (eller ens bebisplaner) i åtanke, men för att vi är en familj på tre människor och fyra hundar, varav två stora, och det blev snudd på omöjligt att få plats i vår kära V70 om vi ville ha med något mer än oss själva och dotterns rullstol.

Nu har vi alltså en stor bil som borde rymma tvillingar också, med vagn/ar och allt. Jag funderar mest på om vi kommer att behöva en större "andrabil" också, men det kanske inte är nödvändigt?

 

[Fjordfrälst]

Skoj att såhär långt läsa om din resa från nej till kanske och boom, två! Och så snabbt trots att du är äldre med. Grannens dotter ville absolut inte och kunde inte ens få barn hette det (nån sjukdom, minns inte vilken). Men när hon bytte karl så minsann kom ett barn! och hm. sedan kom TVÅ- tvillingar! Från att inte kunna ha eller vilja ha barn till 3-barnsmor. På slutet av graviditeten var hon rejält stor.

Jag tänker lite,,,,du som verkar tro mycket på gud och ödet...Tänk om det är så att ni helt enkelt skulle få chansen till ett till barn för den förlusten av er första dotter? Därav två . Hursomhelst Grattis såhär långt .

 

[MML]

Skoj att såhär långt läsa om din resa från nej till kanske och boom, två! Och så snabbt trots att du är äldre med. Grannens dotter ville absolut inte och kunde inte ens få barn hette det (nån sjukdom, minns inte vilken). Men när hon bytte karl så minsann kom ett barn! och hm. sedan kom TVÅ- tvillingar! Från att inte kunna ha eller vilja ha barn till 3-barnsmor. På slutet av graviditeten var hon rejält stor.

Jag tänker lite,,,,du som verkar tro mycket på gud och ödet...Tänk om det är så att ni helt enkelt skulle få chansen till ett till barn för den förlusten av er första dotter? Därav två . Hursomhelst Grattis såhär långt .

Tack!

Jag kan väl säga som så, att hade jag faktiskt satt mig in i chansen/risken för tvillinggraviditet efter 40, även om man inga tvillingar har i släkten, kanske jag inte hade vågat försöka få en till

Men nu när det blev så här så är jag övertygad om att det är Gud, eller vad jag vill kalla det/den, som gett oss den här möjligheten! Som ett kul skämt från hens sida, eller för att det är vad vi behöver i våra liv just nu, eller något annat, det vet jag inte. Men jag fortsätter att hålla fast vid att det är meningen att det skulle vara så här

 

[Snubbelfot]

Vi köpte en ny (ny för oss, inte ny) bil en tid innan jul, och tog i lite extra och köpte en stor familjebuss. Inte med tvillingplaner (eller ens bebisplaner) i åtanke, men för att vi är en familj på tre människor och fyra hundar, varav två stora, och det blev snudd på omöjligt att få plats i vår kära V70 om vi ville ha med något mer än oss själva och dotterns rullstol.

Nu har vi alltså en stor bil som borde rymma tvillingar också, med vagn/ar och allt. Jag funderar mest på om vi kommer att behöva en större "andrabil" också, men det kanske inte är nödvändigt?

Då förstår jag!
Andrabilen... tänker att det beror på hur familjelogistiken ser ut, för just vår del klarar vi oss fint med en stor bil och en liten.