Våga avsky midsommar!

[lil-sis]

Är det ff Verstuberget som gäller?
Vilka minnen :/

Japp!

 

[mutant]

Blandar jag ihop dig TS med någon annan, eller skrev du en likadan tråd förra året? (Möjligen en annan högtid, nyår??)

 

[dobbis]

Blandar jag ihop dig TS med någon annan, eller skrev du en likadan tråd förra året? (Möjligen en annan högtid, nyår??)

Jag tror ts gjort en likadan tråd för varje högtid senaste året.

 

[escodobe]

Blandar jag ihop dig TS med någon annan, eller skrev du en likadan tråd förra året? (Möjligen en annan högtid, nyår??)

Nyår.

 

[FannyN]

Är det inte lite väl egoistiskt att hata en högtid för att man själv inte gör exakt det som är förstahandsvalet?
Sedan undrar jag angående er som klagar vad ni har för konstiga vänner. Själv vet jag väldigt väl vad mina närmaste ca 15 gör. Om då någon var ensam eller missnöjd så skulle jag faktiskt agera.
Själv firar jag med en ny kärlek i hans fina hus vid vattnet och förväntningarna är skyhöga sedan maj. Men när en vän blir ensam med barnen för maken blir kvar i canada så ska de vara med oss. Kärleken jublade ju inte precis men mina vänner är viktigast för mig och det är bra att han får se direkt hur jag är.

 

[Raderad medlem 6459]

Sedan undrar jag angående er som klagar vad ni har för konstiga vänner. Själv vet jag väldigt väl vad mina närmaste ca 15 gör.

Jag har inte ens 15 nära vänner. Du ska nog skatta dig otroligt lycklig som har så många och så bra vänner, alla har faktiskt inte det.

 

[tott]

Jag tror ts gjort en likadan tråd för varje högtid senaste året.

Och??

 

[tott]

Nyår.

Och??

 

[tott]

Är det inte lite väl egoistiskt att hata en högtid för att man själv inte gör exakt det som är förstahandsvalet?
Sedan undrar jag angående er som klagar vad ni har för konstiga vänner. Själv vet jag väldigt väl vad mina närmaste ca 15 gör. Om då någon var ensam eller missnöjd så skulle jag faktiskt agera.
Själv firar jag med en ny kärlek i hans fina hus vid vattnet och förväntningarna är skyhöga sedan maj. Men när en vän blir ensam med barnen för maken blir kvar i canada så ska de vara med oss. Kärleken jublade ju inte precis men mina vänner är viktigast för mig och det är bra att han får se direkt hur jag är.

Egoistiskt att avsky något??? Hur menar du nu? Får man inte ens gilla/ogilla olika saker mera ens - nä för det är egoistiskt. Ni andra får älska denna midsommar så mycket ni vill. Jag kanske älskar nåt som ni andra hatar/avskyr, och inte tycke jag ni är egoister för att ni ogillar nåt ändå.
Tänk efter lite...

 

[tott]

Är det inte lite väl egoistiskt att hata en högtid för att man själv inte gör exakt det som är förstahandsvalet?
Sedan undrar jag angående er som klagar vad ni har för konstiga vänner. Själv vet jag väldigt väl vad mina närmaste ca 15 gör. Om då någon var ensam eller missnöjd så skulle jag faktiskt agera.
Själv firar jag med en ny kärlek i hans fina hus vid vattnet och förväntningarna är skyhöga sedan maj. Men när en vän blir ensam med barnen för maken blir kvar i canada så ska de vara med oss. Kärleken jublade ju inte precis men mina vänner är viktigast för mig och det är bra att han får se direkt hur jag är.

...och please, det är inte din sak att kritisera mina vänner - för du har ingen aning om någonting angående dem.

 

[tott]

Blandar jag ihop dig TS med någon annan, eller skrev du en likadan tråd förra året? (Möjligen en annan högtid, nyår??)

Ja jag skrev en liknande tråd då - helt enkelt för att jag avskyr att vara singel och känna mig "överbliven och bortglömd" på firarhelger. Är trött på att alltid ordna någon tillställning själv och försöka skrapa ihop folk, för att jag ska ha någonting att göra. Jag skulle så gärna bli spontanbjuden till någon vid firarhelger.

 

[kryddelydd]

Ja jag skrev en liknande tråd då - helt enkelt för att jag avskyr att vara singel och känna mig "överbliven och bortglömd" på firarhelger. Är trött på att alltid ordna någon tillställning själv och försöka skrapa ihop folk, för att jag ska ha någonting att göra. Jag skulle så gärna bli spontanbjuden till någon vid firarhelger.

Det är tydligt att du och jag är olika.
Visst, vi har olika omständigheter också.
Vi är singlar båda, vi är båda inflyttade dit där vi bor. Så långt är vi lika.

Jag skulle gärna "slippa" en del social samvaro, tycker det vore rätt skönt att vara hemma och dega och göra ingenting alls. Dricka te, läsa en bok.
Mitt "problem" är att det finns folk som tycker att det vore hemskt om jag skulle sitta ensam. Antingen min biologiska familj eller min andra familj (en god vän och hennes mamma med familjer).

Tro mig, jag har försökt komma med undanflykter på jul och liknande "Tack, men jag är sjuk" "Tack, men jag ska jobba så jag måste upp tidigt".
"Tack men jag är trött så jag tänkte passa på att ligga och sova".


Lyx-problem, kanske, ja visst.

Att bli "spontanbjuden" på firarhelger är faktiskt inte något "normalt" förekommande.

Tänk om du skulle försöka hitta något trevligt att göra en ledig kväll, oavsett om det är midsommar eller nyår eller en helt vanlig lördag?
eller försöka se nyår eller midsommar som helt vanliga kvällar som man kan ha det lugnt och skönt på?

 

[tott]

Det är tydligt att du och jag är olika.
Visst, vi har olika omständigheter också.
Vi är singlar båda, vi är båda inflyttade dit där vi bor. Så långt är vi lika.

Jag skulle gärna "slippa" en del social samvaro, tycker det vore rätt skönt att vara hemma och dega och göra ingenting alls. Dricka te, läsa en bok.
Mitt "problem" är att det finns folk som tycker att det vore hemskt om jag skulle sitta ensam. Antingen min biologiska familj eller min andra familj (en god vän och hennes mamma med familjer).

Tro mig, jag har försökt komma med undanflykter på jul och liknande "Tack, men jag är sjuk" "Tack, men jag ska jobba så jag måste upp tidigt".
"Tack men jag är trött så jag tänkte passa på att ligga och sova".


Lyx-problem, kanske, ja visst.

Att bli "spontanbjuden" på firarhelger är faktiskt inte något "normalt" förekommande.

Tänk om du skulle försöka hitta något trevligt att göra en ledig kväll, oavsett om det är midsommar eller nyår eller en helt vanlig lördag?
eller försöka se nyår eller midsommar som helt vanliga kvällar som man kan ha det lugnt och skönt på?

Jag gillar att umgås med människor - gärna många på en gång. Jag gillar också att vara ensam, men inte alltid, och definitivt inte då "alla andra" firar på nåt sätt.

Med spontanbjuden menar jag att bli bjuden utan att bli tvungen att bjuda in mig någonstans. Bjuden helt enkelt! De flesta som är på privata fester runtom i landet har ju blivit bjudna. Det vill jag också bli!

 

[escodobe]

Jag gillar att umgås med människor - gärna många på en gång. Jag gillar också att vara ensam, men inte alltid, och definitivt inte då "alla andra" firar på nåt sätt.

Med spontanbjuden menar jag att bli bjuden utan att bli tvungen att bjuda in mig någonstans. Bjuden helt enkelt! De flesta som är på privata fester runtom i landet har ju blivit bjudna. Det vill jag också bli!

Det beror nog lite på ens umgänge. Många fester och tillställningar i mitt krets blir liksom till i umgänget. Man pratar och kommer fram till att det skulle vara trevligt att grilla till helgen eller att man som till nyår skriver på Facebook (som är Guld för sånt här) "är sugen på att campa på nyår,är någon på?"och så svarar de som vill typ.

 

[kryddelydd]

Jag gillar att umgås med människor - gärna många på en gång. Jag gillar också att vara ensam, men inte alltid, och definitivt inte då "alla andra" firar på nåt sätt.

Med spontanbjuden menar jag att bli bjuden utan att bli tvungen att bjuda in mig någonstans. Bjuden helt enkelt! De flesta som är på privata fester runtom i landet har ju blivit bjudna. Det vill jag också bli!

Håller med @escodobe här.
Oftast blir det ett resonemang när man ändå träffas.

Och visst kan jag förstå att folk vill bli bjudna.
Men man kan ju inte begära att andra är tankeläsare heller; många har sina etablerade traditioner sedan tidigare och fortsätter i samma hjulspår.

Jag tror inte att de flesta "blivit bjudna" utan att det är vanligast att man liksom enas om något.
Fast det handlar ju om att man har något slags tillhörighet.

Mina föräldrar har vid det här laget vant sig vid att jag vanligen är hos kompisen med familj på alla storhelger. Ganska förståeligt av praktiska skäl: 1½ tim körväg till fld, 5 minuters körväg till kompisen.

En känsla av ensamhet kan inte vara rolig, men att därför bli avundsjuk på dem som inte är det - tja.

 

[Wingates]

Det beror nog lite på ens umgänge. Många fester och tillställningar i mitt krets blir liksom till i umgänget. Man pratar och kommer fram till att det skulle vara trevligt att grilla till helgen eller att man som till nyår skriver på Facebook (som är Guld för sånt här) "är sugen på att campa på nyår,är någon på?"och så svarar de som vill typ.

Ja så funkar det i min umgängeskrets med. Många saker händer just för att någon börjar fråga "Vad ska du göra i helgen/på nyår/midsommar etc" och då styr man upp något efter vad folk vill. Det är sällan det blir något huxflux liksom.

 

[tott]

Fast det handlar ju om att man har något slags tillhörighet.

Mina föräldrar har vid det här laget vant sig vid att jag vanligen är hos kompisen med familj på alla storhelger. Ganska förståeligt av praktiska skäl: 1½ tim körväg till fld, 5 minuters körväg till kompisen.

En känsla av ensamhet kan inte vara rolig, men att därför bli avundsjuk på dem som inte är det - tja.

Avundsjuk? Jag är inte avundsjuk! Jag är missnöjd!

...och det är precis som du säger - det handlar om tillhörighet. Här på min nya (som sagt, sedan många år) har jag inte samma tillhörighet alls som i min hemstad /fastän jag varit borta därifrån i många år). Där hade/har vi ett "gäng", men här har jag bara olika vänner från olika kretsar - kretsar som firar storhelger ihop.

 

[tott]

Ja så funkar det i min umgängeskrets med. Många saker händer just för att någon börjar fråga "Vad ska du göra i helgen/på nyår/midsommar etc" och då styr man upp något efter vad folk vill. Det är sällan det blir något huxflux liksom.

Här på min (nya) ort är det alltid jag som frågar och som får försöka styra upp nåt.

 

[FannyN]

Det är väl ändå mer normalt att glädjas att en högtid för att de flesta andra har kul än att avsky den ur sitt eget perspektiv? Jag tror och hoppas de flesta som jobbar eller är ensamma tänker så. Och nej jag vet inget om dina vänner men det känns helt främmande för mig att ta så dåligt hand om varandra och sen kalla sig vänner. Men det är tydligt att andra ser på vänskap på ett annat sätt.

 

[MidnightSoul]

Jag har i många år ogillat midsommarafton av lite blandade skäl, men jag har nog aldrig tänkt på just den högtiden som påtagligt tvåsamhetsromantisk.

Snarare då att man ska umgås minst tre - gärna typ fem - generationer på ett lyckligt sätt och ingen kommer någonsin att bli osams. Och hela det där med det gravt överförskönade underbara med landet och naturen och så där, alltså någon sorts bullerbylycka som man aldrig har sett något som ens liknar i verkligheten.

Och så den ungdomliga varianten där man helt enkelt ska festa och supa skallen av sig.

Just tvåsamhet har jag inte tänkt på i sammanhanget. Själv firar jag allting på ungefär samma sätt: rätt stillsamt med mat och vin, alternativt mat, öl och nubbe. Och prat med goda vänner, inte särskilt många åt gången.

Ungdomliga varianten? Tycker det gäller alla generationer oftast häromkring. Min egna familj börjar med ölandet nästan direkt efter frukost.