Kim C Lundin: ”Skarpt läge för dressyrbedömningen av kontakt”

Skulle ett ökat fokus på kontakten – oavsett val av bett, kandar eller träns, låg /hög eller ingen nosgrimma – kunna skapa ett behov av att ha ordning på ett av de mest basala grundpelarna inom ridningen? Ansvaret för att jobba för god kontakt ligger på många såsom ryttarna själva, tränare och domare menar Ridsports krönikör som har ett radikalt förslag för att sätta fokus på kontakten.

 

[Deck-deck-tiv]

Ja!!! så enkelt ändå. Eftersom somliga ekipage tydligen inte döms ner oavsett hur mycket konfliktbeteenden hästen än visar (inte minst med munnen) - här kan de inte smita undan! Hoppas det blir verklighet.

 

[Grazing]

Jag var så dum att jag trodde att kontakten med hästen redan var viktig för domarna..eller ville tro kanske. Trodde det var grunden för att det ska bli en trevlig ritt övht..men domarna har iofs inte brytt sig så mycket om att det ska se trevligt ut.

 

[Philosophia]

Jag var så dum att jag trodde att kontakten med hästen redan var viktig för domarna..eller ville tro kanske. Trodde det var grunden för att det ska bli en trevlig ritt övht..men domarna har iofs inte brytt sig så mycket om att det ska se trevligt ut.

Håller med. Man skulle kunna tycka att bedömningen av kontakt redan borde göras under ”Lösgjordhet” (se t.ex. förtroende). Men eftersom det är intrycket av vad en lösgjord häst är som har perverterats så behövs det nog en helt ny bedömningspunkt - efter devisen att det är lättare att lära nytt än lära om.

 

[ginnies]

Håller med. Man skulle kunna tycka att bedömningen av kontakt redan borde göras under ”Lösgjordhet” (se t.ex. förtroende). Men eftersom det är intrycket av vad en lösgjord häst är som har perverterats så behövs det nog en helt ny bedömningspunkt - efter devisen att det är lättare att lära nytt än lära om.

Men det finns ju redan där- accepterandet av bettet.

 

[Philosophia]

Men det finns ju redan där- accepterandet av bettet.

Ja, det är ju det jag skriver.

 

[Amanda_F]

Håller med. Man skulle kunna tycka att bedömningen av kontakt redan borde göras under ”Lösgjordhet” (se t.ex. förtroende). Men eftersom det är intrycket av vad en lösgjord häst är som har perverterats så behövs det nog en helt ny bedömningspunkt - efter devisen att det är lättare att lära nytt än lära om.

Det är ganska många domare som fortfarande bedömer det som psykisk lösgjordhet och mjukhet i sidan, enligt min upplevelse. Så en egen punkt för kontakt tror jag behövs för att lägga fokus på det.

 

[JohannaB]

Jag tyckte idén om linjär bedömning på allmänna intrycket var spännande!
Förstår att det kanske tar tid, men det hade varit spännande om alla allmänna intryck fick linjär bedömning. Borde bli tydligare för den som rider med vad domaren plussat eller dragit för (i t ex gångarter kanske man kryssar för ren takt, markbunden och ger 6,5). Men jag antar att det skulle ta en del tid att kryssa i tre punkter för varje allmänt intryck, och en del allmänna intryck innehåller så mycket att det nog är mycket mer än tre punkter som ska rymmas i en ensam poäng.

 

[Philosophia]

Det är ganska många domare som fortfarande bedömer det som psykisk lösgjordhet och mjukhet i sidan, enligt min upplevelse. Så en egen punkt för kontakt tror jag behövs för att lägga fokus på det.

Ja precis!

 

[ufot]

När jag tittat på dressyr på TV och sett hästar som sett rejält obekväma ut med gapande mun, piskande svans och öronen tätt bakåtstrukna har jag många gånger funderat varför de får så höga poäng.

En gång förklarade vår ”kära” kommentator på SVT det hela.

Hon sa ungefär såhär (kan inte riktigt citera henne):

Alla hästar har olika kvalitet på gångarterna/rörelsen. Domaren utgår från grundgångarten. Säg att traven har en 9:a. Gapar hästen och den ser obekväm ut får den kanske en 7.5:a eller en 8:a på traven istället för en 9:a.

Nästa häst kanske har en 7:a på grundgångarten, men ser jättefin ut med bra kontakt. Då får hästen en 7:a på traven, piaffen, eller vad det än kan vara.

Domaren utgår från grundkvaliteten i gångarten/rörelsen och gör avdrag om hästen gapar osv.

Jag tycker personligen att det är för litet avdrag som görs. Obekvämhet, gapande mun osv. borde bestraffas mer än 1-1,5 poängs avdrag.

Det gör att en obekväm häst med jättefina gångarter får högre poäng än en bekväm häst med sämre gångarter.

Jag tror att det är här problemet finns. Det behövs inga fler bedömningspunkter. Det som behövs är att domarna dömer obekvämhet (gapande munnar osv.) betydligt högre än idag. 1-1,5 poängs avdrag räcker inte.

Om domarna istället underkänner gångarten/rörelsen (ger en 5:a eller lägre) direkt hästen gapar eller ser obekväm ut, så skulle god kontakt på riktigt belönas.

Då skulle den bekväma hästen med en 7:a på gångarterna vinna över den obekväma hästen med 9r på gångarterna, vilket jag personligen anser vara den rätta vägen att gå.

 

[Red_Chili]

När jag tittat på dressyr på TV och sett hästar som sett rejält obekväma ut med gapande mun, piskande svans och öronen tätt bakåtstrukna har jag många gånger funderat varför de får så höga poäng.

En gång förklarade vår ”kära” kommentator på SVT det hela.

Hon sa ungefär såhär (kan inte riktigt citera henne):

Alla hästar har olika kvalitet på gångarterna/rörelsen. Domaren utgår från grundgångarten. Säg att traven har en 9:a. Gapar hästen och den ser obekväm ut får den kanske en 7.5:a eller en 8:a på traven istället för en 9:a.

Nästa häst kanske har en 7:a på grundgångarten, men ser jättefin ut med bra kontakt. Då får hästen en 7:a på traven, piaffen, eller vad det än kan vara.

Domaren utgår från grundkvaliteten i gångarten/rörelsen och gör avdrag om hästen gapar osv.

Jag tycker personligen att det är för litet avdrag som görs. Obekvämhet, gapande mun osv. borde bestraffas mer än 1-1,5 poängs avdrag.

Det gör att en obekväm häst med jättefina gångarter får högre poäng än en bekväm häst med sämre gångarter.

Jag tror att det är här problemet finns. Det behövs inga fler bedömningspunkter. Det som behövs är att domarna dömer obekvämhet (gapande munnar osv.) betydligt högre än idag. 1-1,5 poängs avdrag räcker inte.

Om domarna istället underkänner gångarten/rörelsen (ger en 5:a eller lägre) direkt hästen gapar eller ser obekväm ut, så skulle god kontakt på riktigt belönas.

Då skulle den bekväma hästen med en 7:a på gångarterna vinna över den obekväma hästen med 9r på gångarterna, vilket jag personligen anser vara den rätta vägen att gå.

Håller helt med dig. Det låter ju rimligt det du skriver, och jag tänker också att så länge som hästen med bättre gångarter "per automatik" får högre poäng, så blir det också en fråga om att bedöma hästen och inte själva ridningen. Om en "sämre häst" rids bättre ändå får sämre betyg än en bättre häst som rids sämre... Vad är det då för tävling egentligen? Inte en tävling om vem som rider bäst i alla fall.

Då är det definitivt inte en sport som hör hemma i tex OS-sammanhang eller ens något som ska räknas som en sport, eftersom det då tveklöst handlar om vem som kan avla fram bästa hästen och vem som har råd att köpa den.

Ska ridningen bedömas, då ska det väl rimligtvis vara ryttarens förmåga att plocka fram det bästa möjliga hos hästen som bedöms så långt som det nu är möjligt?

 

[crazyrabbitlady]

Inom bedömningen av islandshästtävlingarna finns det något som kallas för brandväggar. Om inte hästen uppfyller vissa saker så kan momentet inte få högre än en viss poäng oavsett hur snygga gångarter de har. Jag har tyvärr inte tillräckliga kunskaper för att förklara mer än så. Jag bifogar en screenshot från domarhandledningen. De tjocka linjerna är brandväggarna.

Oavsett så är det en tanke som eventuellt skulle kunna förbättra bedömningen i dressyren. Då skulle det kunna vara så att en häst som gapar inte kan få högre än tex 5 oavsett hur bra den utför momentet i övrigt. Exakt var man lägger gränserna och för vad är sen en diskussion i sig.

 

[Lingon]

När jag tittat på dressyr på TV och sett hästar som sett rejält obekväma ut med gapande mun, piskande svans och öronen tätt bakåtstrukna har jag många gånger funderat varför de får så höga poäng.

En gång förklarade vår ”kära” kommentator på SVT det hela.

Hon sa ungefär såhär (kan inte riktigt citera henne):

Alla hästar har olika kvalitet på gångarterna/rörelsen. Domaren utgår från grundgångarten. Säg att traven har en 9:a. Gapar hästen och den ser obekväm ut får den kanske en 7.5:a eller en 8:a på traven istället för en 9:a.

Nästa häst kanske har en 7:a på grundgångarten, men ser jättefin ut med bra kontakt. Då får hästen en 7:a på traven, piaffen, eller vad det än kan vara.

Domaren utgår från grundkvaliteten i gångarten/rörelsen och gör avdrag om hästen gapar osv.

Jag tycker personligen att det är för litet avdrag som görs. Obekvämhet, gapande mun osv. borde bestraffas mer än 1-1,5 poängs avdrag.

Det gör att en obekväm häst med jättefina gångarter får högre poäng än en bekväm häst med sämre gångarter.

Jag tror att det är här problemet finns. Det behövs inga fler bedömningspunkter. Det som behövs är att domarna dömer obekvämhet (gapande munnar osv.) betydligt högre än idag. 1-1,5 poängs avdrag räcker inte.

Om domarna istället underkänner gångarten/rörelsen (ger en 5:a eller lägre) direkt hästen gapar eller ser obekväm ut, så skulle god kontakt på riktigt belönas.

Då skulle den bekväma hästen med en 7:a på gångarterna vinna över den obekväma hästen med 9r på gångarterna, vilket jag personligen anser vara den rätta vägen att gå.

Jag tycker att man borde döma efter en trappa där domaren för varje moment checkar av form, nöjdhet i munnen etc innan hen tar hänsyn till hästens kvaliteter.

1) Går hästen i korrekt form? Om den går bakom lod eller gapar etc så ska betyget inte kunna bli mer än en 5a.

2) Steg 2 Går domaren vidare till om hästen uppfyller kraven i punkt 1 (inte annars!). Utför hästen momentet korrekt? Om nej, inte mer än en 6a.

3) Steg 3 Går domaren vidare till om kraven i både Steg 1 och 2 är uppfyllda. Då kan domaren bedöma hästens kvaliteter. Om de är tillräckligt bra kan momentet få en 10a.

 

[Badger]

När jag tittat på dressyr på TV och sett hästar som sett rejält obekväma ut med gapande mun, piskande svans och öronen tätt bakåtstrukna har jag många gånger funderat varför de får så höga poäng.

En gång förklarade vår ”kära” kommentator på SVT det hela.

Hon sa ungefär såhär (kan inte riktigt citera henne):

Alla hästar har olika kvalitet på gångarterna/rörelsen. Domaren utgår från grundgångarten. Säg att traven har en 9:a. Gapar hästen och den ser obekväm ut får den kanske en 7.5:a eller en 8:a på traven istället för en 9:a.

Nästa häst kanske har en 7:a på grundgångarten, men ser jättefin ut med bra kontakt. Då får hästen en 7:a på traven, piaffen, eller vad det än kan vara.

Domaren utgår från grundkvaliteten i gångarten/rörelsen och gör avdrag om hästen gapar osv.

Jag tycker personligen att det är för litet avdrag som görs. Obekvämhet, gapande mun osv. borde bestraffas mer än 1-1,5 poängs avdrag.

Det gör att en obekväm häst med jättefina gångarter får högre poäng än en bekväm häst med sämre gångarter.

Jag tror att det är här problemet finns. Det behövs inga fler bedömningspunkter. Det som behövs är att domarna dömer obekvämhet (gapande munnar osv.) betydligt högre än idag. 1-1,5 poängs avdrag räcker inte.

Om domarna istället underkänner gångarten/rörelsen (ger en 5:a eller lägre) direkt hästen gapar eller ser obekväm ut, så skulle god kontakt på riktigt belönas.

Då skulle den bekväma hästen med en 7:a på gångarterna vinna över den obekväma hästen med 9r på gångarterna, vilket jag personligen anser vara den rätta vägen att gå.

Sedan tänker man ju lite naivt att dressyr inte är "visning för hand" "av avelsexemplar" utan någonting man lärt ut:

Wiki:

Dressyr är en ridsportsgren med det huvudsakliga syftet att göra hästen användbar och angenäm att rida och att främja samspelet mellan ryttare och häst. Den nuvarande ridsportens dressyrridning är en klassisk ridning som har sin grund i militärens krav på praktisk ridning från 1800-talet fram till militärens "avhästning" under mitten av 1900-talet.

Om det man bedömer är hästens gångartskvaliteter med möjliga små miniavdrag om ryttaren är en total klant så kan man ju lika gärna visa för hand. Som man visar araber.

Det är ju superhemskt om en sport som handlar om att främja samspel mellan häst och ryttare för att göra hästen ridbar har en cap på hur höga poäng en häst kan få pga vad domaren tycker sig gissa (ev baserat även på att hen vet sto och hingstlinje) eller blev imponerad av innan de går in i ringen.

(som om man på universitetet gjorde en snabb betygsbedömning innan tentan baserat på studentens utseende. Och om studenten såg ut på ett visst sätt och fick full poäng på tentan så var den värd ett G medan en annan student som ser ut på ett annat sätt och har hälften rätt får ett VG eftersom glimten innan den gick in i tentasalen gav intryck av att hen var en MGV individ)

Det låter ju som att alla springer avelns ärenden istället för hur det tidigare var tvärtom.

 

[Badger]

Sedan tänker man ju lite naivt att dressyr inte är "visning för hand" "av avelsexemplar" utan någonting man lärt ut:

Wiki:


Om det man bedömer är hästens gångartskvaliteter med möjliga små miniavdrag om ryttaren är en total klant så kan man ju lika gärna visa för hand. Som man visar araber.

Det är ju superhemskt om en sport som handlar om att främja samspel mellan häst och ryttare för att göra hästen ridbar har en cap på hur höga poäng en häst kan få pga vad domaren tycker sig gissa (ev baserat även på att hen vet sto och hingstlinje) eller blev imponerad av innan de går in i ringen.

(som om man på universitetet gjorde en snabb betygsbedömning innan tentan baserat på studentens utseende. Och om studenten såg ut på ett visst sätt och fick full poäng på tentan så var den värd ett G medan en annan student som ser ut på ett annat sätt och har hälften rätt får ett VG eftersom glimten innan den gick in i tentasalen gav intryck av att hen var en MGV individ)

Det låter ju som att alla springer avelns ärenden istället för hur det tidigare var tvärtom.

(mvg)

 

[Badger]

Håller helt med dig. Det låter ju rimligt det du skriver, och jag tänker också att så länge som hästen med bättre gångarter "per automatik" får högre poäng, så blir det också en fråga om att bedöma hästen och inte själva ridningen. Om en "sämre häst" rids bättre ändå får sämre betyg än en bättre häst som rids sämre... Vad är det då för tävling egentligen? Inte en tävling om vem som rider bäst i alla fall.

Då är det definitivt inte en sport som hör hemma i tex OS-sammanhang eller ens något som ska räknas som en sport, eftersom det då tveklöst handlar om vem som kan avla fram bästa hästen och vem som har råd att köpa den.

Ska ridningen bedömas, då ska det väl rimligtvis vara ryttarens förmåga att plocka fram det bästa möjliga hos hästen som bedöms så långt som det nu är möjligt?

Håller med, läste efter att jag skrivit mitt inlägg. Detta var bättre skrivet!

 

[Grazing]

Jag tycker att bensprattel och sådant borde vara den sista avgörande faktorn efter att det är konstaterat att ryttare och häst har bra samspel och kan utföra allting korrekt med rena gångarter. Står det tex mellan två ekipage som är lika i poäng och rider lika bra båda två, då kanske det här bensprattlet kan vara en avgörande faktor.

Det ska inte vara så att man har nytta av en "fin" dyr häst om man ändå inte kan rida den. Man ska inte kunna köpa upp sig i poängen på det sättet.

 

[Amanda_F]

Jag vet att jag inte borde gå in i den här diskussionen men jag vill förklara lite hur domare är utbildade.

Vi domare dömer efter programmen och utbildningsskalan. Där är takt det första steget, det är också det som påverkas nästan mest av ridning, allt från taktmissar till spänning som ger oklar takt och miss i grundtakt i ökningar osv.

Det är också otroligt många moment att gå igenom i varje enskilt moment så att addera fler saker att titta på skulle nog kräva fler domare. Det är mycket som kan vara bra men Grundläggande fel (som hindrar vidare utveckling, typ felaktig grundform, stark hand osv) ska bestraffas varje gång domaren ser felet. Precis som tillfälliga fel. Men eftersom tillfälliga fel oftast kommer ur grundfel och de är lättare för folk att förstå så blir det ofta lite snett i hur dressyren bedöms.

 

[MimmiNO]

Anbefaler å lytte til podden Hestenes Klan avsnittt 175 om man vil ha mer innsyn i hvordan det er å være FEI dommer, hvordan dømming av dressr har endret seg, og hva som skjer i kulissene.

 

[tuaphua]

Jag vet att jag inte borde gå in i den här diskussionen men jag vill förklara lite hur domare är utbildade.

Vi domare dömer efter programmen och utbildningsskalan. Där är takt det första steget, det är också det som påverkas nästan mest av ridning, allt från taktmissar till spänning som ger oklar takt och miss i grundtakt i ökningar osv.

Det är också otroligt många moment att gå igenom i varje enskilt moment så att addera fler saker att titta på skulle nog kräva fler domare. Det är mycket som kan vara bra men Grundläggande fel (som hindrar vidare utveckling, typ felaktig grundform, stark hand osv) ska bestraffas varje gång domaren ser felet. Precis som tillfälliga fel. Men eftersom tillfälliga fel oftast kommer ur grundfel och de är lättare för folk att förstå så blir det ofta lite snett i hur dressyren bedöms.

Det är synd bara att man inte dömmer lika hårt på takt i piaff/passage. Där är ju många tom under OS/världscup etc som hoppar runt som skadeskjutna fåglar pga spänning/mkt i handen.
Hade man dömt ner det hade de behövt jobba mer med lösgjordhet och komma till sundare jobb med lättare hjälper.