Haha, gör något som egentligen är lite emot min tro. Läser journalanteckningar efter psykologbesök, psykologen säger inte särskilt mycket så kände att jag trots allt ville dubbelkolla så vi uppfattar samtalen på samma vis, och det tycks vi göra. Inga konstigheter. Däremot så var det lite gulligt när anteckningen kom till psykisk status, och det började som vanligt med: "Välordnad. Orienterad gånger fyra. God kontakt. Inget psykotiskt", alltså ganska standard. Men slutligen hade psykologen skrivit: "Patienten blir ibland mycket liten." haha. Det är möjligt att det är min känsla av hopplöshet och att vara ett vandrande misslyckande som åsyftas, eller så kanske jag kryper ihop lite om vi berör något jobbigt? För jag kan inte tänka mig att jag krymper lite då och då