Jag är lite rädd för att mitt lilla skägg ska bli kaxig och få stryk av fru älg. Hon är nämligen inte alltid så trevlig och är totalt orädd. Älgen alltså. Hon kommer hit varje höst och visar sina kalvar var de godaste äpplena finns.För många år sen var det en bekant som fick höra sin lilla trasselsudd ge hals bakom stallet men bara ett par gläfs och där försökte det lilla trollet leka älghund och studsade runt benen på ko och kalv, som gav blanka fasen i "denne där" och bara helt lugnt fortsatte käka ensilage. Det hade kunnat gå hur illa som helst men tydligen hade dom träffat på varann tidigare utan mattes vetskap när hunden glad i hågen kom skuttande skitlycklig när matte ropade.
En grannes schäferbuse kom jag på med att se var han var när han rymt upp i skogsbrynet och struntade i matte, han hade hittat en alldeles egen råbock och dom hade skitkul och busade helt kontrollerat så djur av olika slag kan skaffa sig kompisar av dom mest udda slag.
Förrförra året vaknade vi en tidig morgon av en rabiat hund som vrålade som besatt.
Jag hörde konstiga ljud utanför fönstret.
Öppnade dörren och möttes av det här:
Den där stackars resten av en buske hon står vid, var bara flisor och lera när hon gick därifrån.
