L
Lord Owen
Men jag måste bara fundera på en sak, var ska man ta sina förebilder ifrån inom ridnigen (kom inte och påstå att amn inte ska ha någon för man har alltid en förebild mer eller mindre) och hur ska man undvika att påverkas av hur media vinklar detta med rätt form etc? Jag kan inte påstå att jag förstår så mkt mer om rätt form än jag gjorde för tre år sedan så den enda kontakt man har med det om man inte har en bra tränare etc är via bilder och filmer på "bra" ryttare. Varför skriver inte tidnigarna om den rätta formen och rättar till saker. Hur ska man kunna hitta ett sätt att komma fram till sin egen hästs form om man aldrig får chansen att lära sig HUR man gör?
Ridning är nog det mest konkreta och samtidigt det mest okonkreta jag stött på.. Du kan aldrig vara säker på att begreppen du använder inte bara existerar i människors tankar och att just det du säger varierar så pass mkt från häst till häst människa till människa att du aldrig kommer få grepp om det. Alltså, grunden till att få din häst att gå i vad du kallar rätt form kanske just är att inte inrikta sig på att få rätt form. och frågan är om hästar alls vill gå i form, nu är det ju inget nödvändigt för dem i fritt tillstånd men det varju rätt länge sedan våra hästar var fria sas.
Är inte meningen att man när man blivit duktig att man ska kunna känna sig som ett med hästen? Att det är där själva mätningen på skickligheten ska ligga. Just nu känns det mer som att skickligheten mäts i hur mkt hästen sträcker på sina ben och hur snyggt den kröker på nacken.
Undrar om det är lika kul att få sin häst att gå i form om man var den enda människan på jorden, så att ingen kunde beundra det du gjort. Ingen att överglänsa. Jag upplever den allmänna atmosfären på en del ridskolor etc som en tävling där alla ska överglänsa alla. Det är där sågning etc föds. Eller?
(ursäkta mitt något fladdriga inlägg, jag skrev bara precis vad jag tänkte och då hoppar det något mellan ämnena )
Ridning är nog det mest konkreta och samtidigt det mest okonkreta jag stött på.. Du kan aldrig vara säker på att begreppen du använder inte bara existerar i människors tankar och att just det du säger varierar så pass mkt från häst till häst människa till människa att du aldrig kommer få grepp om det. Alltså, grunden till att få din häst att gå i vad du kallar rätt form kanske just är att inte inrikta sig på att få rätt form. och frågan är om hästar alls vill gå i form, nu är det ju inget nödvändigt för dem i fritt tillstånd men det varju rätt länge sedan våra hästar var fria sas.
Är inte meningen att man när man blivit duktig att man ska kunna känna sig som ett med hästen? Att det är där själva mätningen på skickligheten ska ligga. Just nu känns det mer som att skickligheten mäts i hur mkt hästen sträcker på sina ben och hur snyggt den kröker på nacken.
Undrar om det är lika kul att få sin häst att gå i form om man var den enda människan på jorden, så att ingen kunde beundra det du gjort. Ingen att överglänsa. Jag upplever den allmänna atmosfären på en del ridskolor etc som en tävling där alla ska överglänsa alla. Det är där sågning etc föds. Eller?
(ursäkta mitt något fladdriga inlägg, jag skrev bara precis vad jag tänkte och då hoppar det något mellan ämnena )