”Nacken som högsta punkt”

[Habina]

+1 på det!
Att galoppera i en stor grupp med hästar som har olika grundtempo och göra det på ett balanserat sätt är det rätt få grupper som kan. Det kräver ju att alla i gruppen kan reglera galoppsprången både fram och tillbaka när det krävs vilket ju är minst medelsvår dressyr/hoppning.
Eller att alla kan galoppera "baklängesgalopp" vilket hästarna brukar lära sig efter ett tag. Tror inte det betyder att de blivit starkare utan mer att de tappar lite rörelsen genom kroppen och på det viset hittar en kortare galopp.

Där älskar jag min ridskola, som låter oss (erfarna) galoppera på ovalbanan. Det är tillåtet att rida förbi varandra och man ropar bara ”kommer förbi i innerspår” så andra har koll. Att låta de hästar med större galopp ta lite plats. Önskar så att jag fick rida på ovalbanan i närheten av mitt stall med mitt sto, det hade varit perfekt galoppträning.

 

[JohannaB]

Jag har nog aldrig varit med om att någon haft åsikter kring vilka saker jag övar på. Alla övar väl på saker man inte kan? Särskilt på träning där hela poängen är att utmanas och utvecklas.
Tränar på utan att bry mig så mkt om vad andra tänker.

Nä och jag vet ju inte om folk har åsikter, de lär ju inte berätta dem för mig utan skriva dem anonymt på nätet eller prata med sina kompisar om det

Men jag har t ex fått förvånade frågor om varför jag haft graman på en träning, jag kunde väl rida tror jag frågeställningen var så det var ju en snäll fråga om varför jag hade en hjälptygel på en häst som var grundriden och ”på tyget” (och dessutom tillfrågades jag, men tanken vad andra som inte frågade och var där egentligen tänkte dyker ju upp). En annan gång fick jag hjälp med drivningen från marken av tränaren (som alltså joggar bredvid med ett spö som drivning) och också frågor om varför det.
Igen helt rimligt när man frågar om det, men i mitt huvud blir det ju att jag undrar vad de som inte frågade tänkte.

Nu låter det som om jag bryr mig massor om vad folk tänker om mig, det gör jag väl egentligen inte för de som känner mig vet vem jag är och jag utger mig inte heller för att vara någon annan än den jag är (dvs jag smygtränar inte på annat sätt än jag visar upp) men ändå är jag så här självmedveten i många situationer?

 

[Habina]

Jag har i tidigare stall anpassat en del hur jag rider ifall nån tittar, då det tyvärr snackats en del skit. Ibland har jag fått saker slängda direkt på mig, ibland har jag fått höra från stallkompisar att ”x sa till mig, herregud vilka fula serpentiner Habina gör. Jag fattar inte att hon rider Ariel, hon förstör ju hästens utbildning fullständigt”. Vad x inte visste om var att jag utbildat Ariel helt själv, så nåt rätt måste jag alltså gjort innan jag red de där serpentinerna.

Nuvarande stall är det så sällan man är samtidigt i stallet, så jag har hittills varit förskonad från skitsnack. Eller så pratas det bakom ryggen utan att nån berättar det för mig.

Oavsett så tycker jag det är jobbigt att andra tittar, då de inte har hela historien och planen med vad jag gör.

 

[tuaphua]

Jag spinner vidare ett steg till på en tidigare frågeställning:
Överlag var de flesta rätt toleranta för att testa och träna på saker man ännu inte behärskar, för att lära sig för framtiden måste man testa på var väl (ungefär) de flesta kommentarerna (men också att man hela tiden går tillbaka till saker man kan osv).

Och på sociala medier ser man ju en hel del inlägg med ”work in progress” friskrivningar, typiskt att man skriver att vi har börjat med X eller Y och vill gärna dokumentera hur det ser ut nu men vi vet att det inte är klart och vill inte vli hängda för det osv.

Men jag tänker på träningar, eller när man rider själv med publik vid staketet eller på läktaren. Känner ni att ni skulle vilja eller behöva ursäkta er för att ni sysslar med grejer ni inte riktigt kan?
Ni som är tränare, är det ”jobbigt” att utmana elever och vara rädd för att det uppfattas av de bredvid som att man inte lyckas?
Risken med en rädsla för publiken är ju att vi hamnar i uppvisningsridning, att vi bara visar det som vi är bra på. Å andra sidan är det ju inte alltid kul att se ekipage misslyckas med grejer eller vara dåliga så som publik blir man ju gladare av uppvisningsridningen (och berömmer kanske det mer till nästa person man träffar) än att se någon nöta något som inte riktigt blir bra av olika anledningar.

Äh min fråga blev grymt otydlig märker jag. Kom nog inte fram till en fråga ens
Kanske mer ett konstaterande att åker jag och rider på någon plats med massa andra ekipage så undviker jag nog övningarna vi är rätt dåliga på för säkerhets skull och föredrar våra bättre övningar. Och det är ju himla synd, för jag vill ju att det ska finnas en ödmjukhet och förståelse för varandra om att det är svårt att rida och man måste få vara dålig på saker innan man lär sig.

Jag bryr mig noll om vad andra tycker.
Då jag inte rider helt TR och kan ha lite annan utbildningstrappa, lär in ett mer omfattande hjälpgivningssystem så kan det i ett tidigt skede se lite annorlunda ut. Mer eller mindre baserat på individens behov.
Jag har ju jobbat hästar för hand i träns tex över 20 år. På den tiden jag började gjorde man liksom inte så. Och många tyckte det skulle vara konstigt och osunt etc för hästen. Nu har det ju börjat sprida sig och det har kommit olika rehabtränare som tex förespråkar slow walk etc.
Men då tyckte många det var konstigt och fel innan de såg resultaten.
Så jag har fått en del granskning. Men det har oftast landat i att det verkar ju funka även om folk inte fattar varför.

Sen med elever så ger jag inte uppgifter jag tror de kommer misslyckas med. Jag ger dem uppgifter de kanske inte fixar 100% i början av lektionen. Men som de lär sig fixa under lektionens gång. För mig är det viktigt för ryttare och häst att de får känna att de lyckas. Men samtidigt är jag ju där för att utbilda dem. Och då måste man ju tänja på gränserna och lämna sin comfort zone.
Och så har mina tränare agerat också med mig.

 

[tuaphua]

Jag har i tidigare stall anpassat en del hur jag rider ifall nån tittar, då det tyvärr snackats en del skit. Ibland har jag fått saker slängda direkt på mig, ibland har jag fått höra från stallkompisar att ”x sa till mig, herregud vilka fula serpentiner Habina gör. Jag fattar inte att hon rider Ariel, hon förstör ju hästens utbildning fullständigt”. Vad x inte visste om var att jag utbildat Ariel helt själv, så nåt rätt måste jag alltså gjort innan jag red de där serpentinerna.

Nuvarande stall är det så sällan man är samtidigt i stallet, så jag har hittills varit förskonad från skitsnack. Eller så pratas det bakom ryggen utan att nån berättar det för mig.

Oavsett så tycker jag det är jobbigt att andra tittar, då de inte har hela historien och planen med vad jag gör.

Men fy, vad ruttet gjort!
Hoppas du hamnat i ett bättre stall nu!

 

[MiniLi]

Nä och jag vet ju inte om folk har åsikter, de lär ju inte berätta dem för mig utan skriva dem anonymt på nätet eller prata med sina kompisar om det

Men jag har t ex fått förvånade frågor om varför jag haft graman på en träning, jag kunde väl rida tror jag frågeställningen var så det var ju en snäll fråga om varför jag hade en hjälptygel på en häst som var grundriden och ”på tyget” (och dessutom tillfrågades jag, men tanken vad andra som inte frågade och var där egentligen tänkte dyker ju upp). En annan gång fick jag hjälp med drivningen från marken av tränaren (som alltså joggar bredvid med ett spö som drivning) och också frågor om varför det.
Igen helt rimligt när man frågar om det, men i mitt huvud blir det ju att jag undrar vad de som inte frågade tänkte.

Nu låter det som om jag bryr mig massor om vad folk tänker om mig, det gör jag väl egentligen inte för de som känner mig vet vem jag är och jag utger mig inte heller för att vara någon annan än den jag är (dvs jag smygtränar inte på annat sätt än jag visar upp) men ändå är jag så här självmedveten i många situationer?

Jag tänker att det är ganska stor skillnad på art fråga varför man använder en hjälptygel eller liknande jämfört med att ifrågasätta eller kommentera att man tragglar tex förvänd galopp även när det är svårt och kanske inte går så bra. Men jag hoppas isf att folk frågar snällt för att de vill lära sig, inte för att vara dryga.

 

[MiniLi]

Jag har i tidigare stall anpassat en del hur jag rider ifall nån tittar, då det tyvärr snackats en del skit. Ibland har jag fått saker slängda direkt på mig, ibland har jag fått höra från stallkompisar att ”x sa till mig, herregud vilka fula serpentiner Habina gör. Jag fattar inte att hon rider Ariel, hon förstör ju hästens utbildning fullständigt”. Vad x inte visste om var att jag utbildat Ariel helt själv, så nåt rätt måste jag alltså gjort innan jag red de där serpentinerna.

Nuvarande stall är det så sällan man är samtidigt i stallet, så jag har hittills varit förskonad från skitsnack. Eller så pratas det bakom ryggen utan att nån berättar det för mig.

Oavsett så tycker jag det är jobbigt att andra tittar, då de inte har hela historien och planen med vad jag gör.

Riktigt taskigt av dina fd stallkompisar!

 

[Jeps]

Det här intressant. Hästen på bilden köpte jag när den var 10. Vi kallade honom för Sveriges rakaste häst
Han var högt bedömd i Tyskland som unghäst (hoppning) och då kan han omöjligt gått i den formen han gjorde nör han kom till mig. Vet inte vad som hänt på vägen.
Han gick aldrig ett steg "på tygeln" men bar sig ändå i balans. Var bättre musklad på överlinjen än många andra hästar som för ögat gick i bättre form.

Med det vill jag säga att självbärighet och balans kan spela mer roll än huvudets position.

 

[JohannaB]

Det här intressant. Hästen på bilden köpte jag när den var 10. Vi kallade honom för Sveriges rakaste häst
Han var högt bedömd i Tyskland som unghäst (hoppning) och då kan han omöjligt gått i den formen han gjorde nör han kom till mig. Vet inte vad som hänt på vägen.
Han gick aldrig ett steg "på tygeln" men bar sig ändå i balans. Var bättre musklad på överlinjen än många andra hästar som för ögat gick i bättre form.

Med det vill jag säga att självbärighet och balans kan spela mer roll än huvudets position.
Visa bifogad fil 129617

Jag tror inte jag fattar vad du menar
Sveriges rakaste häst? Menar du exteriören eller under ryttare? För du skrev något om musklad överlinje fast man inte kunde tro det? Menade du att han gick i vad som tidigare i tråden kommenterats som ”öppen form” men ändå hade balans och muskler?
Antagligen har du skrivit exakt vad du menade men min hjärna fick inte ihop texten ändå så förtydliga gärna lite så även jag är med på resonemanget

 

[Jeps]

Jag tror inte jag fattar vad du menar
Sveriges rakaste häst? Menar du exteriören eller under ryttare? För du skrev något om musklad överlinje fast man inte kunde tro det? Menade du att han gick i vad som tidigare i tråden kommenterats som ”öppen form” men ändå hade balans och muskler?
Antagligen har du skrivit exakt vad du menade men min hjärna fick inte ihop texten ändå så förtydliga gärna lite så även jag är med på resonemanget

Han gick i väldigt öppen form, fanns inte en böj i den halsen

 

[JohannaB]

Han gick i väldigt öppen form, fanns inte en böj i den halsen

Då är jag med!
Och håller med om att det är konstigt, kikar man på bilden så ser han ju ut att ha en välansatt och välformad hals som ”borde” vara lika med ”född på tygel”
Man undrar varför det inte funkade för honom?
Å andra sidan funkade det ju utmärkt att lösa det som han och ni gjorde med, han verkar ju ha mått bra i kroppen (och knoppen) av att inte kröka på halsen

 

[Jeps]

Då är jag med!
Och håller med om att det är konstigt, kikar man på bilden så ser han ju ut att ha en välansatt och välformad hals som ”borde” vara lika med ”född på tygel”
Man undrar varför det inte funkade för honom?
Å andra sidan funkade det ju utmärkt att lösa det som han och ni gjorde med, han verkar ju ha mått bra i kroppen (och knoppen) av att inte kröka på halsen

Håller med om att ser ut så. Vet som sagt var inte vad som hänt, kan inte gått så som unghäst mtp de poängen han fått då. Även om det var hoppning så vill inte tyskarna se den formen. Han hoppade dock med väldigt bra teknik.