Tips på träningsglada raser?

[Bapelsin]

Att det finns könsbunden aggression hos står den är väl inget ovanligt? Tycker de flesta hanar jag träffat har haft det. Som dobermann ägare tkr jag dock inte det är ett problem så länge man vet om det.
Och det är seriösa människor som äger dem med.

Det var ju ungefär det jag skrev. Jag tror inte det är värre än andra raser. Och som du skriver, vet man om det så kan man också stävja eventuella problem innan de blir problem. Vi har som sagt två hanar utan problem, den ena är visserligen kastrerad. Men vi har många hanar i vår bekantskapskrets och det är aldrig några problem.

 

[dobbis]

Jag tror att det du fått höra kanske snarare rör amstaff/pitbull? De är generellt skarpare än staffen. Jag har aldrig haft eller mött en staffe som är envis och ifrågasättande, de är snarare de mest lättmutade hundarna som finns. Med en godis kan du få en staffe att göra nästan vad som helst. De är lättmotiverade och vill alltid vara tillags och göra rätt. Det finns många som tävlar i både nosework, rallylydnad och agility. Jag upplever att staffen är en hund som verkligen blir vad du gör den till.

Ang. könsagressivitet tror jag inte den är större än hos andra hundar. Kanske även här att du klumpar ihop dem med amstaff/pitbull?
Vi har två hanar, en kastrerad och en okastrerad. De älskar allt och alla och leker lika bra med hanar som tikar. De är tillgivna och folk brukar komma och socialträna sina hundar med dem. Av alla jag känner med staffar så är det ingen som har problem med att dens hund är aggressiv. Men så är alla jag känner med staffar otroligt seriösa också. Det finns många rötägg som inte borde äga staffar (eller någon hund öht) som förstör rasens rykte. Och det är ju tyvärr mest dem man hör om..

De är väldigt tålmodiga också, de kallas nannydogs av en anledning

Det tror inte jag,jag känner och umgås med 2 olika staffe uppfödare med helt olika linjer o inställning till rasen, hundarna är allt utom det du talar om, uppöever dom som vandrande/springande cementsuggor,slåss ofta,går inte med andra hundar,ev någon enstaka inom flocken och så träningsbara verkar dom inte heller vara.

 

[Dentaku]

Jag känner inte många staffar men den jag har bäst koll har en väldigt seriös och duktig matte. Är tävlad i lydnad och bruksspår men inte jättehögt, typ godkänd lägre eller uppflyttad högre. En jättetrevlig och mysig tik men samarbetsvilja och arbetslust för högre klasser fanns inte riktigt. Dessutom grava höftledsfel.

Dessutom könsaggressiv i så måtto att hon inte accepterade en annan tik i familjen. När den hunden blev könsmogen skulle den dö och det blev ett par rejäla slagsmål innan den andra hunden fick byta hem. Att bo med hane går bra.

Jag tycker staffar är jättemysiga och från rätt linjer vet jag att det finns individer som kommit väldigt långt i tävling. Men att könsbunden aggressivitet kan finnas i rasen tycker jag inte är något att hymla om. Visst kan man få en individ som funkar med allt och alla, men jag skulle definitivt säga att risken är större att man får en hund som inte gör det om man skaffar en staffe i jämförelse med många andra raser.

 

[Sel]

Könsbunden aggression finns hos shiborna också. Ingenting man ska försöka förringa eller tysta ned tycker jag. Tvärtom.

 

[Dentaku]

Könsbunden aggression finns hos shiborna också. Ingenting man ska försöka förringa eller tysta ned tycker jag. Tvärtom.

Nej, det är ju något som inte alls behöver vara något problem om man är medveten om att det kan dyka upp. Om man däremot inte känner till rasens förutsättningar ökar ju risken för att det händer något eftersom man kanske försätter hunden i situationer som är onödigt triggande.

 

[Sel]

Nej, det är ju något som inte alls behöver vara något problem om man är medveten om att det kan dyka upp. Om man däremot inte känner till rasens förutsättningar ökar ju risken för att det händer något eftersom man kanske försätter hunden i situationer som är onödigt triggande.

Precis så! Det är ju jätteviktigt att belysa både plus och minus hos alla raser (där den enes plus kanske är någon annans minus för all del) så att de hamnar i rätt hem. Att skönmåla en ras eller hund hjälper vare sig köparen eller hunden.

 

[Wingates]

Nej, det är ju något som inte alls behöver vara något problem om man är medveten om att det kan dyka upp. Om man däremot inte känner till rasens förutsättningar ökar ju risken för att det händer något eftersom man kanske försätter hunden i situationer som är onödigt triggande.

Precis.
Det är ju dessutom viktigt att informera om eftersom det är olika viktigt för folk att hunden funkar med andra.
Jag skulle aldrig rekommendera dobermann till någon som vill kunna släppa ihop den med andra hundar "överallt" liksom. Men det kan bli en chock när hunden blir könsmogen och ingen informerat om det.

 

[Bapelsin]

Det tror inte jag,jag känner och umgås med 2 olika staffe uppfödare med helt olika linjer o inställning till rasen, hundarna är allt utom det du talar om, uppöever dom som vandrande/springande cementsuggor,slåss ofta,går inte med andra hundar,ev någon enstaka inom flocken och så träningsbara verkar dom inte heller vara.

Jag känner verkligen inte igen det från de staffar jag haft och träffar. Tråkigt om de du träffat beter sig så.

Jag känner inte många staffar men den jag har bäst koll har en väldigt seriös och duktig matte. Är tävlad i lydnad och bruksspår men inte jättehögt, typ godkänd lägre eller uppflyttad högre. En jättetrevlig och mysig tik men samarbetsvilja och arbetslust för högre klasser fanns inte riktigt. Dessutom grava höftledsfel.

Dessutom könsaggressiv i så måtto att hon inte accepterade en annan tik i familjen. När den hunden blev könsmogen skulle den dö och det blev ett par rejäla slagsmål innan den andra hunden fick byta hem. Att bo med hane går bra.

Jag tycker staffar är jättemysiga och från rätt linjer vet jag att det finns individer som kommit väldigt långt i tävling. Men att könsbunden aggressivitet kan finnas i rasen tycker jag inte är något att hymla om. Visst kan man få en individ som funkar med allt och alla, men jag skulle definitivt säga att risken är större att man får en hund som inte gör det om man skaffar en staffe i jämförelse med många andra raser.

Nej, det kanske inte blir några champions av dem men jag uppfattade inte att det var det TS efterfrågade heller.

Jag har iaf ingen könsagressiv staffe i min bekantskapskrets, men det kanske är en ökad risk om man inte är lyhörd redan från start. Vet man att det finns en ökad risk så kanske man också måste vara mer aktiv i sin lyhördhet (kan man säga så?).

Ang höfterna så är det ett problem. Det största problemet är dock olika hudåkommor samt allergi. Man måste vara väldigt noga när man väljer uppfödare.

 

[dobbis]

Precis.
Det är ju dessutom viktigt att informera om eftersom det är olika viktigt för folk att hunden funkar med andra.
Jag skulle aldrig rekommendera dobermann till någon som vill kunna släppa ihop den med andra hundar "överallt" liksom. Men det kan bli en chock när hunden blir könsmogen och ingen informerat om det.

Mina gick att ha med alla olika storlekar o kön,tom hanen,meeeen kom det till muckande så svarade han upp,tikarna var aldrig ett problem.

 

[Malibu_Stacy]

Jag känner verkligen inte igen det från de staffar jag haft och träffar. Tråkigt om de du träffat beter sig så.



Nej, det kanske inte blir några champions av dem men jag uppfattade inte att det var det TS efterfrågade heller.

Jag har iaf ingen könsagressiv staffe i min bekantskapskrets, men det kanske är en ökad risk om man inte är lyhörd redan från start. Vet man att det finns en ökad risk så kanske man också måste vara mer aktiv i sin lyhördhet (kan man säga så?).

Ang höfterna så är det ett problem. Det största problemet är dock olika hudåkommor samt allergi. Man måste vara väldigt noga när man väljer uppfödare.

Det är verkligen inte ovanligt att vi får in staffar som slagits med varandra, även inom familjen.
Var en användare här på buke tidigare som skrev om stora problem med sina tre staffar hemma som slogs, för att ge ett exempel.
Trist

 

[Bapelsin]

Det är verkligen inte ovanligt att vi får in staffar som slagits med varandra, även inom familjen.
Var en användare här på buke tidigare som skrev om stora problem med sina tre staffar hemma som slogs, för att ge ett exempel.
Trist

Jag får kanske omvärdera min utgångspunkt i den här frågan. Jag kanske bara har haft tur med de staffar jag haft och träffat. Jag har ett tiotal staffar i olika åldrar som mina hundar träffar regelbundet, och det har aldrig varit några problem. Varken för mina eller de andras hundar.

Mina hundar älskar alla hundar oavsett ras och kön, men så är de inte heller som andra hundar

 

[Thunderjaw]

Det är klart att det kan hända - även hur mycket uppfödarna planerar så bra de kan så kan det ändå hända att det kommer individer som inte blir som det var tänkt. Men det har jag iofs varit med om inom andra raser jag haft tidigare (schäfer, hh, rottis) så det händer nog lite då och då i alla raser. Dock kanske det märks lite mer i numerärt mindre raser.

Jag bytte själv från just schäfer (pga att jag hade otur med tre sjuka hundar efter varandra) till beauceron. Möjligtvis kan man säga att beauceron är lightversion av de riktigt utpräglade bruksschäfrarna, men å andra sidan är de betydligt bättre än exteriörschäfrarna. En bra beauceron har dock rätt bra "tryck under tassarna" samtidigt som den ändå är relativt lätt att styra.

Du får komma och träffa mina (eller ja, tre av dem - den fjärde, vår omplacering, får inte träffa folk för han fixar inte att socialisera med främmande människor och det har inte blivit direkt bättre med åldern), för visst minns jag rätt att du skrev nånstans i tråden att du finns i Skåne?

Vet inte riktigt hur länge man kan behöva vänta på valp om man ska köpa beauceron i Sverige, just nu har jag inte riktigt koll på hur det ser ut med valpplaner men omöjligt ska det inte vara. Nu minns jag inte om jag har läst i tråden när det är aktuellt med valp för din del, men jag tror det kommer att komma en del kullar nästa år.

Så du har också haft schäfer? Vad skulle du säga är de största skillnaderna mellan schäfer och beauceron? Vad skulle du säga är mindre bra med rasen generellt? Det finns väl något man hade velat förändra i alla raser

Jag vet faktiskt inte när det blir aktuellt för hund. Jag har en plan typ, men om det blir redan nästa år eller 2021 vet jag inte än. Beror på olika omständigheter. Får se om det blir valp eller kanske en vuxen hund.

Jo, jag bor i Skåne

Jag tror att det du fått höra kanske snarare rör amstaff/pitbull? De är generellt skarpare än staffen. Jag har aldrig haft eller mött en staffe som är envis och ifrågasättande, de är snarare de mest lättmutade hundarna som finns. Med en godis kan du få en staffe att göra nästan vad som helst. De är lättmotiverade och vill alltid vara tillags och göra rätt. Det finns många som tävlar i både nosework, rallylydnad och agility. Jag upplever att staffen är en hund som verkligen blir vad du gör den till.

Ang. könsagressivitet tror jag inte den är större än hos andra hundar. Kanske även här att du klumpar ihop dem med amstaff/pitbull?
Vi har två hanar, en kastrerad och en okastrerad. De älskar allt och alla och leker lika bra med hanar som tikar. De är tillgivna och folk brukar komma och socialträna sina hundar med dem. Av alla jag känner med staffar så är det ingen som har problem med att dens hund är aggressiv. Men så är alla jag känner med staffar otroligt seriösa också. Det finns många rötägg som inte borde äga staffar (eller någon hund öht) som förstör rasens rykte. Och det är ju tyvärr mest dem man hör om..

De är väldigt tålmodiga också, de kallas nannydogs av en anledning

Jag har inte klumpat ihop med amstaff/pitbull, utan det är uppfödare och ägare av rasen Staffordshire Bullterrier som berättat om rasen i stort/sin egna hund. Men det var som sagt några år sedan jag tittade på rasen, och det kan ha ändrats.

Skulle du säga att en staffe alltid är intresserad av träning, och alltså inte behöver motiveras till det, utan det är något de själva tycker är kul?

Precis.
Det är ju dessutom viktigt att informera om eftersom det är olika viktigt för folk att hunden funkar med andra.
Jag skulle aldrig rekommendera dobermann till någon som vill kunna släppa ihop den med andra hundar "överallt" liksom. Men det kan bli en chock när hunden blir könsmogen och ingen informerat om det.

Är dobermann könsaggressiv? Jag minns att du sa att de inte nödvändigtvis gillar andra hundar, lite "rasrasister", och att man inte kan släppa in de med andra hundar hur som helst. Men är de även könsaggressiva? Är det lika för både hanar och tikar?


Nu tänkte jag inte släppa ihop min tänkta hund med kreti och pleti oavsett, men det kan finnas en möjlighet att jag kanske vill ha två hundar någon gång, och eftersom jag inte är hanhundsfrälst... Jag ser gärna att det finns en chans att kunna ha två tikar ihop.

Hur är det med de andra raserna som kommit upp i tråden. Finns könsbunden aggressivitet och/eller att rasen är rasrasist?
Kelpie? Vet redan att de är rasrasister, men i övrigt?
Lancashire heeler?
Schäfer?
Beauceron?
Aussie?
Welsh corgi?
Osv.

 

[Wingates]

Är dobermann könsaggressiv? Jag minns att du sa att de inte nödvändigtvis gillar andra hundar, lite "rasrasister", och att man inte kan släppa in de med andra hundar hur som helst. Men är de även könsaggressiva? Är det lika för både hanar och tikar?


Nu tänkte jag inte släppa ihop min tänkta hund med kreti och pleti oavsett, men det kan finnas en möjlighet att jag kanske vill ha två hundar någon gång, och eftersom jag inte är hanhundsfrälst... Jag ser gärna att det finns en chans att kunna ha två tikar ihop.

Ja, dobermann har mkt könsbunden aggression. Gissningsvis för att man aldrig avlat på att de ska kunna funka ihop med andra. Trodde jag sa det, ber om ursäkt om jag inte gjorde det.
Funkar dock fint att promenera eller träna med andra hanar, men skulle inte ha dem ihop med andra hanar fritt sas.
Jag vet dock att Ammos uppf sagt att det kan funka med en dobbishane o hane med annan ras - men två dobbishanar funkar typ aldrig. Förr eller senare brukar det smälla.

Tikarna är bättre, men de kan vara skarpa mot andra tikar. Tycker de flesta brukar fungera rätt bra med andra tikar dock.

Jag planerar att ha grind inne hemma när jag skaffar nästa, så de inte umgås när nr 2 blir könsmogen(fram tills dess brukar det gå fint).

 

[_Taggis_]

@Thunderjaw Har aldrig hört talas om nån könsbunden aggressivitet i rasen sett på heeler. Tvärtom får jag för mig att att en heeler ofta tenderar till att bli två, eller fem... Tror inte en skulle se den utvecklingen om det var ett uttalat problem.

 

[Fisherling]

@Thunderjaw
En bra aussie är absolut inte könsaggressiv, eller aggressiva mot andra hundar eller djur i allmänhet. Jag har två intakta tikar och de har aldrig rykt ihop, båda har intakta bröder som lever med hanar utan några problem alls. Tror absoluta majoriteten av deras syskonskaror bor med andra hundar

Och angående din tidigare fråga så är det Stockholms Hundmässa jag och mina tikar kommer stå i monter på, verkar som att jag ska ta sista passet på Söndagem och kanske gå i rasparaden i år igen

 

[Bulldoozer]

@Thunderjaw jag skulle säga att generellt så älskar en welsh corgi cardigan allt och alla både på två och fyra ben. Nu börjar Nessie bli "tant" och är lite mer restriktiv med att hälsa på andra hundar och människor än när hon var yngre men många skaffar sig mer än en corgi utan bekymmer, de funkar bra i flock. Könsbunden aggressivitet kan finnas hos enstaka hanar men jag skulle nog säga att jag iallafall inte märkt att det skulle vara ett problem i rasen.

 

[Raderad medlem 94602]

Så du har också haft schäfer? Vad skulle du säga är de största skillnaderna mellan schäfer och beauceron? Vad skulle du säga är mindre bra med rasen generellt? Det finns väl något man hade velat förändra i alla raser

Jag vet faktiskt inte när det blir aktuellt för hund. Jag har en plan typ, men om det blir redan nästa år eller 2021 vet jag inte än. Beror på olika omständigheter. Får se om det blir valp eller kanske en vuxen hund.

Jo, jag bor i Skåne

Jag har inte klumpat ihop med amstaff/pitbull, utan det är uppfödare och ägare av rasen Staffordshire Bullterrier som berättat om rasen i stort/sin egna hund. Men det var som sagt några år sedan jag tittade på rasen, och det kan ha ändrats.

Skulle du säga att en staffe alltid är intresserad av träning, och alltså inte behöver motiveras till det, utan det är något de själva tycker är kul?

Är dobermann könsaggressiv? Jag minns att du sa att de inte nödvändigtvis gillar andra hundar, lite "rasrasister", och att man inte kan släppa in de med andra hundar hur som helst. Men är de även könsaggressiva? Är det lika för både hanar och tikar?


Nu tänkte jag inte släppa ihop min tänkta hund med kreti och pleti oavsett, men det kan finnas en möjlighet att jag kanske vill ha två hundar någon gång, och eftersom jag inte är hanhundsfrälst... Jag ser gärna att det finns en chans att kunna ha två tikar ihop.

Hur är det med de andra raserna som kommit upp i tråden. Finns könsbunden aggressivitet och/eller att rasen är rasrasist?
Kelpie? Vet redan att de är rasrasister, men i övrigt?
Lancashire heeler?
Schäfer?
Beauceron?
Aussie?
Welsh corgi?
Osv.

I Schäfer är det mer linjebundet än rasbundet. Jag vet flera uppfödare som rastar flockar på 5-15 hundar ihop samtidigt som vissa individer inte alla gillar samma kön.
Båda varinterna är lika vanliga.

 

[AraSlei]

Hur är det med de andra raserna som kommit upp i tråden. Finns könsbunden aggressivitet och/eller att rasen är rasrasist?
Kelpie? Vet redan att de är rasrasister, men i övrigt?
Lancashire heeler?
Schäfer?
Beauceron?
Aussie?
Welsh corgi?
Osv.

Jaktlabradorer brukar oftast gå bra ihop med andra hundar, det är i princip en förutsättning när man jagar tillsammans eftersom hundarna är lösa hela tiden Det finns så klart undantag där också, men generellt är det sällan problem.
Upplever att utställningsvarianten har mycket mer problem med det.

 

[Tonto]

@Thunderjaw
En bra aussie är absolut inte könsaggressiv, eller aggressiva mot andra hundar eller djur i allmänhet. Jag har två intakta tikar och de har aldrig rykt ihop, båda har intakta bröder som lever med hanar utan några problem alls. Tror absoluta majoriteten av deras syskonskaror bor med andra hundar

Och angående din tidigare fråga så är det Stockholms Hundmässa jag och mina tikar kommer stå i monter på, verkar som att jag ska ta sista passet på Söndagem och kanske gå i rasparaden i år igen

Det är dock vanligt med Aussiehanar som slåss med andra hanar. Har fått höra mycket när jag själv berättat om min egna som har könsbunden aggressivitet. Min är snäll med tikar och småhundar. Nu är han inte extrem men det finns där och jag kan ju absolut inte ha honom med våra andra hundar inomhus hursomhelst. Verkar vara mindre hos bruksavlade men har träffat en del där ägarna är rädda för att sätta dom i grupp osv.

 

[Killaloe]

Det är dock vanligt med Aussiehanar som slåss med andra hanar. Har fått höra mycket när jag själv berättat om min egna som har könsbunden aggressivitet. Min är snäll med tikar och småhundar. Nu är han inte extrem men det finns där och jag kan ju absolut inte ha honom med våra andra hundar inomhus hursomhelst. Verkar vara mindre hos bruksavlade men har träffat en del där ägarna är rädda för att sätta dom i grupp osv.

Skriver under på det - vi har några riktigt otrevliga hanar i bekantskapskretsen (både mer utställningsavlade och bruksavlade). Jättetrevliga mot tikar (och supertkul träningshundar) men vill helst döda andra hanar. Svansson brukar gå ihop med typ alla men har blivit påhoppad av just aussiehanar.

Har även träffat några tikar som varit rätt skarpa mot andra tikar också (Aussiesar av olika linjer) så det varierar nog en hel del.

Ingen av aussiesarna skulle jag betrakta som dåliga aussiesar heller - det är liksom trevliga familje och träningshundar men tycker om andra hundar av samma kön gör dom inte.

Jaktlabradorer brukar oftast gå bra ihop med andra hundar, det är i princip en förutsättning när man jagar tillsammans eftersom hundarna är lösa hela tiden Det finns så klart undantag där också, men generellt är det sällan problem.
Upplever att utställningsvarianten har mycket mer problem med det.

Antagligen för att det avlas på sådan könsprägel så massa testosteron i omlopp plus då att det inte finns något incitament för att få dem att fungera i grupp på samma sätt om en ändå inte jagar? Är iaf samma hos Golden tycker jag, tendenserna finns mycket mer hos utställningsavlade än hos jaktvarianten. Fördelen är ju att dom oftast inte är så himla skarpa så det blir sällan samma stora grej som när hundar med lite allvar i ryker ihop (det är onödigt ändå att det händer och jag tror att det kan hända saker oftare med en familjehundsägare än hos tex brukshundar för att folk inte riktigt vill se den sidan hos sin snälla familjehund jämfört med om en vet vad en har i kopplet och jobbar med det)