Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Låter som att det är dags för någon förändring kanske?Jag står och stampar på stället och kommer inte framåt. Det är som att vara fast i kvicksand. Kan inte peka på en sak som gör att allt suger, bara massor av småstenar som blivit till en jättebumling.
Har ropat in ett bord och ringde idag auktionsbolaget och frågade var bordet är. Det stod att det hade lastats i Malmö den 8 april och var "under transport". Jag tänkte att det bör ju rimligtvis vara nånstans i krokarna.
Personen jag pratade med bara "Vad jag kan se så är det just nu i ... SOUTHAMPTON".
Jag bara "öhhh vad. Det är alltså i Storbritannien"??
Personen i luren bara "ja det ser så ut. Ibland samfraktar vi så det kan bli en del omvägar" .
Fortfarande... ? Jävligt oklart att ett bord som befunnit sig i Malmö och ska till Stockholm nu snurrar runt i England???
Skjut mig
Lustigt värre! När föräldrarna skulle skicka över en pall med mina sista prylar hamnade de på Gotland istället för Skottland.
Vi antog att missförståndet måste ha varit där någonstans. Typ "vem vill ha den här skiten skeppad hela vägen till Skottland, de måste ha menat ****"Det rimmar ju iaf!
När jag och mamma var på semester i Egypten skickade hon vykort till barnbarnen. Ett av vykorten blev publicerad i lokatidningen då de på sorteringen inte kunde läsa skrivstil!Eller också är pappas handstil helt enkelt så gräslig.
Jag väntade en gång på ett viktigt brev. Och väntade, och väntade. Till slut kom det fram, adressen skriven med extremt snirklig men samtidigt ganska hafsig skrivstil.När jag och mamma var på semester i Egypten skickade hon vykort till barnbarnen. Ett av vykorten blev publicerad i lokatidningen då de på sorteringen inte kunde läsa skrivstil!
Min mamma skriver varken extremt snirkligt eller hafsigt och jobbar inte med posten. Kan man inte läsa skrivstil ska man nog inte jobba på posten heller!Jag väntade en gång på ett viktigt brev. Och väntade, och väntade. Till slut kom det fram, adressen skriven med extremt snirklig men samtidigt ganska hafsig skrivstil.
Tänker man inte efter då man skriver adresser, att det är en maskin som ska kunna läsa den? Speciellt om man jobbar med att skicka ut brev?
Nej det håller jag med om, att de som jobbar på posten ska kunna läsa skrivstil.Min mamma skriver varken extremt snirkligt eller hafsigt och jobbar inte med posten. Kan man inte läsa skrivstil ska man nog inte jobba på posten heller!
Det var inte bara adressen utan hela vykortet med texten som publicerades. Vi fattar att maskinen inte kunde läsa adressen och att det sorterades, men som du säger att inte någon öht kunde läsa skrivstil när man jobbar på posten? Mina yngre kollegor skriver som en femåring men det beror på att alla numera aldrig får lära sig skriva i skolan utan att allt bara görs på data, men det här är över 15 år sedan.Nej det håller jag med om, att de som jobbar på posten ska kunna läsa skrivstil.
Men som jag förstått det så maskinläses breven, och jag tänker mig att de som maskinen inte kan läsa hamnar i någon låda, som någon sedan går igenom. I mitt fall lär brevet antingen ha legat där i lådan ett par veckor innan någon tog tag i det, eller så tog det dem så länge att luska ut vad det stod.
Men att de som i ert fall ska vara tvungna att publicera adressen i tidningen för att få hjälp med att tyda den låter vissetligen extremt, att det inte fanns en enda människa hos posten som kunde läsa vanlig skrivstil.
Låter väldigt tveksamt att publicera hela. Postsekretessen borde gälla för det?Det var inte bara adressen utan hela vykortet med texten som publicerades. Vi fattar att maskinen inte kunde läsa adressen och att det sorterades, men som du säger att inte någon öht kunde läsa skrivstil när man jobbar på posten? Mina yngre kollegor skriver som en femåring men det beror på att alla numera aldrig får lära sig skriva i skolan utan att allt bara görs på data, men det här är över 15 år sedan.
Ja, vi tyckte det var märkligt men skadan var redan skett. Visst, ett vykort kan vem som helst läsa, nu kunde alla läsa det då det var en länstidning som publicerade en halvsida. Vi hann inte ens hem från semestern! Fantastiskt att posten fungerade hela vägen från Hurghada till Umeå, publiceras i VK med foto och text för alla att läsa medan vi fortfarande var kvar vid Röda havet.Låter väldigt tveksamt att publicera hela. Postsekretessen borde gälla för det?
Undrar även hur tidningen resonerade kring det publicistiska beslutet att offentliggöra en ovetande privatpersons post?
Typiskt en sådan sak som är harmlöst i 999 fall - men inte i det 1000e.Ja, vi tyckte det var märkligt men skadan var redan skett. Visst, ett vykort kan vem som helst läsa, nu kunde alla läsa det då det var en länstidning som publicerade en halvsida. Vi hann inte ens hem från semestern! Fantastiskt att posten fungerade hela vägen från Hurghada till Umeå, publiceras i VK med foto och text för alla att läsa medan vi fortfarande var kvar vid Röda havet.