Jag blir tokig på folk som envisas med att prata i veckodagar den här tiden om året. Det är ungefär lika förvirrande som folk som pratar i veckonummer om sommaren. "Det fixar vi på fredag" sa sambon. Vaddå FREDAG?! När är det fredag? Imorgon? I övermorgon? Om fem dagar? Vilken dag är det idag? Vilken dag var det igår? Vem är jag? Vem är du? Säg nyårsafton för bövelen, eller ännu hellre den 31:a! Då har undertecknads semesterlediga hjärna åtminstone en liten chans att hänga med.
Mamma var likadan under juldagarna och vi kunde knappt ens prata om några planer för att den ena blev så frustrerad över att den andra kallade dagarna för FEL SAK (hon veckodagar, jag datum).
Förstår känslan, men kan även tycka att det är något befriande över att inte behöva ha koll på dagarna, så att det har en chans att bli sådär förvirrande
).
