Städa jämställt?

[sjoberga]

Sen vill jag också flika in att det faktiskt är väldigt svårt att förstå en arbetsuppgifts natur innan man har gjort den. Det är lätt att tänka "det är väl bara" innan man plötsligt har ansvarat för det själv. Jag ser det problemet både på min arbetsplats och i hemmet. Arbetsuppgifter är oftast mer tidskrävande och komplexa än vid första anblick. Så jag tycker att det är viktigt att man testar att göra om inte allting så det mesta. Jag tror att det gör att man förstår varandra bättre.

+1

 

[Lingon]

Jag tänker ju att managing & projektledning krävs i varje hushåll, om det så bara består av en människa. Med projektledning menar jag att hålla övergripande koll över och ansvara för att hushållet (inklusive medlemmar) mår bra och fungerar som det ska i kort- och långsiktiga termer. Hur komplext och ansträngande det är varierar beroende på hur hushållet ser ut, vem som ingår i familjen och hur man bor, men rollen/funktionen finns alltid där.

Det är alltså en annan funktion än att utföra de olika sysslorna.

Tyvärr tror jag de flesta män mer eller mindre medvetet outsourcar denna funktion till sin partner så snart de inleder en relation. Jag tror många män har detta outsourcande som del av föreställningen om hur det är att vara i en relation, dvs. det är indirekt en av de saker som lockar med att skaffa sig en partner. Man tänker kanske medvetet att ”det vore så mysigt att ha någon som bryr sig om mig” men det man lägger in i det begreppet är ”någon som tar över ansvaret för att köpa födelsedagspresent till mamma, och där ingår att managa och kanske även utföra stegen: komma ihåg mammas födelsedag - komma ihåg vad mamma tycker om och vad vi gav förra året och i julklapp - reflektera över budget - tänka ut en bra present - påminna om att köpa presenten - köpa presenten - komma ihåg om vi har fint omslagspapper & presentband hemma - köpa omslagspapper & presentband - slå in presenten fint - komma ihåg att ta med presenten”. Och jag tror att det sträcker sig till bilden av hur det är att skaffa barn och djur ihop också.

Den här omedvetna föreställningen tror jag även många män med genuina jämställdhetsambitioner har. Dvs. att även om dessa män lyckas fördela de faktiska uppgifterna i hemmet jämlikt finns det en fortfarande en helt annan aspekt av omfattande snedfördelning som aldrig fångas upp. Och om vi ska vara lite krassa är det såklart mycket mindre angeläget för någon att hålla koll på och ta initiativ till att prata om hur man fördelar arbetsuppgifterna (manager-rollen) för den som inte löper risk att bli utnyttjad i själva utförandet av uppgifterna.

Tja, allt detta vet såklart alla här redan. Och en sak som är underbar att se är att denna osynliggjorda mentala funktion och snedbelastning börjar synliggöras och pratas om.

Grundar sig detta då i att mammor (generellt sett) curlar söner mer än de curlar döttrar?

 

[Nytant]

Jag säger mer att uttrycket av en projektledare som ska ta ansvar för projektet "Familjen" för att fördela uppgifter är en dålig ide i sig. Det är i sig en tanke som leder till något ojämställt, där individer inte tar rimligt ansvar för sina egna liv utan där det ansvaret samlas i något som heter familjen, där man istället tänker att man ska lämpa över saker på någon annan vuxen. Som ofta då enligt norm hamnar på kvinnan i heteropar som får en orimlig situation.

Jag tror att jag har en annan utgångspunkt än vissa andra i tråden. Och är dessutom man (trots @Nytant s förmedlade mentala bild), men jag tänker att det blir lite lätt att avfärda en annan utgångspunkt bara av den anledningen.

Jag har en ganska stark känsla av att jag vill, både själv, och att mina barn, ska på egen hand förstå och klara av livets alla nödvändigheter. Mer självständighet än beroende.

Ja, förlåt, jag kom på i efterhand att även om det bara var lite välment trams från min sida kanske det kändes obekvämt. Men bilden jag beskrev är för mig helt neutral i värdering!

 

[Nytant]

Grundar sig detta då i att mammor (generellt sett) curlar söner mer än de curlar döttrar?

Huh? Nej, jag tror inte det är kvinnors fel att män glider räkmacka eller på annat sätt utnyttjar kvinnors oavlönade arbetskraft.

 

[Badger]

Jag har såklart ingen aning om hur det är för er, men med tanke på hur vanligt detta är så är det ju inte så konstigt att ens första tanke är ”yeah, right..”

Exakt för det är ju fel egentligen?

 

[Lingon]

Huh? Nej, jag tror inte det är kvinnors fel att män glider räkmacka eller på annat sätt utnyttjar kvinnors oavlönade arbetskraft.

Jag tror ju att mammor daltar mer med söner än de gör med döttrar. Omedvetet.

 

[MiniLi]

Grundar sig detta då i att mammor (generellt sett) curlar söner mer än de curlar döttrar?

Det är ju på något sätt hela samhällsdiskursen som säger att det ska vara på det här sättet. Och vi är alla med och bidrar till att den upprätthålls, mer eller mindre. En del kämpar hårt och anstränger sig för att diskursen ska förändras, vissa glider mest med utan att reflektera så mycket.
Jag tror absolut att det påverkar att föräldrar (av alla kön) behandlar barn olika. Likaså är ju föräldrarnas egna uppdelning barnens rollmodell. + mkt annat.

 

[MiniLi]

Exakt för det är ju fel egentligen?

Men samtidigt är jag ändå fascinerad av era beskrivningar av hur saker är och det känns väldigt annorlunda.

Jag tror jag känner en enda man som kan meka en bil seriöst har aldrig ens sett en man göra det, eller kvinna.

Meka bil kan översättas till att tanka bilen, boka service, boka besiktning, byta däck osv. Och bara generellt kunna saker om bilar och vara intresserad av bilar.

Vem ringer de vuxna barnen när de får problem med bilen? 99% ringer pappa.

 

[MiniLi]

Jag tror ju att mammor daltar mer med söner än de gör med döttrar. Omedvetet.

Det tror jag också. Döttrar drillas (från tidig lek) till att lära sig om matlagning, städning osv. De förväntas lära sig hur man tvättar, hur man städar mm. När barnen blir vuxna fortsätter mammorna att tvätta och städa till pojkarna, tills pojken har en egen kvinnlig partner som mamman lämnar över ansvaret till. Och tycker synd om pojken om den kvinnliga partnern inte vill.

Det här blir ju såklart bättre men förekommer fortfarande.

 

[Badger]

Förstår. Det vet ju ingen annan än @sjoberga såklart. Jag tror många drar öronen åt sig när de hör en man säga att det inte finns någon projektledare i hemmet för det är nog väldigt ofta så att mannen i fråga helt enkelt är omedveten om det, och det lass som hans respektive drar. Så det har poängterats. Personligen misstror jag ingen utan pratar mer på ett generellt plan.

Jo absolut, vilket var orsaken till att jag hoppade in, @sjoberga s manlighet.

Men tänk ur andra synvinkeln, du hade en beskrivning på hur din man gjorde tidigare till exempel. Sannolikt skulle det kunnat gå för honom att rådda en ensamstående situation på de bolinerna och inte se sig som projektledare.

 

[Lingon]

Meka bil kan översättas till att tanka bilen, boka service, boka besiktning, byta däck osv. Och bara generellt kunna saker om bilar och vara intresserad av bilar.

Vem ringer de vuxna barnen när de får problem med bilen? 99% ringer pappa.

Jag ringer verkstan.

 

[MiniLi]

Jag ringer verkstan.

Haha ja det gör jag också om något går sönder. Men om jag är lite osäker och bara vill bolla något så ringer jag pappa. Som många andra.
Det var pappa som hjälpte mig köpa min första bil. Pappa som visat hur man byter däck. Osv.

(Då är inte min pappa särskilt bilintresserad egentligen)

 

[Nytant]

Jag tror ju att mammor daltar mer med söner än de gör med döttrar. Omedvetet.

Ja, det kan säkert vara så, men jag ser det hela som en väldigt logisk konsekvens av större mekanismer i ett samhälle som konsekvent förvägrat kvinnor statusen som jämlikt subjekt och reproducerar värderingar i enlighet.

 

[Badger]

Sen vill jag också flika in att det faktiskt är väldigt svårt att förstå en arbetsuppgifts natur innan man har gjort den. Det är lätt att tänka "det är väl bara" innan man plötsligt har ansvarat för det själv. Jag ser det problemet både på min arbetsplats och i hemmet. Arbetsuppgifter är oftast mer tidskrävande och komplexa än vid första anblick. Så jag tycker att det är viktigt att man testar att göra om inte allting så det mesta. Jag tror att det gör att man förstår varandra bättre.

Jag är glad att maken är hemma med vårt barn nu så han förstår hur det är att planera dagarna och sysselsätta en 1-åring inte bara en dag, eller två utan veckor och månader. Han har varit hemma en vecka nu och har redan en djupare förståelse för saken och mina känslor som jag haft under föräldraledigheten. Jag har hunnit få en förståelse för hur det är att bolla både ansvaret på arbete och hemma samtidigt. Jag tänker att det är samma med hushållsarbetet, jag vill att vi blandar dels för att lära oss att bli bra på alla saker hemma men även för att kunna förstå varandra. Sen kommer vi aldrig vilja dela på saker rakt av, vi har olika styrkor och svagheter som jag också vill ta tillvara på.

Ja det tror jag verkligen är jätteviktigt! och så himla bra. Min man var nervig först och lyckades inte ta sig iväg från hemmet så lätt, han planerade jättelänge först innan han skulle komma iväg, men det blev mycket mycket bättre och vi blev lika bra, på olika sätt. (han kanske lite mer välplanerad)

Så himla viktigt att båda får den tiden.

 

[Lingon]

Det tror jag också. Döttrar drillas (från tidig lek) till att lära sig om matlagning, städning osv. De förväntas lära sig hur man tvättar, hur man städar mm. När barnen blir vuxna fortsätter mammorna att tvätta och städa till pojkarna, tills pojken har en egen kvinnlig partner som mamman lämnar över ansvaret till. Och tycker synd om pojken om den kvinnliga partnern inte vill.

Det här blir ju såklart bättre men förekommer fortfarande.

Söner flyttar också hemifrån senare än döttrar enligt statistiken. Min gissning: kanske för att de får så bra service hemma hos mamma så att det är mer attraktivt för dem att bo kvar hemma?

 

[MiniLi]

Söner flyttar också hemifrån senare än döttrar enligt statistiken. Min gissning: kanske för att de får så bra service hemma hos mamma så att det är mer attraktivt för dem att bo kvar hemma?

Så kan det säkert vara!
Upplever också att det här med att klara sig själv är viktigare bland kvinnor är män.

 

[Voeux]

Jo absolut, vilket var orsaken till att jag hoppade in, @sjoberga s manlighet.

Men tänk ur andra synvinkeln, du hade en beskrivning på hur din man gjorde tidigare till exempel. Sannolikt skulle det kunnat gå för honom att rådda en ensamstående situation på de bolinerna och inte se sig som projektledare.

Hade han varit ensamstående så hade han ju absolut varit projektledare, över sitt eget liv då. Eller ensamstående med dottern över deras. Eller vad man nu väljer att kalla det, ansvarig för planeringen kanske är ett bättre ord om man föredrar det.

 

[Badger]

Grundar sig detta då i att mammor (generellt sett) curlar söner mer än de curlar döttrar?

Att familjer behandlar söner och döttrar väldigt olika, även många förskolor, är ju absolut fastlagt och jag tror det är en stor del i det.

Men jag tror inte det är mamman just som gör det utan hela samhället och hela familjen.

Sedan biten med vem som glömt födelsedagspresenten har ju mycket med dels att mannens föräldrar skyller på frun direkt kanske (kan hända) men också vem som skäms mest över att det är glömt. Vem som skäms mest har ju med ovanstående att göra.

Att gå emot det trycket och normerna är väldigt hårt och kräver mycket envishet och blåögt dumstirrande. Vad? jag såg inte det där sms et, det måste gått fel. Din pappas fru har skickat ett sms till mig, det är nog till dig.

Vissa män är extremt bra på att skämmas sist och vinna genom det.

 

[MidnightSoul]

Söner flyttar också hemifrån senare än döttrar enligt statistiken. Min gissning: kanske för att de får så bra service hemma hos mamma så att det är mer attraktivt för dem att bo kvar hemma?

Eller flyttar döttrar tidigare för att slippa serva?

 

[Lingon]

Att familjer behandlar söner och döttrar väldigt olika, även många förskolor, är ju absolut fastlagt och jag tror det är en stor del i det.

Men jag tror inte det är mamman just som gör det utan hela samhället och hela familjen.

Sedan biten med vem som glömt födelsedagspresenten har ju mycket med dels att mannens föräldrar skyller på frun direkt kanske (kan hända) men också vem som skäms mest över att det är glömt. Vem som skäms mest har ju med ovanstående att göra.

Att gå emot det trycket och normerna är väldigt hårt och kräver mycket envishet och blåögt dumstirrande. Vad? jag såg inte det där sms et, det måste gått fel. Din pappas fru har skickat ett sms till mig, det är nog till dig.

Jag och min man har ansvar för våra egna föräldrar/syskon osv. Jag köper till min sida släkten och han till sin. Han fattar alla beslut som gäller hans sida av släkten och jag fattar beslut gällande min sida. Det ser jag som självklart.