Städa jämställt?

[Tonto]

Jag håller i stort med om vad du skriver, men jag lutar nog också lite åt att hela iden med att familjen är en enhet som ska projektledas är tokig.

För övrigt är jag man och har ofta begränsad koll på vad övriga individer i familjen har för exakta planer för helgen och måste därmed emellanåt kolla med partner och barn om det dyker upp frågor i deras planeringar som kan krocka med egna nyinkomna planer och tankar. Om jag är involverad mer konkret i planerna så har jag oftast koll och hyfsat ofta måste och vill man vara med och hjälpa andra i familjen att kunna fullfölja sina planer.

Jag är alltså inne på att var och en är ansvarig för sina planer och för sin del av ansvaret för planer, hem och hus som är gemensamt, snarare än att det ska projektledas av någon alls. Varje individ (vuxna såväl som barn i allt högre grad med stigande ålder) projektleder sitt eget liv, som har denna grad av gemensamhet i olika konstellationer som en del. Men det kanske egentligen också är essensen av vad du skriver.

Ja och du resonerar som de flesta män gör angående projektledning.

 

[Voeux]

Fast om det ska skjutsas...
Hinna lagas middag...
Hinna köpa present till kalaset innan bilen ska in på verkstan...
Gå på utvecklingssamtal med ena barnet samtidigt som andra har träning...

Och den långa planeringen, när ska sotaren komma, när behöver huset målas om, hur mycket ved behöver vi till vintern?

Jag förstår inte hur man får ett familjehushåll att fungera friktionsfritt om det inte sker en hel del projektledning/planering. De är ju flera viljor och många olika behov som ska jämkas ihop.

Så tänker jag också, framför allt om man har mindre barn men egentligen alltid. Det är ju så mycket gemensamma saker i ett hushåll. Just den fasen i livet som vi är i just nu är nästan enbart gemensamma saker. Val av förskola, BVC-tider, huset, bilen, hunden. När vi båda börjar arbeta så kommer det bli VAB, hämtning och lämning, stängda dagar på förskolan, möten på förskolan, familjesammankomster som man ska köpa någon present eller gå bort-gåva till, barnkalas. Samt det lilla egna liv vi har just nu med vänner eller träning förutsätter att den andre är införstådd i att man ska iväg och kan ta familjelivet den kvällen eller helgen. Så det är väldigt viktigt att vi båda hjälps åt att både planera och sedan komma ihåg planerna. Just nu tittar vi på lösningar med gemensam kalender, inköpslistor, kom-ihåg listor osv. som vi kan ha digitalt.

Innan vi fick barn tyckte jag att maken var kass på att komma ihåg saker. Han kunde komma på att han skulle ha med sig en gå-bort gåva någon timme innan vi skulle iväg och jag tänkte lätt att "det är så typiskt män" men med åren har jag insett att han löser det alltid. Han tar bara saker när det kommer, och det blir inte färre gå-bort gåvor bara för att han köper dem på vägen och inte dagen innan som jag gör. Så jag måste bara släppa kontrollen, han har koll. Nu med barn har det blivit så himla mycket att komma ihåg att även han har fått ett behov av struktur och planera i god tid före. Nåväl, kanske inte i lika god tid som jag men som sagt.. samma saker blir gjorda. Mitt sätt behöver inte vara rätt sätt för andra.

 

[sjoberga]

Fast om det ska skjutsas...
Hinna lagas middag...
Hinna köpa present till kalaset innan bilen ska in på verkstan...
Gå på utvecklingssamtal med ena barnet samtidigt som andra har träning...

Och den långa planeringen, när ska sotaren komma, när behöver huset målas om, hur mycket ved behöver vi till vintern?

Jag förstår inte hur man får ett familjehushåll att fungera friktionsfritt om det inte sker en hel del projektledning/planering. De är ju flera viljor och många olika behov som ska jämkas ihop.

För mig är gemensam planering något helt annat än projektledning. Det är säkert så att graden av utmaning skiljer sig mellan olika familjer.

 

[sjoberga]

Ja och du resonerar som de flesta män gör angående projektledning.

Och med det avser du mer exakt?

 

[Badger]

Fast om det ska skjutsas...
Hinna lagas middag...
Hinna köpa present till kalaset innan bilen ska in på verkstan...
Gå på utvecklingssamtal med ena barnet samtidigt som andra har träning...

Och den långa planeringen, när ska sotaren komma, när behöver huset målas om, hur mycket ved behöver vi till vintern?

Jag förstår inte hur man får ett familjehushåll att fungera friktionsfritt om det inte sker en hel del projektledning/planering. De är ju flera viljor och många olika behov som ska jämkas ihop.

Ett barn och hyresrätt?
En planerar laga mat en dag och man bestämmer dagen innan vem.
Sedan går saker på auto efter några veckor, en viss aktivitet genererar ett visst gensvar.
En har ansvar för en sak och en annan för en annan sak. Tex en förälder ansvarar för allt Y och en annan för allt X.

 

[skiesabove]

Ett barn och hyresrätt?
En planerar laga mat en dag och man bestämmer dagen innan vem.
Sedan går saker på auto efter några veckor, en viss aktivitet genererar ett visst gensvar.
En har ansvar för en sak och en annan för en annan sak. Tex en förälder ansvarar för allt Y och en annan för allt X.

Även med ett barn och hyresrätt så är det ju massa planering som behövs för att sakerna som förväntas bli gjorda, blir gjorda. Med planering menar jag att någon måste greppa pennan/mobilen och skriva in det i kalendern. Och någon måste kolla den där kalendern varje dag för att se till att inget glöms bort.

Boka utvecklingssamtal. Besikta bilen. Skjutsa barnet till aktiviteter. Gratta mormor. Boka flyg för att hälsa på mormor. Kolla så att budgeten inte spricker av det. Etc.

 

[Badger]

Så tänker jag också, framför allt om man har mindre barn men egentligen alltid. Det är ju så mycket gemensamma saker i ett hushåll. Just den fasen i livet som vi är i just nu är nästan enbart gemensamma saker. Val av förskola, BVC-tider, huset, bilen, hunden. När vi båda börjar arbeta så kommer det bli VAB, hämtning och lämning, stängda dagar på förskolan, möten på förskolan, familjesammankomster som man ska köpa någon present eller gå bort-gåva till, barnkalas. Samt det lilla egna liv vi har just nu med vänner eller träning förutsätter att den andre är införstådd i att man ska iväg och kan ta familjelivet den kvällen eller helgen. Så det är väldigt viktigt att vi båda hjälps åt att både planera och sedan komma ihåg planerna. Just nu tittar vi på lösningar med gemensam kalender, inköpslistor, kom-ihåg listor osv. som vi kan ha digitalt.

Innan vi fick barn tyckte jag att maken var kass på att komma ihåg saker. Han kunde komma på att han skulle ha med sig en gå-bort gåva någon timme innan vi skulle iväg och jag tänkte lätt att "det är så typiskt män" men med åren har jag insett att han löser det alltid. Han tar bara saker när det kommer, och det blir inte färre gå-bort gåvor bara för att han köper dem på vägen och inte dagen innan som jag gör. Så jag måste bara släppa kontrollen, han har koll. Nu med barn har det blivit så himla mycket att komma ihåg att även han har fått ett behov av struktur och planera i god tid före. Nåväl, kanske inte i lika god tid som jag men som sagt.. samma saker blir gjorda. Mitt sätt behöver inte vara rätt sätt för andra.

Mitt behov av planering fungerar ganska likt Voeux man. Min man har kanske lite större behov av planering men tycker inte alltid det är så himla viktigt att på fredag veta vad man ska äta till middag på lördag om det inte är något speciellt. Så jo han kom väl ganska ofta på att jag borde köpa present till kalaset några dagar innan, själv kanske jag köpte på väg dit, vilket är kanske lite mer riskmoment. Jag är bättre på att ha saker ifyllda i kalender, han är bättre på att vilja göra saker innan.

Men med ett barn så lyckades vi ändå på något märkligt sätt flertalet gånger få beröm från förskolan om att vi hade allting på plats. (dvs varma kläder, blöjor och sovsäckar och gud vet vad). Vilket är ganska enkelt -Putte tappade vanten idag vi hittar den ingenstans! En oorganiserad förälder kan då snabbt och lätt köpa ett par vantar på väg hem från fsk samma dag och leverera dagen efter.

 

[MiniLi]

För mig är gemensam planering något helt annat än projektledning. Det är säkert så att graden av utmaning skiljer sig mellan olika familjer.

Frågan är väl om det är en av parterna som oftare initierar planering osv?
En av parterna som håller mer koll på saker?

Jag håller med om att man inte behöver ha någon slags projektledare hemma, men faktum är ju att det ändå ser ut så i många hem. En (oftast kvinnan) initierar saker, initierar gemensamma planeringssamtal, håller koll på när folk fyller år osv. En klassiker är ju när kvinnan har koll på att mannen borde köpa present till typ sin egna mamma. Eller liknande.

Män tenderar att ha koll på när saker behöver göras med bilen och i vissa familjer även ekonomin (sådär ojämställt där kvinnan har noll koll ala mannen är ansvarig för hushållets pengar).

 

[Badger]

Även med ett barn och hyresrätt så är det ju massa planering som behövs för att sakerna som förväntas bli gjorda, blir gjorda. Med planering menar jag att någon måste greppa pennan/mobilen och skriva in det i kalendern. Och någon måste kolla den där kalendern varje dag för att se till att inget glöms bort.

Boka utvecklingssamtal. Besikta bilen. Skjutsa barnet till aktiviteter. Gratta mormor. Boka flyg för att hälsa på mormor. Kolla så att budgeten inte spricker av det. Etc.

Jag har kalendern och han har ngt slags iver att göra saker i tid.

Jag har vinteraktiviteter och han har skogsaktiviteter.
Jag har bilen och trädgården och det innebär ingen planering för mig att i sista sekunden komma på att jag måste besikta bilen och mosa in det på en plätt en dag. Gräset är lite av ett problemområde som jag försöker fördela jämt över familjen men snart är barnet stort nog att göra en del

Skolan bokar utvecklingssamtalen.

Vi har varsin mamma och pappa.

 

[Badger]

Frågan är väl om det är en av parterna som oftare initierar planering osv?
En av parterna som håller mer koll på saker?

Jag håller med om att man inte behöver ha någon slags projektledare hemma, men faktum är ju att det ändå ser ut så i många hem. En (oftast kvinnan) initierar saker, initierar gemensamma planeringssamtal, håller koll på när folk fyller år osv. En klassiker är ju när kvinnan har koll på att mannen borde köpa present till typ sin egna mamma. Eller liknande.

Män tenderar att ha koll på när saker behöver göras med bilen och i vissa familjer även ekonomin (sådär ojämställt där kvinnan har noll koll ala mannen är ansvarig för hushållets pengar).

Jo men det känns som att folk säger att kvinnan är projektledaren och det är fel. Sedan när man säger att man inte har en så är det fel också.

Själv tycker jag att människor ofta överplanerar så att planeringen blir en så stor uppgift att den blir jobbigare än göra grejor.

 

[skiesabove]

Jo men det känns som att folk säger att kvinnan är projektledaren och det är fel. Sedan när man säger att man inte har en så är det fel också.

Själv tycker jag att människor ofta överplanerar så att planeringen blir en så stor uppgift att den blir jobbigare än göra grejor.

Fast du projektleder ju gräsmatteklippandet?

 

[MiniLi]

Jo men det känns som att folk säger att kvinnan är projektledaren och det är fel. Sedan när man säger att man inte har en så är det fel också.

Själv tycker jag att människor ofta överplanerar så att planeringen blir en så stor uppgift att den blir jobbigare än göra grejor.

Det som är ”fel” är väl när folk inte förstår att de har en projektledare (typ män som inte ens har förstått att kvinnan roddar deras liv) och att de kvinnliga projektledarna sliter ut sig och tar ett överdrivet stort ansvar flr familjens liv medans männen typ mekar med bilen och anser att de ju gör lika mycket fast olika saker. Och hela den här grejen med att många män inte ens kan hålla reda på sitt egna liv.

 

[Voeux]

Jo men det känns som att folk säger att kvinnan är projektledaren och det är fel.

Det är väl inte alltid så och framför allt har ju ingen sagt hur det är för just er. Men på ett generellt plan är det absolut så.

 

[Milosari]

Jag tycker absolut det är jämförbart under sommarhalvåret. Jag svarade på att du inte tyckte att det var det?

Nej jag håller ändå inte med om att det är jämförbart. Det ÄR trots allt inget som behöver göras varenda vecka året runt. Just vid själva insatsen tar det kanske längre tid, men jag köper inte att det ens är i närheten av dammsugning sett över ett år. Dammsugningen föregås dessutom av någon form av bortplockande av div föremål på golvet där antalet föremål normalt sett är fler än de som ligger på gräsmattan. Och då har jag inte tagit med skillnad mot att dofta på nyklippt gräs en sommardag mot att vara inne och andas damm.

Eller huvudpoängen var väl att argumentet "min man sköter faktiskt om vår bil och vi tycker att det är rättvist fördelat" är ren och skär bs. Jag sköter om både hem och bil själv och lägger kanske en promille av tiden på bilen.

 

[Unafraid]

Nej jag håller ändå inte med om att det är jämförbart. Det ÄR trots allt inget som behöver göras varenda vecka året runt. Just vid själva insatsen tar det kanske längre tid, men jag köper inte att det ens är i närheten av dammsugning sett över ett år. Dammsugningen föregås dessutom av någon form av bortplockande av div föremål på golvet där antalet föremål normalt sett är fler än de som ligger på gräsmattan.

Eller huvudpoängen var väl att argumentet "min man sköter faktiskt om vår bil och vi tycker att det är rättvist fördelat" är ren och skär bs. Jag sköter om både hem och bil själv och lägger kanske en promille av tiden på bilen.

Alltså det är betydligt mer grejer på vår gräsmatta än på golvet i vårt hem det är bara i hallen det står lite skor, annars förvarar vi inte prylar på golvet. På gräsmattan har vi utemöbler, krukor, slangar, trädgårdsprylar osv.

Varför kan man inte dela upp grejerna man är intresserad av? Dvs sambon byter däck, jag håller koll på besiktning, försäkring. Sambon dammsuger, jag är ansvarig över trädgården. Jag tvättar, han hugger ved osv.

Är det milimeter rättvisa i slutändan? Mest troligt inte. Men vi hjälps åt och har hittat en väg som fungerar.

 

[Voeux]

Nej jag håller ändå inte med om att det är jämförbart. Det ÄR trots allt inget som behöver göras varenda vecka året runt. Just vid själva insatsen tar det kanske längre tid, men jag köper inte att det ens är i närheten av dammsugning sett över ett år. Dammsugningen föregås dessutom av någon form av bortplockande av div föremål på golvet där antalet föremål normalt sett är fler än de som ligger på gräsmattan. Och då har jag inte tagit med skillnad mot att dofta på nyklippt gräs en sommardag mot att vara inne och andas damm.

Eller huvudpoängen var väl att argumentet "min man sköter faktiskt om vår bil och vi tycker att det är rättvist fördelat" är ren och skär bs. Jag sköter om både hem och bil själv och lägger kanske en promille av tiden på bilen.

Alltså det är betydligt mer grejer på vår gräsmatta än på golvet i vårt hem det är bara i hallen det står lite skor, annars förvarar vi inte prylar på golvet. På gräsmattan har vi utemöbler, krukor, slangar, trädgårdsprylar osv.

Varför kan man inte dela upp grejerna man är intresserad av? Dvs sambon byter däck, jag håller koll på besiktning, försäkring. Sambon dammsuger, jag är ansvarig över trädgården. Jag tvättar, han hugger ved osv.

Är det milimeter rättvisa i slutändan? Mest troligt inte. Men vi hjälps åt och har hittat en väg som fungerar.

Upplever att ni egentligen pratar om olika saker. Det är ju en sak att dra ett lika tungt lass men med olika arbetsuppgifter, och att inte dra ett lika tungt lass eftersom man gjort en icke jämställd uppdelning av arbetsuppgifterna. Hur just @Unafraid har det hemma vet ju enbart hon, så det går ju inte att argumentera emot.

Men, jag tror att det som många utav oss försöker få fram i tråden att ett icke jämställt hushållsarbete kan ofta dölja sig bakom den formen av uppdelning. Man tror, ja faktiskt just mannen tror, nog ofta att de gör lika mycket eftersom de kanske har lika många saker på sin lista men i verkligheten är de inte jämförbara. Det kan ju vara bra att vara vaksam på. Så att inte en har exempelvis just bilen och den andre "barnen" och man tänker att det är två likvärdiga sysslor Men att man gör olika saker skulle jag gissa att de flesta par gör.

 

[MiniLi]

Alltså det är betydligt mer grejer på vår gräsmatta än på golvet i vårt hem det är bara i hallen det står lite skor, annars förvarar vi inte prylar på golvet. På gräsmattan har vi utemöbler, krukor, slangar, trädgårdsprylar osv.

Varför kan man inte dela upp grejerna man är intresserad av? Dvs sambon byter däck, jag håller koll på besiktning, försäkring. Sambon dammsuger, jag är ansvarig över trädgården. Jag tvättar, han hugger ved osv.

Är det milimeter rättvisa i slutändan? Mest troligt inte. Men vi hjälps åt och har hittat en väg som fungerar.

Man får ju göra precis som man vill. Man får dock acceptera att andra kanske inte kommer se det som en jämställd fördelning. Det är ju helt okej att vara ok med en traditionell uppdelning.

Personligen har jag extremt svårt att se stereotypa/traditionella uppdelningar som jämställda.

 

[MiniLi]

Men, jag tror att det som många utav oss försöker få fram i tråden att ett icke jämställt hushållsarbete kan ofta dölja sig bakom den formen av uppdelning. Man tror, ja faktiskt just mannen tror, nog ofta att de gör lika mycket eftersom de kanske har lika många saker på sin lista men i verkligheten är de inte jämförbara. Det kan ju vara bra att vara vaksam på. Så att inte en har exempelvis just bilen och den andre "barnen" och man tänker att det är två likvärdiga sysslor Men att man gör olika saker skulle jag gissa att de flesta par gör.

Jag brukar säga att om mannen upplever att fördelningen är jämn så gör högst troligen mannen mindre. Vid en jämn uppdelning kommer troligen mannen uppleva att han drar ett tyngre lass.

 

[skiesabove]

Hos oss så håller vi ingen superfin gräsmatta, men tomten är stooor och det tar flera dagar att klippa hela (för mig och vår elgräsklippare). Dessutom behöver jag plocka innan, leksaker och vattenslangar och möbler etc.
Vattningen av trädgårdslandet är dagligen eller flera gånger per dag i senaste årens värmeböljor.
Vintertid är det skotta snö, salta, grusa.

Och så hästrelaterade göromål.

Så hos oss är utomhus"städandet" mer tidskrävande och fysiskt intensivt än inomhusstädandet.

Men: jag tycker det är enkelt att städa ute, och svårt att städa inne.
Han tycker det är svårt att städa ute, och enkelt att städa inne.

Det tycker jag egentligen är det viktigaste. Att båda känner att dom drar jämna lass, och att båda får göra det som är minst energislukande, och får vara tacksamma över att partnern tar det som är svårt för en själv. Då blir det mer fridfullt .

På en liten villatomt med stort hus har jag svårt att se hur man kan få jämna lass utan att dela på inomhusstädet.

 

[Badger]

Fast du projektleder ju gräsmatteklippandet?

Eller så har vi en massa hushållssysslor som vi delar mer eller mindre väl.

Där båda är engagerade i liknande grad men i olika delar, dvs det verkar inte som att en familj måste ha en person som håller reda på allt utan flera personer kan hålla reda på allt tillsammans.

Sedan kan man själv välja vilka ord man vill använda och ordet projektledning passar inte in här. Sedan i en annan familj med ett stort och uppslukande intresse av städning, heminredning, många barn och aktiviteter kanske ordet passar bättre. De har säkert inte bara ett projektledande utan även ett livspussel. Jag skulle då inte klara av att ha ett livspussel, det låter urtrist. Mama tidningar dam tidningar och dylikt har sällan representerat vad jag vill ha eller vad jag känner igen mig i. Men jag växte inte heller upp med en mamma, mormor, farmor som var väldigt feminint engagerade i att "göra ett hem" det kan vara därför (däremot väldigt noga med rätt kläder vid rätt tillfälle osv). (ordet bullmamma får mig inte att le igenkännande)