Superviktiga frågor, jag har jobbat på ridskola där ridskolehästarna var ute 9-12/13 och privathästarna kom in vid 16-20 beroende på när deras ägare ville ha in dem, en del gick in direkt vid regn osv. Och vissa var så hispiga att leda att jag hade med en tuss hö i handen och matade hela vägen, ägaren ryckte i kedjan hela vägen över stallplanen.. hagarna små och de flesta ensamma, hela situationen gjorde mig bara ledsen. Hur kan man tycka att det är ett vettigt hästliv?
Jag har eget stall så kan ju göra som jag vill, när jag tidigare var inackorderad så kände jag mig ofta hjälplös över underlaget och utevistelsen även om mina hästar alltid haft varandra.
Jag tror att en annorlunda lagstiftning hade hjälpt mycket. Men det känns som att drömma om det omöjliga som det ser ut nu.
Jag har eget stall så kan ju göra som jag vill, när jag tidigare var inackorderad så kände jag mig ofta hjälplös över underlaget och utevistelsen även om mina hästar alltid haft varandra.
Jag tror att en annorlunda lagstiftning hade hjälpt mycket. Men det känns som att drömma om det omöjliga som det ser ut nu.