Follow along with the video below to see how to install our site as a web app on your home screen.
OBS: This feature may not be available in some browsers.
Jag har utländska släktingar som ibland köper smörgåstårta som ett exotiskt skämt när de är i Sverige.
För min del hade det varit ett enkelt beslut - ingenstans!Det skulle vara svårt att veta var man ska börja. Det läckra laxlapptäcktet i botten eller den omsorgsfullt romrullade toppen...
Sedär.Jag har utländska släktingar som ibland köper smörgåstårta som ett exotiskt skämt när de är i Sverige.
Jag skulle vilja ha en seriös diskussion om smörgåstårtor.
Helt enkelt, finns det faktiskt någon med smaklökar som ens tycker om dom som är en salig blandning av saker (leverpastej och räkor på samma tårta tex)
(vad är det för fel på er egentligen som tycker om det?)
Eller: matkulturmarkör? Det ligger betydligt närmare till hands med tanke på att vi inte vet ett smack om klass och bildningsnivå på @Petruska s utländska släktingar. Är det konstigare än att mina grekiska vänner tyckte att sillen jag bar med till ett midsommarfirande var ett missfoster? Söt fisk?? De var till största delen fiskare och sjömän, för övrigt.Sedär.
Maträtt som klass- eller bildningsmarkör.
Glad att kunna vara till hjälp
Mat är ju i väldigt hög grad just det. Smörgåstårtan är inte unik på det viset.Sedär.
Maträtt som klass- eller bildningsmarkör.
Tack för varningen! Jag känner tydligt att jag hade kunnat beställa bläckfiskstifado, just för att få en god gryta och ändå inte behöva äta kött. Men fisk i brunsås är för mycket av det goda.Nu blir det lite OT men: apropå kombinationer som räkor och leverpastej.
En grekisk stifado är ungefär vår kalops - grytbitar i brunsås med tomat, hela lökar och ordentligt kryddad med kanel.
Men så finns det också bläckfiskstifado och när jag nu för första gången beställde det så tänkte jag att själva grytan var anpassad efter havet, alltså med fina smaker som går till fisk och skaldjur. Fänkål kanske, citron, i en klar sky.
Men. Så var det inte. Jag misstänker starkt att köket hade köttstifado som dagens special kvällen innan, och nu bara hade slängt bläckfisk i grytan istället för kött. Jag fick alltså fisk i brunsås. Med kanel.
(Ursäkta dålig bild, jag såg det nog inte mödan värt att ta en bättre).
Hela anrättningen smakade hemskt, just denna taverna har ett svajigt kök men jag älskar läget och framför allt ägaren. Han är så glad och positiv. Så jag åt upp hela portionen och när han ivrigt frågade: Smakar det bra? så svarade jag som vanligt: Ja-a, JÄTTEBRA!
Jag kommer aldrig att äta bläckfisk i brunsås igen. Apropå räkor och leverpastej, då.
Alltså, jag förstår inte varför man inte får skämta med diverse kulturella uttryck.
Om jag skriver något om det besynnerliga i att ta in en gran i hemmet och hänga glaskulor och tomtar i den, blir folk upprörda då också?
Ja naturligtvis...Alltså, jag förstår inte varför man inte får skämta med diverse kulturella uttryck.
Om jag skriver något om det besynnerliga i att ta in en gran i hemmet och hänga glaskulor och tomtar i den, blir folk upprörda då också?
Du säger det.Saken är väl att du är något av en expert på att stoppa in människor i bättre och sämre fack. Typ.
Vi gör faktiskt rätt mycket som är lite svårförklarligt vid jul.Ja naturligtvis...
Bilden är verkligen fruktansvärd. Ljuset får det att se ut som att det är något du kräktes upp på en nattklubb.Nu blir det lite OT men: apropå kombinationer som räkor och leverpastej.
En grekisk stifado är ungefär vår kalops - grytbitar i brunsås med tomat, hela lökar och ordentligt kryddad med kanel.
Men så finns det också bläckfiskstifado och när jag nu för första gången beställde det så tänkte jag att själva grytan var anpassad efter havet, alltså med fina smaker som går till fisk och skaldjur. Fänkål kanske, citron, i en klar sky.
Men. Så var det inte. Jag misstänker starkt att köket hade köttstifado som dagens special kvällen innan, och nu bara hade slängt bläckfisk i grytan istället för kött. Jag fick alltså fisk i brunsås. Med kanel.
(Ursäkta dålig bild, jag såg det nog inte mödan värt att ta en bättre).
Hela anrättningen smakade hemskt, just denna taverna har ett svajigt kök men jag älskar läget och framför allt ägaren. Han är så glad och positiv. Så jag åt upp hela portionen och när han ivrigt frågade: Smakar det bra? så svarade jag som vanligt: Ja-a, JÄTTEBRA!
Jag kommer aldrig att äta bläckfisk i brunsås igen. Apropå räkor och leverpastej, då.