Skönhetsideal och/eller -trender svänger och har alltid gjort det. Stora läppar och timglasfigur (smal midja, mer bröst och rumpa) har varit "inne" ett rätt bra tag. När jag var i tonåren var "heroin chic" det som ansågs attraktivt, och jag har på senare tid hört sägas att det idealet verkar vara på väg tillbaka. Gemensamt skulle jag säga är att det inte är många som ser ut som idealet utan att aktivt göra något för att nå dit. "Naturligt vacker" innebär knappast att det som anses vackert och eftersträvansvärt är en ojämn hudton med knottror/finnar/ärr, frissigt hår och valkar, utan snarare tvärtom en look som kräver lika mycket energi för att uppnå som en färgstark sminkning med tydligt markerade läppar.
Edit: Jag lägger ingen värdering i hur någon väljer att se ut. Det viktigaste är att personen trivs i sitt utseende och gör det för sin egen skull.