Sv: Skogsmulle-tråden 3!!
Jag kommer med tråkiga nyheter...igen...
Killen började halta lite förra veckan och i måndags var veterinär ut. Han är öm i hovarna och är svullen i hovleden så han fick kortison och går nu på Finadyne i 6 dagar. Samma ben som spökade i höstas när vi hittade spatten. Hon röntgade honom och hittade 2 små "nabbar" med pålagring och en liten urkalkning på ett ställe. Ungefär som på höger ben som hon upptäckte i vintras när han röntgades för sprickan. Enligt henne ska han inte känna av dessa "nabbar" då de är väldigt små och till vår nivå av ridning så ska det inte påverka honom. Pga av kortisonet så måste han undvika gräs nu, vilket ju är väldigt enkelt nu när betet är i full gång överallt... Han får stå i den hage som har minst gräs och så försöker jag få honom att äta hö istället.
Har spekulerat och sökt på nätet för att hitta olika orsaker till varför han ömmar i hovarna men bli inte klokare ändå. Han har inte hovböld eller strålröta. Inte fång heller för han har inte puls eller är varm i hovarna och inte stel i frambenen heller. Har pratat med min ET ikväll som träffat honom flera gånger och hon säger att jag ska testa sulor precis som veterinären sa och menade att det kan ju faktiskt vara så att han känner av dessa "nabbar" ändå, fast de är så små. Hon har kollat honom nyligen inför sadelutprovningen och det enda hon hittade då var att han var lite spänd i bogarna.
Vi longerade honom både på grusvägen och i rundcorallen där det är sandunderlag och i rundcorallen haltar han inte. I hagen syns inte hältan lika heller men även där är det ju mjukare underlag. Jag bytte sadel för någon vecka sen och då till en som passar honom så jag funderar om det kan spela in i detta scenario. Kanske han aktiverar ben och muskler annorlunda nu mot förut med den illasittande sadeln. Han kan ju helt plötsligt tölta igen, vilket har varit svårt att få fram och sedan behålla förut. Han är alltid väldigt snubblig och vi kan nästan gå omkull ibland för han inte uppmärksammar rötter eller något annat som ligger på vägarna vi rör oss på.
Veterinären säger att blir han inte bättre efter behandling och sulor så måste jag börja fundera på vad jag vill göra med honom med tanke på att han redan har spatt. Känns rent för jävligt att ens tänka tanken på att ta bort honom. Har inte ägt honom 1 år ens och han är en underbar häst på alla sätt och vis - och trots det han fått utstå hos tidigare ägare dessutom. Satt och grät med honom i hagen i måndags och även hemma här....vänder och vrider på allt....skulle han funka som bara sällskapshäst framöver så har jag inte råd att ha honom kvar om jag vill ha en annan häst som faktiskt går att "använda". Och jag har inte hjärta att ta bort honom enbart för min egen skull heller...samtidigt så vill jag inte sälja honom eller att han ska flytta ännu en gång i sitt liv till någon som kanske skulle vilja ha honom som sällskapshäst....
Suck suck....varför skaffar man djur för??
Jag kommer med tråkiga nyheter...igen...
Killen började halta lite förra veckan och i måndags var veterinär ut. Han är öm i hovarna och är svullen i hovleden så han fick kortison och går nu på Finadyne i 6 dagar. Samma ben som spökade i höstas när vi hittade spatten. Hon röntgade honom och hittade 2 små "nabbar" med pålagring och en liten urkalkning på ett ställe. Ungefär som på höger ben som hon upptäckte i vintras när han röntgades för sprickan. Enligt henne ska han inte känna av dessa "nabbar" då de är väldigt små och till vår nivå av ridning så ska det inte påverka honom. Pga av kortisonet så måste han undvika gräs nu, vilket ju är väldigt enkelt nu när betet är i full gång överallt... Han får stå i den hage som har minst gräs och så försöker jag få honom att äta hö istället.Har spekulerat och sökt på nätet för att hitta olika orsaker till varför han ömmar i hovarna men bli inte klokare ändå. Han har inte hovböld eller strålröta. Inte fång heller för han har inte puls eller är varm i hovarna och inte stel i frambenen heller. Har pratat med min ET ikväll som träffat honom flera gånger och hon säger att jag ska testa sulor precis som veterinären sa och menade att det kan ju faktiskt vara så att han känner av dessa "nabbar" ändå, fast de är så små. Hon har kollat honom nyligen inför sadelutprovningen och det enda hon hittade då var att han var lite spänd i bogarna.
Vi longerade honom både på grusvägen och i rundcorallen där det är sandunderlag och i rundcorallen haltar han inte. I hagen syns inte hältan lika heller men även där är det ju mjukare underlag. Jag bytte sadel för någon vecka sen och då till en som passar honom så jag funderar om det kan spela in i detta scenario. Kanske han aktiverar ben och muskler annorlunda nu mot förut med den illasittande sadeln. Han kan ju helt plötsligt tölta igen, vilket har varit svårt att få fram och sedan behålla förut. Han är alltid väldigt snubblig och vi kan nästan gå omkull ibland för han inte uppmärksammar rötter eller något annat som ligger på vägarna vi rör oss på.
Veterinären säger att blir han inte bättre efter behandling och sulor så måste jag börja fundera på vad jag vill göra med honom med tanke på att han redan har spatt. Känns rent för jävligt att ens tänka tanken på att ta bort honom. Har inte ägt honom 1 år ens och han är en underbar häst på alla sätt och vis - och trots det han fått utstå hos tidigare ägare dessutom.
Satt och grät med honom i hagen i måndags och även hemma här....vänder och vrider på allt....skulle han funka som bara sällskapshäst framöver så har jag inte råd att ha honom kvar om jag vill ha en annan häst som faktiskt går att "använda". Och jag har inte hjärta att ta bort honom enbart för min egen skull heller...samtidigt så vill jag inte sälja honom eller att han ska flytta ännu en gång i sitt liv till någon som kanske skulle vilja ha honom som sällskapshäst....Suck suck....varför skaffar man djur för??
