Tja, som långsiktigt mål så verkar 15 miljoner mycket bättre än 1000 personer. Även om BNP per capita säkert kan bli 1000% bättre i det senare fallet.
En förtätning av våra tunnbebodda storstäder kan lätt svälja ett par miljoner. I London bor 10 miljoner på en skapligt liten yta, som modell.
Nu menade jag inte att vi ska ge 5 miljoner människor asyl permanent för den delen heller, utan det var en kommentar till det tydliga motstånd mot befolkningstillväxt som togs upp.
Nya tag, i London bor 10 miljoner på en liten yta alltså kan vi väl utan problem klämma in ngn miljon extra på hela Sveriges yta.
En stilla fråga bara. Vad ligger omsättningen, i pund räknat, per Ha i London
och
Vad ligger den på i Sverige?
För som alla fattar, det är ju överskottet på denna omsättning vi alla ska leva på.
Ta en stad i en Svensk skogsbygd.
Störste arbetsgivare är oftast kommunen
nr 2 brukar vara det lokala köpcentret.
Vad som omsätter mest netto brukar vara skogsbruket och eventuell energiproduktion.
Den staden ska nu ta emot 10 000 nyanlända.
Det finns inga jobb
Inga reala möjligheter att integreras i samhället
så majoriteten av dem drar ner mot Stockholm, Göteborg eller Malmö.
Ner till förorter med redan idag stora integrationsproblem och hög arbetslöshet.
För att inte tala om hög bostadsbrist.
Självklart är det viktigt för ett samhälle att ha en tillväxt av en ung arbetande befolkning
Och det är naturligtvis en bonus när unga män i 20 årsåldern kommer hit, jobbar och hjälper till att bygga upp allas vår välfärd.
Men haken i den kråksången är just arbete.
För kommer inte de nyanlända in i arbete per omgående blir de en allt tyngre belastning både för dagens arbetande befolkning, utan även för morgondagens (de som ska betala av lånen vi tvingas ta nu)
Slutsats
Vi kan ta emot miljontals människor om det finns arbete åt dem
Då öppnas de ekonomiska och praktiska möjligheterna att även bygga tillräckligt antal bostäder.
Vi kan idag inte ta emot fler med dagens situation dvs med dagens möjligheter till jobb för den här gruppen.
De får inga jobb och vi får därigenom inte de ekonomiska och praktiska möjligheterna att bygga bostäder åt dem.
Detta under förutsättning att vi inte låter framtida generationer betala kalaset genom att låna till gruppens försörjning, vård o omsorg, skola och bostäder.
Eller som Statsministern så riktigt påpekar: - – Vi är på gränsen för vår kapacitet för mottagandet nu.