Råd och tipd Innan något händer..

Ingen som tänkt på att hunden känner flickans osäkerhet och svarar på det när den möter andra hundar? Det behöver inte vara några som helst mentala problem med hunden, men den känner att hans matte blir rädd och han vill försvara henne. I övrigt tycker jag många har haft kloka råd att komma med. Jag har ju själv en omplacerad malle som fått en hel del stryk och det har tagit lång tid för honom att landa och vi har har rejäla duster emellanåt, men det är en fin och glad hund även om det var många som var av en motsatt uppfattning för ett år sedan.
 
Ingen som tänkt på att hunden känner flickans osäkerhet och svarar på det när den möter andra hundar? Det behöver inte vara några som helst mentala problem med hunden, men den känner att hans matte blir rädd och han vill försvara henne. I övrigt tycker jag många har haft kloka råd att komma med. Jag har ju själv en omplacerad malle som fått en hel del stryk och det har tagit lång tid för honom att landa och vi har har rejäla duster emellanåt, men det är en fin och glad hund även om det var många som var av en motsatt uppfattning för ett år sedan.

Jag tror att det är så.

Ville uppdatera med att de börjat jobba tillsammans med honom.
en tränare som själv har rasen går med på bla promenader osv.
Uppfödaren har kommit med tips samt varit i kontakt med föräldrarna (som är flyförbannand på mig nu som lagt mig i.. )
Jag kommer inte kunna följa upp dem så mycket mer. Men känns ändå som det kommer bli bra.
 
Beteendet behöver verkligen inte vara aggressivt för att en del tolkar det så. Det är betydligt mer ofta rädsla än aggression som ger utfallsproblematik. Alla hundar som gör utfall är definitivt inte aggressiva eller ens arga. De allra flesta är bara rädda.

Jag håller med dig om att många/de flesta (har inga siffror på det så jag väljer att vara försiktig ;)) inte är arga "på riktigt", att deras beteende drivs av något helt annat och att de över huvud taget inte är intresserade av att nå ända fram och faktiskt genomföra något anfall. Men, de uppvisar aggressiva beteenden oavsett vad som driver dem och än hur arga de inte är... Jag säger inte att hunden är aggressiv, jag säger att den agerar aggressivt. För att de beteenden den tar till är aggressiva beteenden, inte för att hunden är "arg".

Jag tycker det är viktigt att acceptera att oavsett vad som driver en hund (och jag håller med dig, i väldigt många fall har det inget med ilska att göra) så är aggressivt beteende just aggressivt. Det behöver inte säga särskilt mycket om hunden i sig själv, men en aggressiv uppvisning är riktad och avsedd att uppfattas som just aggressiv av omgivningen den vänder sig mot... Om vi som hundägare då står där och säger att nej, finns ingen aggressivitet att se här inte, Plutten är bara rädd, då talar vi inte sanning. För ja, Plutten agerar som han gör för att han är rädd, men han agerar med ett aggressivt beteende. Det kanske inte ligger något som helst allvar bakom, men han har oavsett riktat ett aggressivt beteende/en aggressiv uppvisning mot sin omgivning.

Därmed inte sagt att det aggressiva beteendet är något annat än ett symptom på något som ofta inte har det minsta med "ilsken hund" att göra! Och det är oftast bäst att fixa saken i den änden. :)

Tänk att det visste tom jag, att många hundar som går till attack är rädda

Problemet med att det är en rädd hund som bits gör inte problemet mindre, tvärtom

Självklart ska hunden försöka räddas och tränas av kunnig person
Funkar det ändå inte ihop med tjejen så ska hunden säljas
Går det inte att sälja hunden, bör den omplaceras

Och som allra sista utväg om inget annat fungerar, så måste ju hunden avlivas

Varför opponerar ni er mot det?
Om det inte finns något annat alternativ?

Det gäller för precis alla hundar: som sista utväg, om inget annat fungerar, så måste ju hunden avlivas. Din med. Allas. Oavsett problem. Men att börja rekommendera avlivning av någons hund är inte lite magstarkt, det låter man bli om man inte har på fötterna. Att uttala sig tvärsäkert om att hunden inte går att få till där den är nu och minsann måste göras av med är rent dumt, det är motsatsen till konstruktivt och du vet faktiskt inget om det. Tvärtom verkar det finnas goda chanser att hjälpa både hunden och tjejen nu, tack vare @enhorning s engagemang! Det finns ju inga garantier att det kommer att gå vägen, men det finns stöd och möjligheter - konstruktiva sådana. :meh:
 
Jag tror att det är så.

Ville uppdatera med att de börjat jobba tillsammans med honom.
en tränare som själv har rasen går med på bla promenader osv.
Uppfödaren har kommit med tips samt varit i kontakt med föräldrarna (som är flyförbannand på mig nu som lagt mig i.. )
Jag kommer inte kunna följa upp dem så mycket mer. Men känns ändå som det kommer bli bra.

Jag tycker det var jättestarkt av dig att "lägga dig i" och hjälpa tjejen (och hunden!) på det här viset! All heder till dig, verkligen. :bow:

Jag tycker helt ärligt att du agerat fantastiskt, trots att det säkert varit obekvämt för dig. Jag hoppas verkligen det löser sig för dem, men oavsett hur det går så har ju i alla fall sett till att de fick en ärlig chans! :)
 
Jag håller med dig om att många/de flesta (har inga siffror på det så jag väljer att vara försiktig ;)) inte är arga "på riktigt", att deras beteende drivs av något helt annat och att de över huvud taget inte är intresserade av att nå ända fram och faktiskt genomföra något anfall. Men, de uppvisar aggressiva beteenden oavsett vad som driver dem och än hur arga de inte är... Jag säger inte att hunden är aggressiv, jag säger att den agerar aggressivt. För att de beteenden den tar till är aggressiva beteenden, inte för att hunden är "arg".

Jag tycker det är viktigt att acceptera att oavsett vad som driver en hund (och jag håller med dig, i väldigt många fall har det inget med ilska att göra) så är aggressivt beteende just aggressivt. Det behöver inte säga särskilt mycket om hunden i sig själv, men en aggressiv uppvisning är riktad och avsedd att uppfattas som just aggressiv av omgivningen den vänder sig mot... Om vi som hundägare då står där och säger att nej, finns ingen aggressivitet att se här inte, Plutten är bara rädd, då talar vi inte sanning. För ja, Plutten agerar som han gör för att han är rädd, men han agerar med ett aggressivt beteende. Det kanske inte ligger något som helst allvar bakom, men han har oavsett riktat ett aggressivt beteende/en aggressiv uppvisning mot sin omgivning.

Därmed inte sagt att det aggressiva beteendet är något annat än ett symptom på något som ofta inte har det minsta med "ilsken hund" att göra! Och det är oftast bäst att fixa saken i den änden. :)



Det gäller för precis alla hundar: som sista utväg, om inget annat fungerar, så måste ju hunden avlivas. Din med. Allas. Oavsett problem. Men att börja rekommendera avlivning av någons hund är inte lite magstarkt, det låter man bli om man inte har på fötterna. Att uttala sig tvärsäkert om att hunden inte går att få till där den är nu och minsann måste göras av med är rent dumt, det är motsatsen till konstruktivt och du vet faktiskt inget om det. Tvärtom verkar det finnas goda chanser att hjälpa både hunden och tjejen nu, tack vare @enhorning s engagemang! Det finns ju inga garantier att det kommer att gå vägen, men det finns stöd och möjligheter - konstruktiva sådana. :meh:
Jag har aldrig rekommenderat avlivning i första hand, det kommer självklart i allra sist

Har du läst någonstans att jag har sagt avliva hunden som första alternativ?
Visa var isf

Läste vidare i tråden och föräldrarna verkar inte ha någon vettig syn på saken öht eftersom dom blivit förbannade på att @enhorning lagt sig i saken och hjälpt till med tränare
Hoppas att tränaren är bra och inte ger upp och att föräldrarna inte lägger sig i träningen Jag antar att dom står som ansvariga för hunden, vilket är riktigt skrämmande
 
Jag kan tycka att det är lite onödigt att börja skriva om avlivning i ett så tidigt skede.
Kanske om läget hade varit ett annat. Om tjejen redan hade fått massor av hjälp, om de hade provat omplacera hunden men inte fått iväg den p.g.a. aggression eller något. Då kanske att det hade varit läge att lite försiktigt introducera avlivning som ett alternativ.

Men nu handlar det om en förtvivlad ung flicka som vänt sig till sin moster och bett om hjälp med hunden. Hon VILL lära sig tillsammans med sin hund. Hon har drömmar och ambitioner - högre såna än många vuxna hundägare, vill jag påstå. Hon har inget/väldigt lite stöd hemifrån och hade inte riktigt pratat om problemet med instruktörer/instruktörerna på brukshundsklubben. Hon älskar alldeles säkert sin hund.
En 14-åring är ung på många sätt, men samtidigt så stor att hon säkert är medveten om risken att inte kunna ha hunden kvar. Det är klart att man då redan är orolig, kanske skäms, och säkert rädd för att man ska behöva avliva sin älskling.

Jag tycker absolut inte att man ska börja skriva om avlivning då. Varken tjejen eller hunden har ju fått någon riktigt bra chans än. Självklart är det första steget att ta hjälp för att få det att fungera, om tjejen är villig att jobba hårt för att få ha hunden kvar. Och så verkar ju fallet absolut vara här. Det finns ingen anledning alls då att dra upp avlivning, det kommer mycket längre ner på listan och alla runt hunden är säkert redan medvetna om att det är sista utvägen.

Lite ödmjuk kan man ju vara.

Nu verkar det ju ha löst sig på ett jättebra sätt med engagerade instruktörer på BK och en uppfödare som också ställer upp, så det här har alla möjligheter att bli toppen!
Ja det handlar om en förtvivlad flicka som har fått mer hund än hon klarar av
Hoppas att hon får den hjälp hon behöver innan någon hemsk olycka inträffar

Självklart ska hunden ges alla chanser och hjälp som finns, ingen har sagt något annat
 
Jag har aldrig rekommenderat avlivning i första hand, det kommer självklart i allra sist

Har du läst någonstans att jag har sagt avliva hunden som första alternativ?
Visa var isf

Läste vidare i tråden och föräldrarna verkar inte ha någon vettig syn på saken öht eftersom dom blivit förbannade på att @enhorning lagt sig i saken och hjälpt till med tränare
Hoppas att tränaren är bra och inte ger upp och att föräldrarna inte lägger sig i träningen Jag antar att dom står som ansvariga för hunden, vilket är riktigt skrämmande

Har du läst nånstans att jag skrivit att du rekommenderat avlivning som första alternativ, visa var i så fall. :meh:

Vad du däremot skrev var tvärsäkra uttalanden om att hunden måste bort, att det inte fanns någon chans att tjejen skulle kunna få det att fungera. Och tog där upp avlivning (i första inlägget du skrev redan), vilket som sagt är rätt långt ifrån konstruktivt - och märkligt bergsäkert negativt om en situation och hund du inte vet särskilt mycket om. Klart folk reagerar.
 
Har du läst nånstans att jag skrivit att du rekommenderat avlivning som första alternativ, visa var i så fall. :meh:

Vad du däremot skrev var tvärsäkra uttalanden om att hunden måste bort, att det inte fanns någon chans att tjejen skulle kunna få det att fungera. Och tog där upp avlivning (i första inlägget du skrev redan), vilket som sagt är rätt långt ifrån konstruktivt - och märkligt bergsäkert negativt om en situation och hund du inte vet särskilt mycket om. Klart folk reagerar.
Det va fler än jag som skrev "omplacera" i första inlägget, menar du att dom visste mer om hunden än vi andra?

Tror du verkligen att 14-åringen kommer att klara den hunden med dom föräldrarna?
 
Jag tycker helt klart att om denna hund ska avlivas så är det betydligt fler hundar som ska avlivas. Jag upplever inte hunden som en omöjlig hund att ha kvar.
Det va fler än jag som skrev "omplacera" i första inlägget, menar du att dom visste mer om hunden än vi andra?

Tror du verkligen att 14-åringen kommer att klara den hunden med dom föräldrarna?

Jag tror det kan fungera. Min systerdotter kommer göra vad hon kan för att ha kvar hunden.
Jag ser det inte som misslyckande om uppfödaren tar tillbaka hunden.

Hennes föräldrar och jag har redan en dålig relation.
De är mer arg egentingen för att deras dotter varit i kontakt med mig överhuvudtaget än problematiken med hunden.
 
Det va fler än jag som skrev "omplacera" i första inlägget, menar du att dom visste mer om hunden än vi andra?

Tror du verkligen att 14-åringen kommer att klara den hunden med dom föräldrarna?

Nej, jag har inte sagt att du vet mindre om situationen än någon annan? :confused:
Men du frågade varför folk vände sig emot vad du skrev, och när du får svar så kontrar du med att andra minsann också skrev en del saker som innehöll en del som liknade vad du skrev? Jaha?

Jag tror att det är fullt möjligt, i en allmän/teoretisk situation (eftersom inte heller jag känner vare sig flickan eller hunden), att andra ansvarsfulla vuxna kan hjälpa en fjortonåring att utvecklas positivt och konstruktivt som hundägare (och på många andra plan) när föräldrarna brister. En fjortonåring är fullt kapabel att just söka sig utanför familjen och finna andra människor att ta intryck av och lära sig från - det är en stor del av poängen med att bli tonåring till och med. Så ja, jag tror att det finns god möjlighet att hon kan få till hunden. Om hon faktiskt lyckas hänger på ett flertal faktorer, men jag ser inte att föräldrarna är särskilt avgörande på den listan.
 
Jag tycker helt klart att om denna hund ska avlivas så är det betydligt fler hundar som ska avlivas. Jag upplever inte hunden som en omöjlig hund att ha kvar.


Jag tror det kan fungera.
Hennes föräldrar och jag har redan en dålig relation.
De är mer arg egentingen för att deras dotter varit i kontakt med mig överhuvudtaget än problematiken med hunden.
Hoppas verligen det, det är inte rätt mot hunden att bo med en 14-åring med noll koll och föräldrar som vet än mindre
Jag blir mörkrädd när jag läser sånt här
Det kan sluta med katastrof för hunden, andra hundar och människor

Varför får vem som helst köpa hund, det borde vara körkort för att äga hund
Hur svårt skulle det vara att införa, brukshundsklubbarna (fler klubbar) kunde ta den biten, mer arbetstillfällen, bra för alla iblandade
 
Hoppas verligen det, det är inte rätt mot hunden att bo med en 14-åring med noll koll och föräldrar som vet än mindre
Jag blir mörkrädd när jag läser sånt här
Det kan sluta med katastrof för hunden, andra hundar och människor

Jag håller med. Det var därför jag skrev detta inlägg. Jag tror också det hade kunnat bli riktigt galet.
men nu har hon kunniga människor omkring sig som inte har många och mycket erfarenheter.


Varför får vem som helst köpa hund, det borde vara körkort för att äga hund
Hur svårt skulle det vara att införa, brukshundsklubbarna (fler klubbar) kunde ta den biten, mer arbetstillfällen, bra för alla iblandade

Det håller jag också med om!
 
Jag har aldrig rekommenderat avlivning i första hand, det kommer självklart i allra sist

Har du läst någonstans att jag har sagt avliva hunden som första alternativ?
Visa var isf

Läste vidare i tråden och föräldrarna verkar inte ha någon vettig syn på saken öht eftersom dom blivit förbannade på att @enhorning lagt sig i saken och hjälpt till med tränare
Hoppas att tränaren är bra och inte ger upp och att föräldrarna inte lägger sig i träningen Jag antar att dom står som ansvariga för hunden, vilket är riktigt skrämmande

Men nu bad TS om tips och råd på hur hon skulle kunna hjälpa flickan. Inte tips på hur de skulle göra sig av med hunden. Hur man gör sig av med en hund och vilka alternativ som finns då vet nog alla. Dina tips var sälj, omplacera (sak samma i princip) och avliva. Inga tips på hur de skulle få ordning på hunden, bara hur de skulle göra sig av med den. Om du känner att du har kunskapen nog att ge råd om avlivning borde du ha kunskap nog att kunna ge tips på hur de ska få hunden och situationen att fungera också.
Många fler än TS läser tråden och det finns redan folk som avlivar och omplacerar och rent ut sagt dumpar hundar på tok för enkelt idag. Därför bör man vara försiktig med sådana råd.
 
Det va fler än jag som skrev "omplacera" i första inlägget, menar du att dom visste mer om hunden än vi andra?

Tror du verkligen att 14-åringen kommer att klara den hunden med dom föräldrarna?

Att många skrev omplacera är en sak, för det vore givetvis det enklaste, smidigaste och säkraste och tösen kunde kanske haft möjligheten att ta en mer lämpad hund....men de följde också upp med altrenativ till omplacering ifall nu tösen ville ha hunden kvar. Du drev det vidare mot avlivning ist. Något som är lite långt borta i nuläget.
 
Många fler än TS läser tråden och det finns redan folk som avlivar och omplacerar och rent ut sagt dumpar hundar på tok för enkelt idag. Därför bör man vara försiktig med sådana råd.

Och även för att man för det mesta inte heller kan nå fram med sådana råd - de flesta slutar lyssna där. Vad har man då uppnått?

(Och i en tråd där TS inte ens själv har något inflytande över hunden är det ytterligare en nivå av meningslöst.)
 
Och det framgick rätt omgående att inte ens omplacering var aktuellt. Och anledningarna till varför. Då lägger avlivning knappast bättre till hands som "bra idé och råd".
 
Beteendet behöver verkligen inte vara aggressivt för att en del tolkar det så. Det är betydligt mer ofta rädsla än aggression som ger utfallsproblematik. Alla hundar som gör utfall är definitivt inte aggressiva eller ens arga. De allra flesta är bara rädda.
Men när hunden blir rädd/känner sig hotad så har den tre alternativ. Fly, bli passiv eller ta till sin aggression. På SBK's och SKK's mentala tester så beskrivs hotfullhet från hundens sida som just aggression. Men du kanske har en annan definition?

Gränsen för vad vi kallar en onormalt aggressiv hund är en gräns som vi själva satt upp, inte hunden. Vi vill att våra hundar ska vara dumma och modiga. Så gränsen går där vi anser att hotet är reellt eller inte. Utom när det gäller mentala prov! Märk väl att vi tycker det är helt normalt att en hund blir arg som en bålgeting på släden på MT. Hotet är sannerligen inte reellt, men vi vill framkalla att hunden känner sig hotad.
 
Men nu bad TS om tips och råd på hur hon skulle kunna hjälpa flickan. Inte tips på hur de skulle göra sig av med hunden. Hur man gör sig av med en hund och vilka alternativ som finns då vet nog alla. Dina tips var sälj, omplacera (sak samma i princip) och avliva. Inga tips på hur de skulle få ordning på hunden, bara hur de skulle göra sig av med den. Om du känner att du har kunskapen nog att ge råd om avlivning borde du ha kunskap nog att kunna ge tips på hur de ska få hunden och situationen att fungera också.
Många fler än TS läser tråden och det finns redan folk som avlivar och omplacerar och rent ut sagt dumpar hundar på tok för enkelt idag. Därför bör man vara försiktig med sådana råd.
Jo, jag vet att det va lite överilat skrivit av mig
Det va bara min första reaktion på inlägget

Som jag ser det så finns det många hundar som ägarna inte klarar av att hantera
Menar du att problemet är omvänt, att människor gör sig av med hundar för lättvindigt?

Dom flesta som har köpt hund, borde ha kunskapen att söka hjälp av tränare om problem uppstår. Om detta intiativ inte tagits av ägaren när hunden är så pass svårhanterat som denna verkar vara
Då undrar jag hur det ska gå i fortsättningen

Men som sagt hoppas att det går bra för alla inblandade

Varför finns det inget prat om körkort för hund, varför är det inte intressant öht?
Vill inte uppfödare ha det, för risk att sälja färre valpar?
 
Hoppas verligen det, det är inte rätt mot hunden att bo med en 14-åring med noll koll och föräldrar som vet än mindre
Jag blir mörkrädd när jag läser sånt här
Det kan sluta med katastrof för hunden, andra hundar och människor

Varför får vem som helst köpa hund, det borde vara körkort för att äga hund
Hur svårt skulle det vara att införa, brukshundsklubbarna (fler klubbar) kunde ta den biten, mer arbetstillfällen, bra för alla iblandade

Det är inte säkert att det går åt helvete. Jag var 18 eller 19 när jag köpte min första och min andra hund. Men min mognad var nog som en 14-årings… Båda hundarna var rätt extrema! Den ene var en superturbohund med arbetslust som aldrig sinande och ett skallben av betong. Den andra var väldigt aggressiv. Tack vare att jag fick bra hjälp så kunde jag också få bra ordning på båda hundarna! De gick att att hantera i vardagen och jag tog mig även ut och tävlade. Så det var ett ganska lyckligt slut på den historien.
 
Men när hunden blir rädd/känner sig hotad så har den tre alternativ. Fly, bli passiv eller ta till sin aggression. På SBK's och SKK's mentala tester så beskrivs hotfullhet från hundens sida som just aggression. Men du kanske har en annan definition?

Gränsen för vad vi kallar en onormalt aggressiv hund är en gräns som vi själva satt upp, inte hunden. Vi vill att våra hundar ska vara dumma och modiga. Så gränsen går där vi anser att hotet är reellt eller inte. Utom när det gäller mentala prov! Märk väl att vi tycker det är helt normalt att en hund blir arg som en bålgeting på släden på MT. Hotet är sannerligen inte reellt, men vi vill framkalla att hunden känner sig hotad.
Ja egentligen är väl att reagera med ilska när vi blir rädda helt normalt, det gör ju även människor, en försvarsmekanism fly eller försvara
Problemet ligger ju "bara" i att hunden blir rädd, inte reaktionen den har
 

Liknande trådar

Övr. Hund Hej! Jag ber om ursäkt för en låång text. Jag är förtvivlad över situationen med min 7 månader gamla valp, jag känner mig så jävla...
2 3
Svar
42
· Visningar
5 338
Senast: fixi
·
Hundträning (OBS! Långt inlägg) Hej! Jag har en border collie tik på över 1 år som jag har fått lite problem med i vallningen, annan träning och...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 311
Senast: Ragdoll
·
Övr. Hund Jag har läst mycket här och tycker att det verkar finnas många kloka människor här. Hoppas nu på att kunna få stöd och råd i hur jag ska...
Svar
18
· Visningar
5 026
Senast: Milosari
·
Övr. Barn Min äldsta dotter är nyligen fyllda åtta år. Hon har alltid varit en ganska orolig själ. Kolik som bebis, sov (sover) dåligt, vaknade...
2 3 4
Svar
78
· Visningar
22 482
Senast: Zewz
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

  • Vilken försäkring?
  • Valp 2025
  • Inkorsningsmetod

Hästrelaterat

Omröstningar

Tillbaka
Upp