Ny dejtingtråd

[tigerflicka]

Ett kort tag med en. Den andra skilde avståndet oss åt. Vi fick revansh 21 år senare men efter ett år insåg vi att 41 mil och barn som gjorde oss oflyttbara så blev det omöjligt att få det vi ville ha av förhållandet.
Så vi åkte på en Winnerbäckskonser, en natt på hotell och sa tack för allt på morgonen.
Vi är ännu goda vänner

Trist när förutsättningarna på ett sätt finns, medan de på ett annat sätt är helt fel!
Avstånd är ingen höjdare! Jag är imponerad av dem som klarar det!

 

[pontiacfarmer]

Jo det är klart att man till slut får acceptera det och att man kan vänja sig, men om man är en social person som egentligen skulle vilja träffa någon så tror jag ändå att man innerst inne alltid kommer att hoppas.

True

 

[toughcookie]

Jag har sedan några dagar kontakt med en man på HP som jag faktiskt är riktigt sugen på att träffa. Med lite tur och god vilja kan vi sy ihop något redan nu i veckan!

Min senaste dejt var HELT annorlunda än vad jag normalt brukar bli intresserad av men jag tänkte att jag skulle ge det en chans och han var supertrevlig, vi hade gemensamma intressen (hästar) och en trevlig kväll men NOLL attraktion tyvärr. Vi hördes av lite efteråt men var ganska överens att det inte var något att gå vidare me

 

[Kamomilla]

Den ene som jag skulle på date med har helt plötsligt pausat sitt medlemskap och den andre drog sig ur när jag inte ville lämna mitt mobilnummer innan vi träffats *för han behöver lite mer info innan han är trygg* ehm, vi skulle ta en promenad mitt på dagen i centrala Uppsala.

 

[prallan]

@Kamomilla skönt att du slapp träffa den dårfinken

 

[Kamomilla]

Japp @prallan vilken skillnad gör det om man byter mobilnummer innan eller inte i ett sådant fall *för att bekräfta att det är seriöst* (citat) han bor inne i stan, det är jag som åker. Vi hade bestämt tid och plats att ses idag, vid midnatt fick han kalla fötter.

Men inget jag tänker lägga mer energi på iaf

 

[tott]

En annan favorit: Träffar du aldrig någon du gillar?

Joooo....men det är inte alltid det är ömsesidigt.
(Det är ju inte som att man bara kan plocka å ta för sig precis.......)

...eller "Hur kan det komma sig att en sån som du är singel?" Får ofta den frågan och fick den senast igår på krogen. Vad svarar man på det? "Ja säg det!", är det tråkiga standardsvaret.

 

[prallan]

@Kamomilla Det kan man ju spinna vidare i fantasin, tänk om ni hade träffats, och du upptäckte att han inte hade riktigt alla hästar hemma, då kanske du hade fått en stalker på halsen!! Så var glad att han visad sitt rätta Jag i tid

 

[stjarnhimmel]

...eller "Hur kan det komma sig att en sån som du är singel?" Får ofta den frågan och fick den senast igår på krogen. Vad svarar man på det? "Ja säg det!", är det tråkiga standardsvaret.

Den har jag också hört. Tror det handlar om att de tänker att man är singel för att ingen vill ha en.. Typ?

 

[prallan]

...eller "Hur kan det komma sig att en sån som du är singel?" Får ofta den frågan och fick den senast igår på krogen. Vad svarar man på det? "Ja säg det!", är det tråkiga standardsvaret.

Jag brukade säga att jag inte hittat någon som passade mig Och vara typ lite stolt att jag har mina krav på tilltänkt partner.

 

[Lovisaleonora]

Den har jag också hört. Tror det handlar om att de tänker att man är singel för att ingen vill ha en.. Typ?

Jag brukade alltid svara att det är för att jag är fruktansvärt jobbig att leva med. Det kom många goda diskussioner ur det svaret.

Ofta ville de säga emot, så berättade jag hur mitt liv såg ut med jobb, träning, tre hästar, ingen vilja att kompromissa, självvalt bortvalt uteliv, starka åsikter om hur jag vill leva, ingen vilja att (just då) prioritera ett förhållande.

Somliga tyckte det lät oerhört attraktivt (vilket i några fall var ren bullshit eftersom de en liten tid in i dejtandet inte pallade att jag inte hade tid när de ville), andra tyckte att det lät som jag var världens egoist (ja, men det är ännu fler killar än tjejer som väljer att leva så, men det är aldrig så att det ens är någon diskussion när det gäller killarna). Och några valde helt enkelt att intressera sig för fenomenet och hade inte träffat någon som var så klarsynt över hur det egna livet såg ut.

 

[ekra]

Jag tror att det kan vara en missriktad komplimang också, särskilt på krogen. Underförstått, men du som är så trevlig/fin...

Eller ännu värre: En (gammal man) i släkten som nyligen sa "Nu får ju du också ta och skaffa ett barn." Apropå en annan släkting som fått barn nyligen. Mmm, för jag är väldigt sugen på att vara ensamstående mamma. Sa jag inte.

Jag har nöjt mig i många år. Aldrig mer!
Så ja...jag söker den där killen som får mig att skratta, leva och ha en jävligt skön vardag i en tvåsamhet. Annars är jag heller själv och garvar och har kul med mina vänner.

Jag är också hellre singel än bara "nöjd". Har provat "nöjdförhållande" vid flera (kortare) tillfällen när jag var yngre, och hoppats att något mer skall växa fram, men det gjorde det inte. Vid båda tillfällena verkade motparten mycket mer intresserad än jag kände mig och det kändes inte juste så jag avslutade det. Bättre att de hittar någon som tycker om dem som de är och verkligen vill vara med dem och känna sig mer än bara "nöjda".

Det är en sak om två personer som trivs ihop och är ömsesidigt till freds är i ett "nöjdförhållande", det köper jag, men tycker att det är tråkigt med inställningen". Jag är tillsammans med den här personen nu, tills jag ev. träffar någon "bättre", i min värld så är det inte sympatiskt, jag skulle för det första inte vilja vara i den andres skor i det förhållandet, och om någon jag var tillsammans med berättade det för mig så skulle jag tacka för mig med motivationen att jag är värd att träffa någon som tycker att jag är "bäst" och inte håller på och funderar om det finns någon annan som är mer intressant.

Och där utgår jag bara från mig själv och hur jag fungerar, de gånger jag varit riktigt förälskad/ kär så har jag inte velat ha någon annan. Utan föremålet för känslorna har känts som den viktigaste personen i världen. För mig. Och jag skulle vilja uppleva att vara den viktigaste personen för någon annan igen.

 

[Lovisaleonora]

På barntrakasserier har jag alltid kallt svarat "Det finns material som man inte ska avla på, det är synd att inte fler inser det". Diskussionen kommer av sig.

Vid något tillfälle har jag med sorg i blicken uppgivit att jag är svårt sjuk och inte kan få barn, varpå man förhoppningsvis sparat någon stackars känslig själ från att få samma fråga från den idiotiska källan. Sjävklart blir frågeställaren förkrossad och dryper av, lite takt och ton kan man väl ändå skaffa sig?

 

[tanten]

Det är ju fritt för dig att inte kommentera mitt inlägg @niphredil

Och nej, karlar som bara ligger där har jag inte råkat ut för heller.

Det har jag.

Lägga sig ner på rygg, blunda och säga sug av mig.
*spysmiley*

 

[ekra]

Ja, många borde verkligen tänka sig för en extra gång innan de öppnar munnen. Jag kan ha överseende med en nära 90-årig gubbe, han lever i en annan värld. Men jag vill brotta ned jämnåriga småbarnföräldrar som vräker ur sig saker som "alla borde ha barn" "barn är meningen med livet" "det är fantastiskt med barn, du borde prova". Alla har inte valmöjligheten. Men jag gläds verkligen med dem som säger saker som mer utgår från dem själva som "Vi tycker att vårt liv fick en ny mening" typ...

Ofta ville de säga emot, så berättade jag hur mitt liv såg ut med jobb, träning, tre hästar, ingen vilja att kompromissa, självvalt bortvalt uteliv, starka åsikter om hur jag vill leva, ingen vilja att (just då) prioritera ett förhållande.

Bra svar, jag har också kört den en del (att jag prioriterat mig själv). Av olika anledningar har jag prioriterat andra saker i livet som att bo på lite udda platser och att satsa på att förverkliga mina drömmar, ofta långt bort från så kallade "sociala sammanhang" och sedan pluggat stenhårt i många år och valt att lägga den lilla fritid jag hade på mina hästar.

 

[monster1]

Det har jag.

Lägga sig ner på rygg, blunda och säga sug av mig.
*spysmiley*

Ha, ha, ha... och när dom öppnade ögonen var rummet tomt. De kunde höra ytterdörren stängas och ljudet springande steg nedför trappan...

 

[LenaH]

Jag har ibland helt kallt svarat att "det är ingen som vill ha mig".
Sätter effektivt punkt för samtalet om man så önskar.

 

[stjarnhimmel]

På barntrakasserier har jag alltid kallt svarat "Det finns material som man inte ska avla på, det är synd att inte fler inser det". Diskussionen kommer av sig.

Vid något tillfälle har jag med sorg i blicken uppgivit att jag är svårt sjuk och inte kan få barn, varpå man förhoppningsvis sparat någon stackars känslig själ från att få samma fråga från den idiotiska källan. Sjävklart blir frågeställaren förkrossad och dryper av, lite takt och ton kan man väl ändå skaffa sig?

Haha... Jag sa också en gång att jag inte kan få barn för att få tyst på en person. Hon blev knäpptyst.

 

[stjarnhimmel]

Jag har ibland helt kallt svarat att "det är ingen som vill ha mig".
Sätter effektivt punkt för samtalet om man så önskar.

Fast då har folk sagt till mig att du har fel inställning.

 

[tigerflicka]

Ja, många borde verkligen tänka sig för en extra gång innan de öppnar munnen. Jag kan ha överseende med en nära 90-årig gubbe, han lever i en annan värld. Men jag vill brotta ned jämnåriga småbarnföräldrar som vräker ur sig saker som "alla borde ha barn" "barn är meningen med livet" "det är fantastiskt med barn, du borde prova". Alla har inte valmöjligheten. Men jag gläds verkligen med dem som säger saker som mer utgår från dem själva som "Vi tycker att vårt liv fick en ny mening" typ...


Bra svar, jag har också kört den en del (att jag prioriterat mig själv). Av olika anledningar har jag prioriterat andra saker i livet som att bo på lite udda platser och att satsa på att förverkliga mina drömmar, ofta långt bort från så kallade "sociala sammanhang" och sedan pluggat stenhårt i många år och valt att lägga den lilla fritid jag hade på mina hästar.

Jag brukar svara nåt i stil med att jag inte träffat nån som är lika bra som jag.