Sv: Nätdejting del 5!
Men, du måste ändå hålla med om att det finns fler "typer", än dina 1 och 2? För att spinna vidare på ditt exempel: Den som flyttar, för att göra sin partner glad, men inte mår bra av det.
Se svaret ovan.
Jag pratar alltså om
grundläggande behov, inte om hur man väljer att bete sig eller vilka val man gör i en viss situation. Där är folk otroligt olika och de flesta har aldrig ens ställt sig frågan vad de behöver för att må bäst.
och det finns faktist en tredje: narcissisten, den som vill vara båda typerna från början och hela tiden. Den personen antagligen en väldigt bra singel eftersom den bara är ute efter det som gynnar den.
Ett förhållande kan ju inte bli bra och jämbördigt om den ena parten hela tiden ger efter för den andra. Eller tycker du, seriöst, att kvinnor ska sträva efter att "bli omhändertagna"? I mina ögon, växer ett förhållande fram. Och det kan mycket väl växa fram ur vad som, enligt dig, är en "romans".
Att däremot inleda en relation med någon som inte, redan från början, tar hänsyn till partnerns önskemål, är, enligt mig, inte en idealisk start på ett förhållande.
för det första är det värt att skilja på vissa begrepp:
det handlar om att göra saker med ett positivt utfall, för ett hälsosamt och jämbördigt förhållande.
Om du är typ 1 och din partner kommer med ett förslag som inte känns bra, så
måste du ju kommunicera det!
"Jag känner mig osäker på det, det känns inte bra för mig. Att befinna mig i en situation där jag skulle behöva xxx känns inte xxxx"
På samma sätt som ett postitivt förslag bemöts med positiv kommunikation. Om din partner inte tar din feedback utan bara stövlar på ändå, eller tvingar dig att göra något som känns negativt för dig - är det då en situation du vill befinna dig i? är det den typen av partner du vill ha?
Ge och ta.
Det innebär att vara generös med sig själv.
Båda två. Men ge av det som är av vikt för din partner, ta emot av det som är av vikt för dig. Det ena funkar inte utan det andra och ni samma grundläggande behov är det svårt att få ett jämbördigt samspel därför att ni i
grunden behöver samma saker av varandra.
Då blir det ett evigt "jag fixar, jag kan själv, jag behöver inte dig eller din hjälp" eller ett evigt kännande "jag känner att nånting är konstigt, jag känner mig osäker för att du är osäker, nej men JAG är osäker för att DU verkar osäker osv osv"
Det är alltså värt att fundera på vilket grundläggande behov man själv har:
- en som gör bra saker när de mår bra (detta är oftast, inte endast, kvinnor), dvs befinner de sig i en miljö där de mår bra fungerar de till sitt bästa.
- en som i grunden mår bra av att göra bra saker (detta är oftast, inte endast, män), dvs får de uträtta saker med positiv effekt fungerar de till sitt bästa.
Hur fungerar du som bästa person, och finns det en möjlighet att personen som sitter mittemot dig på dejten kan tillgodose dessa behov?
Om nej, är personen fortfarande intressant som potentiell partner?
(Alltså, jag sitter inte och hittar på allt det här själv
![Wink ;) ;)]()
)