Sv: Nätdejting del 5!
Håller med. Jag chattade ett tag med en man som var dyslektiker och därför stavade mindre bra (milt sagt, speciellt tydligt när man chattar). Men det var en helt annan sak. Det var jättekul att skriva med honom trots stavningen för vi hade mycket att diskutera och han gillade det.
Det jag stör mig på när det gäller stavning och skriftspråk är något helt annat. Man är ju väldigt olika rörande vilka krav man har på diskussion i ett förhållande. För mig är just att ha någon att diskutera allt mellan himmel och jord med nästan det viktigaste (låt mig säga att jag saknar det ungefär fjorton ggr mer än jag saknar sex), därför tilltalas jag inte alls av profiler där personen tydligen bara kan skriva en (felstavad) rad om sig själv. Det känns ju som om jag kommer att få hålla monolog om man träffas då. För hur det än är tycker jag ofta att förmåga och vilja att uttrycka sig i skrift hänger ihop med förmåga och vilja att uttrycka sig muntligt.
Men tydligen är det vääääldigt kontroversiellt att dissa någon p g a bristande språkbruk har jag insett. Så nu kör jag med att jag bara tänder på män som kan skriva. Vilket är sant.
Har insett att om man säger att man tänder på/inte tänder på något (vad som helst) har man plötsligt en acceptabel ursäkt och man slipper tjat i stil med "du kanske ändrar dig om...".
Håller med. Jag chattade ett tag med en man som var dyslektiker och därför stavade mindre bra (milt sagt, speciellt tydligt när man chattar). Men det var en helt annan sak. Det var jättekul att skriva med honom trots stavningen för vi hade mycket att diskutera och han gillade det.
Det jag stör mig på när det gäller stavning och skriftspråk är något helt annat. Man är ju väldigt olika rörande vilka krav man har på diskussion i ett förhållande. För mig är just att ha någon att diskutera allt mellan himmel och jord med nästan det viktigaste (låt mig säga att jag saknar det ungefär fjorton ggr mer än jag saknar sex), därför tilltalas jag inte alls av profiler där personen tydligen bara kan skriva en (felstavad) rad om sig själv. Det känns ju som om jag kommer att få hålla monolog om man träffas då. För hur det än är tycker jag ofta att förmåga och vilja att uttrycka sig i skrift hänger ihop med förmåga och vilja att uttrycka sig muntligt.
Men tydligen är det vääääldigt kontroversiellt att dissa någon p g a bristande språkbruk har jag insett. Så nu kör jag med att jag bara tänder på män som kan skriva. Vilket är sant.
Har insett att om man säger att man tänder på/inte tänder på något (vad som helst) har man plötsligt en acceptabel ursäkt och man slipper tjat i stil med "du kanske ändrar dig om...".
