Mera dejting del.2

Status
Stängd för vidare inlägg.
Vilken av dem?

Nr 3 från första inlägget. Sist vi hördes var november/december och då gick det rätt odramatiskt och långsamt åt pipan, vilket slutade med att jag avslutade allt. Sedan dess har vi bara sprungit på varandra på stan.

Fasen att jag inte kunnat sluta tänka på honom, han är Helt Fel Person. :cautious: Jag behöver någon som är typ hans motsats. Nåja, detta move borde resultera i en ihopknuten påse å mina vägnar iaf. På något sätt.
 
Sådär, inga direktflyg på reguljärtrafiken, men med lite tur kan man få till med hyfsade byten.
Åh, surt med inga direktflyg! För mig och min sambo (dåvarande långdistansdejt ;)) gjorde det stor skillnad när vi äntligen kunde börja flyga raka spåret. Hoppas du har tur med bytena i alla fall :up:

Men visst är det spännande - känner att jag inte har så mycket att förlora, så jag ger det en chans :).
Tycker jag låter som en jättegod idé! Varför inte liksom, så länge man känner att det gör en glad och pirrig och att det ger mer än det tar :)
 
Åh, surt med inga direktflyg! För mig och min sambo (dåvarande långdistansdejt ;)) gjorde det stor skillnad när vi äntligen kunde börja flyga raka spåret. Hoppas du har tur med bytena i alla fall :up:
Tycker jag låter som en jättegod idé! Varför inte liksom, så länge man känner att det gör en glad och pirrig och att det ger mer än det tar :)

Det känns alltid positivt att läsa om andra som klarat långdistansförhållande :). Med lite planering så ska det nog gå. Det gäller mest att komma loss från jobb, för det känns ju inte riktigt läge att bara åka för lördag-söndag när det ändå tar minst 6 timmar att ta sig i vardera riktning med byte. Men jag har förhoppningar att vi ska lösa det på något sätt. Hur ofta sågs ni innan ni blev sambo?

Han får mig att må fantastiskt bra så det känns värt lite strul och bök.
 
Det känns alltid positivt att läsa om andra som klarat långdistansförhållande :). Med lite planering så ska det nog gå. Det gäller mest att komma loss från jobb, för det känns ju inte riktigt läge att bara åka för lördag-söndag när det ändå tar minst 6 timmar att ta sig i vardera riktning med byte. Men jag har förhoppningar att vi ska lösa det på något sätt. Hur ofta sågs ni innan ni blev sambo?

Nej, lördag-söndag blir lätt för kort. Vi gjorde en sån helg (fre kväll - sön fm) och det funkar ju men i längden blir det ju himla tufft. Jag hade också runt sex timmar med byte, sedan fyra timmar raka vägen.

Vi körde vår långdistansgrej i nästan ett år kan man säga och vi såg till att försöka ses ungefär var tredje var fjärde vecka. Som mest gick det sex veckor i mellan och det var lite kämpigt då. För oss fungerade det eftersom vi efter ungefär ett halvår av dejting började planera för att bo ihop, annars hade det nog blivit lite väl outhärdligt.

Han får mig att må fantastiskt bra så det känns värt lite strul och bök.
Men så fint! Jag hoppas att ni får logistiken att fungera så att ni får en bra chans :).
 
@niphredil
tack för dina svar! Jag är inte den som är den, så känns allt bra här under hösten så får man ju börja fundera på hur och var man ska bo och fortsätta livet ihop. Är som sagt inte så mycket för distansförhållanden från start, så jag drar gärna ned på den tiden :)
 
@niphredil
tack för dina svar! Jag är inte den som är den, så känns allt bra här under hösten så får man ju börja fundera på hur och var man ska bo och fortsätta livet ihop. Är som sagt inte så mycket för distansförhållanden från start, så jag drar gärna ned på den tiden :)
Så lite så! :) Jag tycker det låter som en smart strategi :up:. (Nä, distansförhållanden är fan ingen hit)
 
Har varit hemma, inom hemmet fyra väggar hela veckan med sjuk son. Mysigt med massa tid men huuu så rastlös jag är nu. I morgon åker sonen till sin far. Jag har sett fram emot 1½ dygn i helgen med Mr Ny i hans stuga. Planen är en vandring på några tim till nått utkiksberg med lite godsaker i en rygga och sen massa frossande i mat och vin till kvällen.

Men givetvis har min gullunge nu delat med sig av sina baciller. Under dagen har jag hunnit utveckla ett groteskt halsont och feber :cry:

Dejtandet går lite trögt här. En massa grejer kommer i vägen hela tiden. Lite för mycket grejer. Tålamodet har prövats. Blir det inte lite flyt snart är jag rädd för att den där första härliga tiden har passerat förbi på behörigt avstånd och jag tappar sugen.
 
Har varit hemma, inom hemmet fyra väggar hela veckan med sjuk son. Mysigt med massa tid men huuu så rastlös jag är nu. I morgon åker sonen till sin far. Jag har sett fram emot 1½ dygn i helgen med Mr Ny i hans stuga. Planen är en vandring på några tim till nått utkiksberg med lite godsaker i en rygga och sen massa frossande i mat och vin till kvällen.

Men givetvis har min gullunge nu delat med sig av sina baciller. Under dagen har jag hunnit utveckla ett groteskt halsont och feber :cry:

Dejtandet går lite trögt här. En massa grejer kommer i vägen hela tiden. Lite för mycket grejer. Tålamodet har prövats. Blir det inte lite flyt snart är jag rädd för att den där första härliga tiden har passerat förbi på behörigt avstånd och jag tappar sugen.
Men vad trist och dålig timing med bacillerna! Hoppas ni kan få till en dejt snart! Vore tråkigt om det hela rann ut i sanden.
 
Men vad trist och dålig timing med bacillerna! Hoppas ni kan få till en dejt snart! Vore tråkigt om det hela rann ut i sanden.

Den här gången faller det pga av mig. Men de andra gångerna har det varit han. Situationen är komplicerad. Jag förstår den. Till viss del. Det är det där klassiska om att inte såra barn och fd. Den ena partens mående hänger ju liksom ihop med de andra. Det köper jag för separationen är ganska ny. Men mitt liv är väldigt okomplicerat och jag är redo för att dejta på riktigt och vill verkligen göra det också. Inte så ball att ständigt vänta till sista sekunden med att få svar på om våra planer kommer att gå i lås eller att de ställs in. Vet inte hur länge jag känner det är okej att tassa på tå pga att andra inte är redo.
Att vi två tycker om varandra är ingen snack om saken. Men eftersom läget är som det är släpper liksom ingen av oss loss med några känslor. Man går inte all in utan avvaktar hela tiden. Det är svårt att ge sig hän och jag antar att man missar mycket av varandras personligheter då.

Luddigt. Skyller på febern.
 
Systeryster dejtar igen!

Jag har varit på dejt idag med en riktigt trevlig kille. Vi kom överens om att vi ska träffas igen, sen får vi se om det blir något. Jag hängde ju rundor lite på HP tidigare i sommar, men det forumet passade inte alls mig. Så efter förra helgens eskapader bestämde jag mig för att Mötesplatsen skulle kunna vara något. Och det verkar som sagt mycket bättre.
 
Jag dejtade lite med min kaffedejt, men känner att det är lite fr mycket annat som pågår i mitt liv just nu. Så tar det lite lugnt
 
Nu behöver jag er expertishjälp. Ok, jag tänker inte vara blygsam. Jag är en intelligent, logisk människa som är bra på matte. Likväl kan jag inte räkna ut hur det kan vara 28 dagar till på lördag. Hur kan det vara så långt till lördag? Och kan man liksom bli lite kär i någon man bara har chattat med?
Jag har haft fjärilar i magen halv dagen idag. Så töntigt - jag har ju inte ens träffat människan. (Men vi har pratat om att träffas på lördag som ni kanske har räknat ut). Tänk om jag blir jättebesviken när vi träffas? Eller om han är helt konstig? Eller om han tycker att jag är übermärklig?
För att citera Per Gessle - "Här kommer alla känslorna på en och samma gång". Var bara tvungen att skriva av mig så jag inte spricker.
 
Nr 3 från första inlägget. Sist vi hördes var november/december och då gick det rätt odramatiskt och långsamt åt pipan, vilket slutade med att jag avslutade allt. Sedan dess har vi bara sprungit på varandra på stan.

Fasen att jag inte kunnat sluta tänka på honom, han är Helt Fel Person. :cautious: Jag behöver någon som är typ hans motsats. Nåja, detta move borde resultera i en ihopknuten påse å mina vägnar iaf. På något sätt.

Hur kan man bli sådär så det surrar i bröstet FORTFARANDE efter nästan ett år.. Speciellt när det inte hänt något speciellt eller kul och mest bara varit jobbigt... väldigt irriterande. På riktigt.
Mission "knyta ihop påse" är dock completed: Mitt korta lilla mail mottogs mycket väl, så det känns hur bra som helst. Nu ser jag faktiskt fram emot att springa på honom igen istället för att bara tycka det känns obehagligt (pga att inte veta var vi har varandra) :)

Tinder händer det just ingenting på. Jag har gått igenom "högen" och nu dyker det mest upp folk som är på besök i staden. Jag är tyvärr inte intresserad av att träffa folk som är på besök.
 
knapplånar och uppdaterar...
Tja, att saker och ting skulle flyta på lugnt och stilla var ju inte förväntat. Här verkar mannen jag träffat under sommaren råkat ut för tillbaka-på-jobbet-chock/stress och kalla fötter i kombination. Detta kulminerade i lördags när vi oberoende av varandra gick på samma event.
Han tyckte att jag "förutsatte" saker och jag tyckte att det hör till allmänt folkhyfs att man hälsar ordentligt på någon man varit såpass intim med som vi varit och de flesta i sällskapet vet om det. Så först gjorde jag som vi kvinnor gör - gick på toa med en vän och sen vet jag inte om det hör till standarden att man mycket ilsket konstruerar de mest fantastiska svordomar man kan om män och deras gigantiskt uppblåsta och samtidigt så sköra egon, när inga andra hör.
Sen åts det surströmming och jag skyller resten av kvällen på det....:wtf:

Eller nåja, eftersom vi båda tydligen är precis lika ofantligt dåliga på att prata om "sånt här" så dopade vi oss en aning med alkohol... och talade faktiskt ut. Och jag tror att det kan ha gått ganska bra (förutom att ett helt sällskap liksom var närvarande:o). Eller så kan det ha gått åt skogen. Det kommer väl den närmsta framtiden att utvisa. Han föreslog i alla fall fika (för att prata mer och nyktert antar jag) och verkar planera för filmkväll. Sen drog han vidare på en spelning och jag åkte hem och sov.
Och tja... efter att ha lättat på våra hjärtan så känner jag nog att det skulle kunna fungera... Jag kan inte kompromissa hur mycket som helst med mig själv (och det kan ju inte han heller såklart)...
Annars får jag väl helt enkelt sluta att värja mig från den uppvaktning jag hittills har parerat från olika håll de senaste veckorna...
;)
 
@pontiacfarmer Modigt att lägga upp ditt tänkta svar här. Jag hade svarat tack men tyvärr vi passar nog inte ihop. För mig är det viktigt att hitta någon som jag kan dela mina intressen med. I vart fall några av dem. I min presentation har jag också en "önskelista" som jag tycker är tydlig. Bland annat är jag väldigt intresserad av utförsåkning, gärna brant sådan, och vill gärna träffa någon som matchar mig på den punkten så vi kan åka ihop. Då blir svar som "jag åker till Sälen varje jul" eller "du kan lära mig åka skidor" inte så intressanta. jag vill känna att personen som kontaktar mig gör det för att just jag hypotetiskt känns som en lämplig livskamrat utifrån hur jag beskriver mig och min livssituation. Inte Bara "hej du ser söt ut".
 
Status
Stängd för vidare inlägg.

Liknande trådar

Relationer Alltså jag spricker! Jag träffade precis en kille som va sååå söt! Hade jag inte varit i en monogam relation hade jag definitivt velat...
2
Svar
35
· Visningar
2 590
Senast: Palermo
·
Relationer Visste inte vad jag skulle döpa tråden till... Men normen är väl i stora drag att man har en relation oftast med en person. Kanske...
2 3
Svar
57
· Visningar
5 264
Senast: gullviva
·
Relationer Idag för 25 år sedan träffade jag hästen som fick mig att förändra mitt liv. Redan från första stund så förstod jag mig på henne och vi...
2
Svar
20
· Visningar
1 470
Senast: Görel
·
Juridik & Ekonomi Jag vill nästa år försöka ta tag i min ekonomi ordentligt. Jag har alltid varit dålig på att hålla koll på min ekonomi. Förutom de dumma...
2 3 4
Svar
61
· Visningar
4 311
Senast: Squie
·

Bukefalos, Hästnyheter, Radannonser

Allmänt, Barn, Dagbok

Hund, Katt, Andra Djur

Hästrelaterat

Tillbaka
Upp