Kommentera utseende

[TinyWiny]

Ja!

Det är så sjukt vanligt med vuxna som ger barn komplimanger för utseendet HELA TIDEN. Ååh vilken fin tröja, vilket fint hår, vad söt du är, oj vilka fina skor. Det är äckligt! För det första, vad lär sig barnet? Och för det andra, så sitter det ofta i bakgrunden ett annat barn som inte har nya kläder eller fint hår. Ett barn som alltid får höra hur alla andra får komplimanger för utseendet men aldrig själv får dem.

Det där sa jag faktiskt ifrån till mina barns farmor när hon kommenterade bonusbarnbarnets hår. Det sas som en komplimang över huvudet på barnet dessutom vilket jag tyckte var än värre. Typ som om hon kommenterade en blomma eller något. Inte okej alls att hålla på sådär.

 

[em-pirre]

Det där sa jag faktiskt ifrån till mina barns farmor när hon kommenterade bonusbarnbarnets hår. Det sas som en komplimang över huvudet på barnet dessutom vilket jag tyckte var än värre. Typ som om hon kommenterade en blomma eller något. Inte okej alls att hålla på sådär.

Och jag tror folk tror att de gör någonting bra då de säger sånt.

Jag försöker verkligen bita mig i tungan ibland och hitta på nåt annat trevligt att prata om än någons nya tröja. Kanske "hur mår du idag?"

Sen försöker jag också undvika att säga "du är så bra på att rita" och istället säga "den teckningen blev verkligen lyckad!" (berömma personens handling utan att ge henom en egenskap), så ibland får jag fundera två gånger hur jag ska uttrycka mig!

 

[MiniLi]

Men är inte andra områden precis lika problematiska. Tex prestation är ju extremt laddat för kvinnor som ju alltid måste överprestera? Jag tänker att nästan alla områden kan vara problematiska? Man förväntas ju vara både snygg, trevlig och högpresterande som kvinna.

Jag tycker inte prestation är lika problematiskt som utseende. Och man kan ju ge komplimanger för fler saker. Livet är ju mer än utseende och prestationer.

 

[Ridinglady]

Det är fullkomligt uppenbart att vi i den hör tråden har olika känslor inför komplimanger om kläder, utseende och prestation.
Är det likadant med djur. Kan man ge en komplimang om ngns hund/ katt / hund?
Då menar jag ngt positivt och uppskattande. Eller upplever vissa att: Vill jag veta vad du tycker om mitt djur så frågar jag?
Jag brukar t ex säga ”Tack, Vilken trevlig hund” när jag rider förbi hundägare som uppenbart har pli på sin hund och hunden är lugn och glad när vi möts i skogen och jag är till häst. Är det också en ovälkommen komplimang för vissa hundägare?

 

[cirkus]

Det är fullkomligt uppenbart att vi i den hör tråden har olika känslor inför komplimanger om kläder, utseende och prestation.
Är det likadant med djur. Kan man ge en komplimang om ngns hund/ katt / hund?
Då menar jag ngt positivt och uppskattande. Eller upplever vissa att: Vill jag veta vad du tycker om mitt djur så frågar jag?
Jag brukar t ex säga ”Tack, Vilken trevlig hund” när jag rider förbi hundägare som uppenbart har pli på sin hund och hunden är lugn och glad när vi möts i skogen och jag är till häst. Är det också en ovälkommen komplimang för vissa hundägare?

Jag har inga problem med komplimanger angående mina djur.

 

[parellikusken]

Det är fullkomligt uppenbart att vi i den hör tråden har olika känslor inför komplimanger om kläder, utseende och prestation.
Är det likadant med djur. Kan man ge en komplimang om ngns hund/ katt / hund?
Då menar jag ngt positivt och uppskattande. Eller upplever vissa att: Vill jag veta vad du tycker om mitt djur så frågar jag?
Jag brukar t ex säga ”Tack, Vilken trevlig hund” när jag rider förbi hundägare som uppenbart har pli på sin hund och hunden är lugn och glad när vi möts i skogen och jag är till häst. Är det också en ovälkommen komplimang för vissa hundägare?

Jag får ofta kommentarer av okända om att jag har en fin häst, uppskattar det, men svårt att veta hur jag ska svara på det. Känns konstigt att säga tack, är ju inte mig de kommenterar och inte jag som gjort honom fin heller.

 

[Sonic76]

Du verkar må gräsligt dåligt just nu. Har du nån kontakt med vården? Jag tror du måste söka hjälp så fort det bara går. Du är inte ful, eller nåt av allt du skrivit senaste dagarna. Men du har haft det väldigt tufft länge. Har du någon att prata med professionellt?

Nej
Kuratorn på vc slutade och sen rann det ut i sanden
Med nya jobbet kommer jag inte ha tid i början till samtal
Måste byta vc tills dess med

 

[gammalek]

Jag får ofta kommentarer av okända om att jag har en fin häst, uppskattar det, men svårt att veta hur jag ska svara på det. Känns konstigt att säga tack, är ju inte mig de kommenterar och inte jag som gjort honom fin heller.

Kanske:
-Ja, visst är den!
eller
-Ja, det tycker jag också!

 

[MiniLi]

Det är fullkomligt uppenbart att vi i den hör tråden har olika känslor inför komplimanger om kläder, utseende och prestation.
Är det likadant med djur. Kan man ge en komplimang om ngns hund/ katt / hund?
Då menar jag ngt positivt och uppskattande. Eller upplever vissa att: Vill jag veta vad du tycker om mitt djur så frågar jag?
Jag brukar t ex säga ”Tack, Vilken trevlig hund” när jag rider förbi hundägare som uppenbart har pli på sin hund och hunden är lugn och glad när vi möts i skogen och jag är till häst. Är det också en ovälkommen komplimang för vissa hundägare?

Det är nog generellt mer ok att säga något om folks djur.

 

[Lingon]

Vilken tråkig värld många er förespråkar. En värld utan komplimanger. Så trist!

 

[Badger]

Jag tycker inte prestation är lika problematiskt som utseende. Och man kan ju ge komplimanger för fler saker. Livet är ju mer än utseende och prestationer.

Joo fast det är ju just tycker och personlig vinkel? Eller finns det några objektiva grunder för att säga att det är värre tex att säga att ett barn har en fin tröja än att barnet är duktigt? Eller att säga att ett barn är gulligt snarare än snällt?

Speciellt som ena barnet antagligen är gulligt, snällt, duktigt och har en fin tröja medan det andra har en ful tröja med en arg haj och är kladdigt och skriker.

Jag känner mig ju osäker. Har själv haft bedömande släkt när det gäller utseende tex och det är ju inte så himla kul att vara nervig inför att höra om man gick upp eller ned sedan sist man möttes eller att håret har blivit så fult eller vad det kan vara. Samtidigt med släkt, fult hår släktingen gick ju all in och gav tips om vitamintabletter som fungerade, på något sätt kan jag inte vara sur, utan är lite glad, även om det gjorde ont.

Prestationsbedömning däremot har alltid kostat mer än det smakat för mig. Samtidigt vad kan man säga, vad är en lärare som inte kan få säga om eleven gjorde bra eller dåligt? Varvid omdömet bra (vad ska jag göra nu, tänk om det blir dåligt sedan, vågar jag göra någonting alls? Varför blev det bra? jag vet inte?) alltid gett mer panik än omdömet dåligt. Så det har jag fått vänja mig vid.

Så jag vet inte om jag tycker att du måste ha rätt, även om det såklart kan vara så att snygg tröja är ett värre omdöme än jaja fyror duger väl men kusin X fick femmor i allt. Eller kusin Y är så smart och du är så uhm

Själv tycker jag allra värst om barnskryt vuxna emellan när barnen hör. Lilla Lisa lärde sig gå redan vid tio måånader när lärde sig lille Pelle gå... som om det spelade någon roll när barnen är 6 och båda springer (utom just då för de lyssnar).

 

[em-pirre]

Vilken tråkig värld många er förespråkar. En värld utan komplimanger. Så trist!

Vilken platt analys.

 

[Liran]

Jag tycker inte det behöver vara så svårt. Tycker man det är krångligt så kan man ju bara hålla sig borta från att kommentera utseende. Det går ju att ge många fina kommentarer om andra saker än utseende.

Har inte pratat om att kommentera utseende dvs en människas kropp eller ansikte, utan yttre attribut som vem som helst kan lägga sig till med.

En komplimang bör som sagt vara spontan, ingenting man funderar ut.

 

[MiniLi]

Joo fast det är ju just tycker och personlig vinkel? Eller finns det några objektiva grunder för att säga att det är värre tex att säga att ett barn har en fin tröja än att barnet är duktigt? Eller att säga att ett barn är gulligt snarare än snällt?

Jag känner mig ju osäker. Har själv haft bedömande släkt när det gäller utseende tex och det är ju inte så himla kul att vara nervig inför att höra om man gick upp eller ned sedan sist man möttes eller att håret har blivit så fult eller vad det kan vara. Samtidigt med släkt, fult hår släktingen gick ju all in och gav tips om vitamintabletter som fungerade, på något sätt kan jag inte vara sur, utan är lite glad, även om det gjorde ont.

Prestationsbedömning däremot har alltid kostat mer än det smakat för mig. Samtidigt vad kan man säga, vad är en lärare som inte kan få säga om eleven gjorde bra eller dåligt? Varvid omdömet bra (vad ska jag göra nu, tänk om det blir dåligt sedan, vågar jag göra någonting alls? Varför blev det bra? jag vet inte?) alltid gett mer panik än omdömet dåligt. Så det har jag fått vänja mig vid.

Så jag vet inte om jag tycker att du måste ha rätt, även om det såklart kan vara så att snygg tröja är ett värre omdöme än jaja fyror duger väl men kusin X fick femmor i allt. Eller kusin Y är så smart och du är så uhm

Jag tänkte inte riktigt på ”duktig” utan mer att uppmärksamma beteenden såsom att någon gjort något omtänksamt, att man ser att personen kämpar hårt för att lära sig nya saker, att man presenterade något på ett tydligt och begripligt sätt, att man skrivit en tydlig och intressant text, att man uppskattar att någon alltid är så omtänksam/modig/ärlig/intresserad etc.

Jag syftade definitivt inte på betygsjämförelser. Det kan väl aldrig räknas som komplimang alls?

Jag har ett minne av att jag läst en vetenskaplig artikel om just hur man stärker barn (vad man lyfter fram och hur) men jag minns tyvärr inte tillräckligt för att kunna leta fram den smidigt.

 

[MiniLi]

Har inte pratat om att kommentera utseende dvs en människas kropp eller ansikte, utan yttre attribut som vem som helst kan lägga sig till med.

Okej. Jag i inkluderade sånt i ”utseende” här.

 

[parellikusken]

Kanske:
-Ja, visst är den!
eller
-Ja, det tycker jag också!

Är så jag brukar svara, men känns lite stöddig typ. Svårt.

 

[Badger]

Jag tänkte inte riktigt på ”duktig” utan mer att uppmärksamma beteenden såsom att någon gjort något omtänksamt, att man ser att personen kämpar hårt för att lära sig nya saker, att man presenterade något på ett tydligt och begripligt sätt, att man skrivit en tydlig och intressant text, att man uppskattar att någon alltid är så omtänksam etc.

Jag syftade definitivt inte på betygsjämförelser. Det kan väl aldrig räknas som komplimang alls?

Jag har ett minne av att jag läst en vetenskaplig artikel om just hur man stärker barn (vad man lyfter fram och hur) men jag minns tyvärr inte tillräckligt för att kunna leta fram den smidigt.

Jo jag tycker absolut att väl kämpat är en superbedömning! som gör mig glad, likaså Vilka framsteg! Intressant text! Men det finns säkert andra som kanske har issues om det, jag ska inte säga något

Joo det är väl komplimang om farmor håller upp betygen och säger att de är såå fina och bra och fantastiska och se vilka fantastiska betyg lille Pelle har. Egentligen behöver hon ju bara låta bli att säga det om Lilla Lisas betyg så är det klart sedan.

Jo jag har läst några artiklar om det, intressant ämne. Själv tycker jag en del av dem blir lite fåniga. Som tex hur känns det att åka rutschkana lille vän!? Har ju testat men det tar för lång tid för mig för att bli spontant och som innehavare av son istället för dotter så tror jag att jag kan använda söt och duktig i ganska rejäla mängder innan det blir overflow.

Just att så många trycker så hårt på att utseendeomdömen som negativa känns fel. Jag tycker snarare att det blir fel när vissa barn får dem hela tiden och andra barn aldrig får dem. Dvs kladdige Pelle och söta Lisa där ingen reflekterar över att det nog vore snällare mot alla om man tog bort hälften av söt, duktig, ordentlig, fint hår från Lisa och gav det till Pelle, för alla parter.

(Här kan tilläggas att min mamma var stenhård och tidig med att undvika positiva utseendeomdömen och duktig och sådant. Och jag tycker nog en medelväg känns väldigt hm medel och bra. Hon missade ibland på teckningarna så jag kunde råka få ett -fin teckning trots att modus operandi egentligen alltid var förbättringsförslag från båda föräldrar. Har inte hästen lite långa ben? men på utseende missade hon aldrig att bara köra förbättringsförslag.)

 

[Grazing]

Jag får ofta kommentarer av okända om att jag har en fin häst, uppskattar det, men svårt att veta hur jag ska svara på det. Känns konstigt att säga tack, är ju inte mig de kommenterar och inte jag som gjort honom fin heller.

Man kan svara tack faktiskt på sådant, huruvida djuren är fina och trevliga osv är ofta ett resultat av hur man har skött och tagit hand om dom. Så berömmer någon ens djur så kan man definitivt säga tack till dom.

För mig finns nästan inget mer sårande än när någon ogillar mina djur, tar det väldigt personligt av någon anledning. Kanske för att dom betyder så mycket för mig, därför blir jag lika glad när någon också berömmer och tycker mina djur är fina. Därför så tackar jag alltid för sådana fina komplimanger.

 

[MiniLi]

Jo jag tycker absolut att väl kämpat är en superbedömning! som gör mig glad, likaså Vilka framsteg! Intressant text! Men det finns säkert andra som kanske har issues om det, jag ska inte säga något

Joo det är väl komplimang om farmor håller upp betygen och säger att de är såå fina och bra och fantastiska och se vilka fantastiska betyg lille Pelle har. Egentligen behöver hon ju bara låta bli att säga det om Lilla Lisas betyg så är det klart sedan.

Jo jag har läst några artiklar om det, intressant ämne. Själv tycker jag en del av dem blir lite fåniga. Som tex hur känns det att åka rutschkana lille vän!? Eller just att så många trycker så hårt på att utseendeomdömen är jättefel. Jag tycker snarare att det blir fel när vissa barn får dem hela tiden och andra barn aldrig får dem. Dvs kladdige Pelle och söta Lisa där ingen reflekterar över att det nog vore snällare mot alla om man tog bort hälften av söt, duktig, ordentlig, fint hår från Lisa och gav det till Pelle, för alla parter.

Ja ang det sista så gör jag själv skillnad. Det diskuterades i någon tidigare tråd här också och då skrev jag att jag är mer ok med att uppmärksamma normbrytande utseenden tex.
Så jag skulle kunna uppmärksamma kläder om det är normbrytande rosa och glitter på en pojke och coola dinosaurier på en flicka. Eller en kvinna som rakat av sig håret på huvudet.
Men generellt skulle jag önska att vi på en samhällsnivå kunde börja öva på att stärka varandra på andra sätt.
Det märks ju här i tråden - utifrån hur en del svarar så kan man ju tro att det ENDA sättet att vara snäll på är att berömma folks frisyrer eller kläder. Det finns ju mängder med sätt att stärka sina medmänniskor och vara snäll på.

Jag ger nästan aldrig komplimanger överhuvudtaget - ändå verkar folk anse att jag är en väldigt omtänksam person som får andra att känna sig genuint sedda. Bara som ett anekdotiskt exempel.

 

[TinyWiny]

Och jag tror folk tror att de gör någonting bra då de säger sånt.

Jag försöker verkligen bita mig i tungan ibland och hitta på nåt annat trevligt att prata om än någons nya tröja. Kanske "hur mår du idag?"

Sen försöker jag också undvika att säga "du är så bra på att rita" och istället säga "den teckningen blev verkligen lyckad!" (berömma personens handling utan att ge henom en egenskap), så ibland får jag fundera två gånger hur jag ska uttrycka mig!

I hennes fall är det en arbetsskada att prata om just hår Jag har väl tröttnat lite på hennes kommentarer just eftersom hon är väldigt utseendefixerad och dömande. En sådan där person som ser det som sin plikt att "banta" andra men hon ser det inte själv och inte heller hur illa det hon gör är. Jag var tyst i 32 år. Nu säger jag ifrån när det drabbar mig själv eller något barn i min omgivning.