Kan vi prata om Sve##nius senaste uttalande?

[Inte_Ung]

Och troligtvis skulle hjälp vara bra för dessa, oavsett diagnos eller ej. Alltså att generella satsningar på socioekonomiskt utsatta borde hjälpa i högre utsträckning än någon screening som det ändå inte finns resurser för att utföra eller följa upp.

Ja, det är sant att det inte finns resurser för generella satsningar heller, men jag skulle inte bli förvånad om dessa skulle kunna få högre utfall per satsad krona.

Det finns kommuner som har som standard med två vuxna i klassrummet.
Det blir bra för alla.
Elever som behöver extra stöd kan få det, stökiga barn kan hindras från att störa andra barn och lärare mår bättre på sin arbetsplats.
Jag tror att det kommer att bli vanligare som argument för att locka lärare till sig i rekryteringen. Det är lärarbrist av en anledning och den anledningen går att åtgärda.

 

[Trasten]

Det skall ju naturligtvis vara lika för alla.
Problemet är inte "ras"-fördelat utan snarare fördelat efter föräldrarnas utbildningsnivå. Och det är vanligare i hyreshuskaserner modell miljonprogram än i villaområden.

Det är ju också vanligare i ockelbo än emmaboda. Extrem skillnad. Kolla litt inlägg med länk till statistik.
Borde vi dra slutsatser om föräldrarna i Emmaboda? Skillnaden är iaf betydligt större än skillnaden som M pekar på som grund för sitt rasistiska uttalande.

Emmaboda är bara ett exempel. Det är extremt stora regionala skillnader även i övrigt.

Dessutom lägger ju M ner BUP i ett par utsatta områden, för att ytterligare bevisa att det bara är populistiskt rassedravel de ägnar sig åt.

 

[Inte_Ung]

Det är ju också vanligare i ockelbo än emmaboda. Extrem skillnad. Kolla litt inlägg med länk till statistik.
Borde vi dra slutsatser om föräldrarna i Emmaboda? Skillnaden är iaf betydligt större än skillnaden som M pekar på som grund för sitt rasistiska uttalande.

Emmaboda är bara ett exempel. Det är extremt stora regionala skillnader även i övrigt.

Dessutom lägger ju M ner BUP i ett par utsatta områden, för att ytterligare bevisa att det bara är populistiskt rassedravel de ägnar sig åt.

De där skillnaderna är inte bra.
Det skall inte vara olika förutsättningar för att lyckas i livet beroende på var i Sverige som man bor.

 

[Nahar]

@Inte_Ung Vad som behövs är att öka tilliten till myndigheter, socialtjänst, och skola. Det görs bäst med positiva insatser som generellt förbättrad skola, mer resurser till socialtjänsten, lokala dialoggrupper etc. Påtvingade eller "rekommenderade" utredningar kommer bara att förvärra situationen.

 

[Trasten]

De där skillnaderna är inte bra.
Det skall inte vara olika förutsättningar för att lyckas i livet beroende på var i Sverige som man bor.

Jag tror nog personligen inte att de där skillnaderna visar på att det är olika svårt att klara sig i livet. Jag tycker ju att det är vansinne att medicinera 16% av pojkarna i en skola för att de ska klara av utbildningen. Då måste skolan förändras så att fler klarar av den utan medicin!

Men temat för tråden är alltså att M pekar ut EN statistisk skillnad och sedan skuldbelägger en viss grupp föräldrar för att deras barn inte tar medicin och insinuerar att de kommer bli kriminella. Så min poäng med att lyfta de statistiska skillnaderna är bara för att peka på vilken bullshit det är att antyda att skillnaderna säger så mycket om föräldrarna eller barnen.

 

[Badger]

Grejen är att själva indikationen inte varit problemet. Lärarna identifierar dessa individer ganska fort. Men sedan vill inte föräldrarna att barnen utreds, och det är extra utbrett bland föräldrar som invandrat till Sverige.

Förslaget löser inte ett riktigt problem. Men är lite extra bra på att peka ut barn och föräldrar i utsatta områden som problem vilket är i linje med det Moderaterna har drivit sedan ett par år tillbaka.

Hoppar in här utan att ha läst mer i tråden.

Kan inte skolorna och kommunerna ge stöd till alla barn som behöver stöd i så fall. Istället för att villkora stödet med att någon har ADHD? eller har jag läst fel i artiklarna.

Kan ju säkert finnas barn som har ADHD men som inte behöver stöd, liksom det garanterat finns barn som inte har någon som helst diagnos som behöver stöd.

Skolan skulle ju inte behöva tillåtelse från föräldrarna för att tex låta ett barn få extra hjälp att lära sig läsa.

 

[Badger]

Anpassnigar i skolan har ett mindre genomslag än anpassningar (medvetna eller omedvetna) i hemmet.

Dessutom finns det forskning som indikerar att ju mer vi individanpassar undervisning (oavsett diagnoser eller inte) desto sämre inlärning och resultat hos eleverna.

Det finns ju forskning på att just hur vi organiserat skolan är extra jobbigt för alla barn, så man kan ju backa till en skola som inte är individanpassad utan alla barn får en undervisning som är enklare strukturerad.

 

[Trasten]

Hoppar in här utan att ha läst mer i tråden.

Kan inte skolorna och kommunerna ge stöd till alla barn som behöver stöd i så fall. Istället för att villkora stödet med att någon har ADHD? eller har jag läst fel i artiklarna.

Kan ju säkert finnas barn som har ADHD men som inte behöver stöd, liksom det garanterat finns barn som inte har någon som helst diagnos som behöver stöd.

Skolan skulle ju inte behöva tillåtelse från föräldrarna för att tex låta ett barn få extra hjälp att lära sig läsa.

Ja så ser skollagen ut! Man brukar ofta prata om att diagnos ska ge extra stöd men vanligtvis så får skolan inte extra resurser för adhd-elever så jag vet inte varifrån det kommer. Någon som är mer insatt får gärna bidra med information! För just argumentet att skolorna får resurser för diagnoser hör man ofta.

Någon tidigare skolminister såg till att skolorna i de här utsatta områdena fick extra pengar till extra personal så att de kunde vara två i klassen. Det är ju ett sätt att rikta insatser till dessa områden utan att behöva skuldbelägga föräldrarna.

Men i detta fall så har ju M stängt flera BUP-mottagningar i aktuella områden så det är ju en 100% uppenbar skuldbeläggning som inte har något konstruktivt mål över huvud taget.

 

[Nahar]

Det finns ju forskning på att just hur vi organiserat skolan är extra jobbigt för alla barn, så man kan ju backa till en skola som inte är individanpassad utan alla barn får en undervisning som är enklare strukturerad.

Har du länk till forskningen? Är intresserad av vad som menas med "individanpassad" i sammanhanget.

 

[Badger]

Ja så ser skollagen ut! Man brukar ofta prata om att diagnos ska ge extra stöd men vanligtvis så får skolan inte extra resurser för adhd-elever så jag vet inte varifrån det kommer. Någon som är mer insatt får gärna bidra med information! För just argumentet att skolorna får resurser för diagnoser hör man ofta.

Någon tidigare skolminister såg till att skolorna i de här utsatta områdena fick extra pengar till extra personal så att de kunde vara två i klassen. Det är ju ett sätt att rikta insatser till dessa områden utan att behöva skuldbelägga föräldrarna.

Men i detta fall så har ju M stängt flera BUP-mottagningar i aktuella områden så det är ju en 100% uppenbar skuldbeläggning som inte har något konstruktivt mål över huvud taget.

Ja precis. Så då är ju förslaget helt enkelt uselt. Om man hade haft en fungerande hjälpt till alla barn som behövde hjälp och en strukturerad undervisning där kraven var lätta att förstå och lite hjälp hemifrån hade behövts. Ja då hade det ju kunnat vara ett relevant förslag, kanske, men i så fall skulle det ju sannolikt inte ha behövts. Eftersom ingen diagnos hade behövts för att få hjälp. Och eftersom att klara skolgången definitivt har en effekt på framtida brottslighet så skulle även den biten påverkats.

Men som det är nu så hjälps ju få barn ens om föräldrarna skriker i högan sky och Bup är totalt överbelastat så det känns ju helt som att gräva i fel ände (slänga in fler barn i oändliga köer bara)

Om man får vara lite fånig igen och tänka sig en skola där kraven i grundskolan är enklare att förstå (analyserna är en liten bit i slutet av ett prov eller ett par små rader i slutet av en uppsats och de är inte det centrala) och att det finns en hjälplärare och alla som inte kan vända på b och d och stava till stjärna får hjälp direkt (som när jag var liten). Och där det pågår en undervisning i att lära sig läsa och hjälp att knäcka läskoden genom ljudning (som tydligen är effektivaste metoden) och sedan extra hjälp utöver det med läsprogram att ta hem osv (och böcker att ta hem) så skulle ju antalet som behöver anpassningar minskas, för att inte tala om panikstressen med psykisk ohälsa för barn som har höga betyg. Sedan kunde man ju fundera vidare därifrån över ADHD screeningar för alla barn.

 

[Badger]

Har du länk till forskningen? Är intresserad av vad som menas med "individanpassad" i sammanhanget.

Puh, det är så många olika artiklar jag läst.

Individanpassat är jag väldigt osäker på vad de menar med faktiskt. Jag har ingen aning om hur den grejen ser ut. Men det jag läst antyder att det är mycket lättare (jag kan ha bias såklart) att

Läsa i en bok (som du även får ta hem och läsa)
Skriva på ett papper
se en film tillsammans (istället för hemma själv)
Lära sig fakta (sedan ju äldre man blir lära sig dra slutsatser från faktan)
Separera lära sig ämne från lära sig skriva en uppsats.
Separera lära sig dator från lära sig ämne. (till liten del)
Lära sig läsa genom ljuda är effektivare än lära sig läsa genom lek, vissa barn lär sig läsa mycket lätt genom lek men ca 1/3 blir helt lämnade bakom och lär sig inte.

(Så det finns artiklar som jämför läsa i bok med läsa på skärm och konstaterar att läsa i bok är lättare och de lär sig mer, så finns det artiklar som jämför skriva med hand och skriva på tangentbord och har konstaterat att skriva med hand har en inlärningseffekt. Det finns artiklar som konstaterat att flipped classroom, se film själv, där är barnen ofta okoncentrerade och gör annat och de missar mycket, det finns artiklar som konstaterat att analysera är svårt utan att kunna fakta, och andra som konstaterar att barn lär sig inte mycket från andras egna arbeten så att dela upp ett ämne på olika elever och ha föredrag är ineffektivt. Att lära sig skriva uppsats är såklart bra men som egen grej. Det senaste jag såg som dessutom var jätteförvånande för mig var att det är så väldigt konstaterat att lära sig genom ljudning är det bästa (jag trodde det var mossigt) men att många skolor ändå kör på andra sämre metoder.)

Ha all information om läxor och prov på en plats istället för många platser, en pappers eller digital kalender med all information istället för en digital kalender för varje ämne och lärare.
(har konstaterat vara bättre och då får föräldrarna chans att ha koll också. För vissa elever klarar inte att kolla i fem olika kalendrar efter prov och läxor o lärarna kan inte se hur många läxor och prov det är heller. Varvid man kan tycka att smarta elever skulle använda egen kalender och sammanställa men de verkar inte göra det.)

(Saker jag själv märkt är ju som jag skrivit tidigare att förskoleklass verkar tro de lär sig läsa i ettan, medan ettan trodde de lärde sig i förskoleklass. Så ingen verkade på vår skola lära barnen läsa om de inte kopplade själva genom ordbildlek. Sedan ska de skriva på datorer när de skriver, men ingen har lärt dem tangentbordet så det går oerhört långsamt. Det anses att de lär sig själva med tiden. De lärde inte heller barnen skriva korrekt för hand utan genom att titta på tryckbokstäver och härma.)

 

[Badger]

Det finns en gigantisk amerikansk studie som startade på 70talet. Tyvärr kommer jag ju inte ihåg något mer om källan, den presenterades på en föreläsning om förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet och sambandet mellan samhällets kostnader - i pengar. För att övertyga kommuners ekonomer och politiker om att en får igen satsade pengar. Studien påvisade naturligtvis också bätte mående på många sätt. Tusen barn ingick i den och tusen i kontrollgrupp. Barnen fick lite extra helt enkelt, lite extra mödravård - fler besök, barnavård, stöd i skolarbete så fort det behövdes och så vidare. Efter 30 år kunde det påvisas att krasst ekonomiskt hade varje instoppad dollar fyrdubblats. Barnen hade klarat skolan, läst vidare, fått jobb - dragit in skattepengar istället för att kosta i form av rättsväsendeutgifter. Bättre hälsa - allt som kostar samhället och den enskilde individen mycket var bättre. Och jämförelsen med kontrollgruppen var glasklar. Samhället vann på alla plan på LITE extra. Barnen kom från olika samhälls och socioekonomiska grupper. Ingen utpekning på det viset.

Känns som att lite av det där är en del i att vi hade så bra skola i Sverige förut. Det var ju lite extra (kunde varit mer säkert men) i alla fall och vi hade en av de bästa skolorna i västvärlden om jag har förstått rätt.

 

[Nahar]

Puh, det är så många olika artiklar jag läst.

Individanpassat är jag väldigt osäker på vad de menar med faktiskt. Jag har ingen aning om hur den grejen ser ut. Men det jag läst antyder att det är mycket lättare (jag kan ha bias såklart) att

Läsa i en bok (som du även får ta hem och läsa)
Skriva på ett papper
se en film tillsammans (istället för hemma själv)
Lära sig fakta (sedan ju äldre man blir lära sig dra slutsatser från faktan)
Separera lära sig ämne från lära sig skriva en uppsats.
Separera lära sig dator från lära sig ämne. (till liten del)
Lära sig läsa genom ljuda är effektivare än lära sig läsa genom lek, vissa barn lär sig läsa mycket lätt genom lek men ca 1/3 blir helt lämnade bakom och lär sig inte.

(Så det finns artiklar som jämför läsa i bok med läsa på skärm och konstaterar att läsa i bok är lättare och de lär sig mer, så finns det artiklar som jämför skriva med hand och skriva på tangentbord och har konstaterat att skriva med hand har en inlärningseffekt. Det finns artiklar som konstaterat att flipped classroom, se film själv, där är barnen ofta okoncentrerade och gör annat och de missar mycket, det finns artiklar som konstaterat att analysera är svårt utan att kunna fakta, och andra som konstaterar att barn lär sig inte mycket från andras egna arbeten så att dela upp ett ämne på olika elever och ha föredrag är ineffektivt. Att lära sig skriva uppsats är såklart bra men som egen grej. Det senaste jag såg som dessutom var jätteförvånande för mig var att det är så väldigt konstaterat att lära sig genom ljudning är det bästa (jag trodde det var mossigt) men att många skolor ändå kör på andra sämre metoder.)

Ha all information om läxor och prov på en plats istället för många platser, en pappers eller digital kalender med all information istället för en digital kalender för varje ämne och lärare.
(har konstaterat vara bättre och då får föräldrarna chans att ha koll också. För vissa elever klarar inte att kolla i fem olika kalendrar efter prov och läxor o lärarna kan inte se hur många läxor och prov det är heller. Varvid man kan tycka att smarta elever skulle använda egen kalender och sammanställa men de verkar inte göra det.)

(Saker jag själv märkt är ju som jag skrivit tidigare att förskoleklass verkar tro de lär sig läsa i ettan, medan ettan trodde de lärde sig i förskoleklass. Så ingen verkade på vår skola lära barnen läsa om de inte kopplade själva genom ordbildlek. Sedan ska de skriva på datorer när de skriver, men ingen har lärt dem tangentbordet så det går oerhört långsamt. Det anses att de lär sig själva med tiden. De lärde inte heller barnen skriva korrekt för hand utan genom att titta på tryckbokstäver och härma.)

Jag tycker det är svårt att avgöra utan att se studierna. Hur mättes vad som var bättre och sämre? Jämfördes elever med ADHD/NPF eller inkluderades/exkluderades de? Hur har de kontrollerat andra faktorer som hemmiljö, kultur, klass etc?

Jag säger alltså inte att det är fel. Men om jag skulle skriva "individanpassat" så skulle ingen av de saker du tar upp komma med i listan - alla av dem är olika sätt att traggla i grupp.

Jag är fortsatt övertygad om att åtminstone ADHD kräver individanpassning. För att få ett barn med koncentrationssvårigheter att lära sig något som den inte har intresse för så måste intresset skapas på just individnivå. Är barnet till exempel fascinerat av biologi men inte matematik kan matematiken räddas av att kontinuerligt kopplas till biologi för att skapa möjlighet till koncentration. Det kräver individanpassning. Barn med ADHD är inte dumma men det krävs utrymme för att spela på barnets styrkor för att ge resultat.

 

[Badger]

Jag tycker det är svårt att avgöra utan att se studierna. Hur mättes vad som var bättre och sämre? Jämfördes elever med ADHD/NPF eller inkluderades/exkluderades de? Hur har de kontrollerat andra faktorer som hemmiljö, kultur, klass etc?

Jag säger alltså inte att det är fel. Men om jag skulle skriva "individanpassat" så skulle ingen av de saker du tar upp komma med i listan - alla av dem är olika sätt att traggla i grupp.

Jag är fortsatt övertygad om att åtminstone ADHD kräver individanpassning. För att få ett barn med koncentrationssvårigheter att lära sig något som den inte har intresse för så måste intresset skapas på just individnivå. Är barnet till exempel fascinerat av biologi men inte matematik kan matematiken räddas av att kontinuerligt kopplas till biologi för att skapa möjlighet till koncentration. Det kräver individanpassning. Barn med ADHD är inte dumma men det krävs utrymme för att spela på barnets styrkor för att ge resultat.

Ja alltså jag skrev att jag inte hade koll på "individanpassat" och vad det innebär i dagens skola
(Bekanta lärare tror jag har fått det till sig som att de eleverna har en platta och de plattorna sätts igång i början av lektionen under ca 10-20 minuter medan övriga elever väntar.)

Det är ju en stor blandning av artiklar och tidningsartiklar om inlärning helt enkelt som jag läst här och där. Men de har gått mer ut på att struktur är lättare än röra för alla elever.

Ja jag är osäker, eller det beror ju på vad du menar med individanpassning. Tex en närstående (nu 40+) med ADHD och dyslexi fick ju individanpassning, kanske, i vanliga skolan, om man med det menar att läraren var en rimlig människa som bara rättade stavfel antingen en sida text eller bara ett enstaka ord i en text och därmed uppmuntrade att skriva. Eller en annan närstående lärare (nu bortgången vid 80+) som förstod att ta med böcker med -välj ditt slut för att uppmuntra läsning och hjälpte barn med dyslexi på det viset. Det tror jag såklart är jättebra. Det finns nog absolut de lärare som klarar att föra över intressen osv också. Men inte läst något om hur någon skulle göra en fastlagd strategi för det som fungerar för alla elever och lärare?

Men helt ärligt så är det så mycket fokus på NPF och att det skulle vara en stor orsak till att elever inte kan läsa tex. När det egentligen är många elever som inte kan läsa oberoende av NPF. Dvs det verkar absolut inte som att man behöver ha en diagnos för att kunna krascha i skolan tidigt och sent. Det går lätt att göra oavsett.

 

[Nahar]

Ja alltså jag skrev att jag inte hade koll på "individanpassat" och vad det innebär i dagens skola
(Bekanta lärare tror jag har fått det till sig som att de eleverna har en platta och de plattorna sätts igång i början av lektionen under ca 10-20 minuter medan övriga elever väntar.)

Det är ju en stor blandning av artiklar och tidningsartiklar om inlärning helt enkelt som jag läst här och där. Men de har gått mer ut på att struktur är lättare än röra för alla elever.

Ja jag är osäker, eller det beror ju på vad du menar med individanpassning. Tex en närstående (nu 40+) med ADHD och dyslexi fick ju individanpassning, kanske, i vanliga skolan, om man med det menar att läraren var en rimlig människa som bara rättade stavfel antingen en sida text eller bara ett enstaka ord i en text och därmed uppmuntrade att skriva. Eller en annan närstående lärare (nu bortgången vid 80+) som förstod att ta med böcker med -välj ditt slut för att uppmuntra läsning och hjälpte barn med dyslexi på det viset. Det tror jag såklart är jättebra. Det finns nog absolut de lärare som klarar att föra över intressen osv också. Men inte läst något om hur någon skulle göra en fastlagd strategi för det som fungerar för alla elever och lärare?

Men helt ärligt så är det så mycket fokus på NPF och att det skulle vara en stor orsak till att elever inte kan läsa tex. När det egentligen är många elever som inte kan läsa oberoende av NPF. Dvs det verkar absolut inte som att man behöver ha en diagnos för att kunna krascha i skolan tidigt och sent. Det går lätt att göra oavsett.

Ja, alltså jag tror vi egentligen håller med varandra i stort.

Jag tänker att allt inte behöver vara mätbart eller fastlagt. New Public Management har på något sätt präntat in att lärare bara ska vara maskiner som upprepar en mall om och om igen och mäter elevernas förmågor på exakt det och det sättet. Vad hände med att låta människor undervisa barn, vad hände med kunskapsglädje och entusiasm? Vad hände med tillit till lärarens förmåga att lära ut och bedöma vad som behövs i ett klassrum eller för en viss elev? Det är det jag menar med individanpassning. Lärare som är utbildade och kunniga i att se sina elever som individer, och lära ut därefter.

Det kräver naturligtvis resurser som skolan inte har idag. Det kräver mer tid för lärarna att just individanpassa och begrunda sin egen undervisning. Så istället för att mäta metod x mot metod y, så tror jag att vad som faktiskt behövs är rimliga arbetsvillkor för skolpersonal, kortare arbetsdagar, mindre klasser, och högre lön. Effekterna är inte mätbara direkt, vilket gör att de inte är populära i dagens paradigm, men jag är övertygad om att vi skulle se stor skillnad på till exempel nationella prov, slutbetyg, och även i akademin och arbetsvärlden.

 

[MiaMia]

Jag är fortsatt övertygad om att åtminstone ADHD kräver individanpassning. För att få ett barn med koncentrationssvårigheter att lära sig något som den inte har intresse för så måste intresset skapas på just individnivå. Är barnet till exempel fascinerat av biologi men inte matematik kan matematiken räddas av att kontinuerligt kopplas till biologi för att skapa möjlighet till koncentration. Det kräver individanpassning. Barn med ADHD är inte dumma men det krävs utrymme för att spela på barnets styrkor för att ge resultat.

Både ock skulle jag säga.
Rent generellt säger man ju att det som är bra för NPF (både adhd och autism) är bra för alla (oavsett om vi pratar barn eller vuxna). Det finns saker både i skola och arbetsliv som kan förbättras för alla, men som när det brister tenderar att slå hårdare om det kombineras med NPF. Efter man gjort det så finns det kvar saker som behöver göras individanpassningar kring också. Hur mycket och vilka sådana individanpassningar som behövs är nog väldigt individuellt dessutom...

 

[Nahar]

Både ock skulle jag säga.
Rent generellt säger man ju att det som är bra för NPF (både adhd och autism) är bra för alla (oavsett om vi pratar barn eller vuxna). Det finns saker både i skola och arbetsliv som kan förbättras för alla, men som när det brister tenderar att slå hårdare om det kombineras med NPF. Efter man gjort det så finns det kvar saker som behöver göras individanpassningar kring också. Hur mycket och vilka sådana individanpassningar som behövs är nog väldigt individuellt dessutom...

Är nog lite detta jag pratar om i inlägget precis ovan?

 

[Badger]

Ja, alltså jag tror vi egentligen håller med varandra i stort.

Jag tänker att allt inte behöver vara mätbart eller fastlagt. New Public Management har på något sätt präntat in att lärare bara ska vara maskiner som upprepar en mall om och om igen och mäter elevernas förmågor på exakt det och det sättet. Vad hände med att låta människor undervisa barn, vad hände med kunskapsglädje och entusiasm? Vad hände med tillit till lärarens förmåga att lära ut och bedöma vad som behövs i ett klassrum eller för en viss elev? Det är det jag menar med individanpassning. Lärare som är utbildade och kunniga i att se sina elever som individer, och lära ut därefter.

Det kräver naturligtvis resurser som skolan inte har idag. Det kräver mer tid för lärarna att just individanpassa och begrunda sin egen undervisning. Så istället för att mäta metod x mot metod y, så tror jag att vad som faktiskt behövs är rimliga arbetsvillkor för skolpersonal, kortare arbetsdagar, mindre klasser, och högre lön. Effekterna är inte mätbara direkt, vilket gör att de inte är populära i dagens paradigm, men jag är övertygad om att vi skulle se stor skillnad på till exempel nationella prov, slutbetyg, och även i akademin och arbetsvärlden.

Ja jag tror vi håller med varandra helt och totalt.

Om läraren hade arbetsvillkor som förut och stor autonomi så skulle de ju precis som du säger även ha möjlighet att individanpassa inom den struktur de själva undervisar bäst i. Som tex strunta i att rätta alla stavfel eller koppla matten till biologi för en elev. Och senare göra betygsbedömningar utifrån det omdömet och relaterat till landet i stort och då även ge betyg som är ettor och tvåor och treor istället för F=underkänt för alla de betygen som det är idag.

Så får precis som tidigare anställas en vaktmästare, en kurator, en skolsyster, skolmormor o skolmorfar (rastvakten) en hjälplärare osv. Och så får väl rektor ta de klagande föräldrarna för de är ju en förändring gentemot tidigare.

 

[Badger]

Och i kommuner där jag har sett det med egna ögon.
Tyvärr så spelar det roll var du bor vilken hjälp du får.

Ja vissa kommuner är helt hopplösa, det varierar tydligen med resurser till läromedel också från 400 kr per elev och år upp till ett par tusen. Vår kommun har 800 kr per elev och år och de har inte en bok som inte delas mellan fyra klasser, så ingen bok bärs hem i väskan för läxor, aldrig läses en text i lugn och ro hemma. Skönlitterära böcker fås på stensil en sida här och en sida där (vi har rätt och slätt köpt läroböcker eller lånat på bibblan för det går ju inte, plugga ifatt lite matte på lovet? glöm det om dina föräldrar inte köper boken.). Glosor skrivs av från tavlan och -på onsdag är det prov på Finlands floder, googla vad de heter, gissa vilka som är viktiga. (eller stensil såklart)

Behövs hjälp? byt skola, vår skola har många bra lärare på ämnen men har inga hjälplärare tyvärr, vi är jättedåliga på extra hjälp, men X-skolan har hjälplärare. (har en förälder i klassen, som bytte skola, fått höra. Detta är alltså en bra skola, med mycket bra lärare, om någon undrade. En av de som lyckats bäst i stan med att höja betygen de senaste tio åren osv... vad säger det om skolorna i kommunen, som är en kommun med hög utbildningsnivå. (läste förresten en artikel om skolorna på Lidingö, de verkade enligt den helt förlita sig på att föräldrarna betalade all extra hjälp själva och håller klaffen. Skolorna verkar absolut klara av att inte lära pojkar från välutbildade, rika områden, utan NPF att läsa. )

 

[Rosett]

Anpassnigar i skolan har ett mindre genomslag än anpassningar (medvetna eller omedvetna) i hemmet.

Dessutom finns det forskning som indikerar att ju mer vi individanpassar undervisning (oavsett diagnoser eller inte) desto sämre inlärning och resultat hos eleverna.

Många barn med npf kraschar när de kommer hem från skolan på em.
På vilket sätt skulle anpassningar i hemmiljön hjälpa mot dåliga anpassningar i skolan? Det är ju i skolan de förväntas prestera, ofta över sin förmåga.
En döv eller blind (=funktionsnedsättningar) elev får anpassningar i skolan=specialskola.
Ingen förväntar sig att en döv eller blind elev ska klara vanlig skola men barn med npf (=funktionsnedsättning) ska klara det…?