Jeppe Stridh?

[Aliide]

Sv: Jeppe Stridh?

Varför var det dumt då?

För att jag är övertygad om att det finns betydligt trevligare sätt att lära in apporteringen på. Bara man har en längre stubin och är fantasifull.

Varför får man inte slå sina hundar? Det ger ju resultat? Elhalsband och stackel fungerar alldeles perfekt när det gäller förbudsträning.

Jag är som jag sagt innan i tråden, ingen mjukis. Men i inlärning anser jag att man faktiskt ska tänka sig för. Speciellt när det gäller momentträning. Detta är något som ska vara roligt för hunden. Att tävla gör vi för vår skull, inte för hundarnas.

Kan ta en bukares hund som exempel. Hunden hatar att apportera. Han totalt avskyr det. Jag skulle säkerligen få hunden att faktiskt apportera. På rent krav och korrigeringsträning. Men vill jag det? Jag kan hjälpa matte att få hunden att hämta apportbocken. Den kommer förmodligen gå ut, gäspa, slicka sig om munnen, tveksamt gripande, gå sakta in, tappa den, plocka upp igen osv. Men är det värt det?

 

[Abova]

Sv: Jeppe Stridh?

Sen kan man ju alltid diskutera när ett moment är helt befäst. Det verkar vara väldigt många åsikter om detta.

Absolut!

Fast som jag förstod det i tråden handkar det inte bara om korrigeringar för utevliven repsons när kommandot är inlärt, utan att fysiska bestraffningar används redan i inlärningen dvs när hunden överhuvudtaget inte ens förstår vad den skall göra och vad den bestraffas för.

Jag tänker bara på programmet som gick med honom som instruktör. I mina ögon katastrof. Ryck i kopplet samtidigt som du säger sitt (inte efter uteblivet beteende som en korrigering, utan samtidigt). Vad lär sig hunden av det?

Trist att du inte kommenterat det jag skrivit om beröm, belöningar, peppa sin hund, positivt kroppsspråk och samarbete utan målar upp skräckscenarion om barnaga och bestraffningar, något jag öht aldrig skulle använda mig av.

Därför att för mig blir berömmet bara en ursäkt att släta över ett felaktigt beteende, det rättfärdigar inte på något sätt den i grunden felaktiga bestraffningen.

För att göra ytterligare en jämförelse med barn som du inte gillade.

Om föräldern som agar sitt barn i ett försök att åstakomma en snabbare inlärning är snabb att säga ett bra efter hurringen rättfärdigar det hurringen?

Som en ytterligare jämförelse kan jag inte låta bli att göra kopplingen med dessa barn som lärt sig att säga förlåt om man gjort något fel utan att egentligen förstå varför, och därför helt sonika beter sig illa och knuffar och slår på klasskompisarna men alltid är snabb att sekunden efter haspla ur sig ett "förlåt" .
Som att förlåtet som sådant är ett rättfärdigande av vilka illa beteenden som helst!

Det var detta i ditt inlägg jag reagerade mest på!

Så länge det finns ett snabbt sätt att lära hunden som fungerar OCH där man alltid talar om att hunden gjorde rätt så förstår jag inte vad det är som är så farligt.

Är den snabbaste vägen verkligen alltid den långsiktigaste bästa?

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Jeppe Stridh?

För att jag är övertygad om att det finns betydligt trevligare sätt att lära in apporteringen på. Bara man har en längre stubin och är fantasifull.

Varför får man inte slå sina hundar? Det ger ju resultat? Elhalsband och stackel fungerar alldeles perfekt när det gäller förbudsträning.

Jag är som jag sagt innan i tråden, ingen mjukis. Men i inlärning anser jag att man faktiskt ska tänka sig för. Speciellt när det gäller momentträning. Detta är något som ska vara roligt för hunden. Att tävla gör vi för vår skull, inte för hundarnas.

Kan ta en bukares hund som exempel. Hunden hatar att apportera. Han totalt avskyr det. Jag skulle säkerligen få hunden att faktiskt apportera. På rent krav och korrigeringsträning. Men vill jag det? Jag kan hjälpa matte att få hunden att hämta apportbocken. Den kommer förmodligen gå ut, gäspa, slicka sig om munnen, tveksamt gripande, gå sakta in, tappa den, plocka upp igen osv. Men är det värt det?

Nu blir det här bisarrt. Du börjar prata om el och stackel och slå sina hundar och resonera kring ifall man med rent krav ska tvinga en hund som uppenbarligen tycker att det är mycket obehagligt att apportera. Jag förstår inte varför du tar upp det här det med mig, har jag gett intryck av att förespråka detta? Jag måste antingen framtills nu varit helt anonym här på hund (det har jag kanske vad vet jag) eller gett ett fullständigt stolligt intryck i denna tråden om du tror att det är den nivån jag är på.

Jag har inte pratat om någon annan situation än just den du beskrev:

Att du tragglat i hundra år med din malletik men till slut la du in apportbocken i munnen och sa Håll fast - och det fungerade. Med "fungera" menar iaf jag en hund som skärper till sig och gör det den ska men självklart inte tycker det är obehagligt. Har man en hund som tycker att det är obehagligt att arbeta på det sätt du beskrev, då har man misslyckats med att vara en trygg person för sin hund och behandla sin hund rättvist. Jag fattar inte att jag måste påpeka det.

Menar du på allvar att du tyckte att det var fel gjort av dig i situationen med din hund? Då förstår jag inte riktigt i vilka fall du tycker att en korrigering verkligen är berättigad. Vad är skillnaden jämfört med när du nyper till din hane så att han ska skärpa till sig i fotgåendet som du berättat att du gjort?

Jag har knappast prylat min hund till två klassvinster i LK 1 (177 resp 179 p). Det är knappast någon merit att skryta över men jag har iaf ett hum om lydndadsträning och är inte helt bakom flötet.

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Jeppe Stridh?

Är den snabbaste vägen verkligen alltid den långsiktigaste bästa?

Det har jag inte påstått.

 

[Disen]

Sv: Jeppe Stridh?

Har du en tillräckligt bra motivation för hunden som är positiv så kan jag lova att den sätter sig fortare än om du skapar obehag för den innan den ens hinner veta vad som förväntas av den.

För mig är det helt galet att skapa ett obehag till ett kommando. Speciellt i inlärningen som jag tolkar det tack vare denna meningen:

Tja, det blir väl en kombination. Det tar några gånger, så har hunden lärt sig Sitt.

Dessutom har jag sett honom göra likadant med sin gamla jakthund han har/hade när programmet gick på tv. Hunden såg ut att lida av inlärd hjälplöshet vilket inte imponerar på mig från en instruktör.

 

[Milosari]

Sv: Jeppe Stridh?

fast det är inte schysst att korrigera i förebyggande syfte för en så fånig grej som att sitta. det är liksom det absolut enklaste du kan lära din hund, tar ca 5 min och en köttbulle. det står också i djurskyddslagen att djur ska skyddas mot onödigt lidande, och att rycka i halsbandet för att lära den sitta är sannerligen onödigt lidande!

 

[lady_vip]

Sv: Jeppe Stridh?

Äh, skit samma. Hur som haver är inte JS nåt att hänga i julgranen enligt mig, och många med mig.

 

[Timsetim]

Sv: Jeppe Stridh?

Sen efter kommer mer skriik "ÅHHH SÅÅ DUKTIG!"

För oss gällde ett lugnt och lågt "braaaaa". Vovven var redan så uppe i varv att ett käckt "duktig" bara förvärrade situationen.

/Timsetim

 

[prinsessfeminist]

Sv: Jeppe Stridh?

Trist att du inte kommenterat det jag skrivit om beröm, belöningar, peppa sin hund, positivt kroppsspråk och samarbete utan målar upp skräckscenarion om barnaga och bestraffningar, något jag öht aldrig skulle använda mig av.

Det är att manipulera din berättelse att bli något annat än vad den var. Ohederlig argumenation om du frågar mig.

Jag har själv ingen erfarenhet av Jeppe Stridh. Det största problemet i hundsverige är inte tydliga instruktörer som är för hårda (?), utan alla dessa självutnämnda hundpsykologer.

Jag är en mespropp själv när det gäller mina hundar, men jag inser också att det är just det som många gånger är felet med mig. Jag är inte tillräckligt tydlig, snabb och konsekvent. När jag ansträngt mig att vara lite mindre mesig så har jag alltid fått ett bättre resultat med hundar med lite kräm i.

Det räcker och ta en titt på två lekande hundar för att förstå att korrigering många gånger är inlärning. Passa dig och rör inte mitt ben! Typ. Inte ger hundar varandra komplimanger när de lär sig. Ännu mindredelar de ut köttbullar.

Varsågoda och hugg huvudet av mig nu.

 

[Aliide]

Sv: Jeppe Stridh?

Skillnaden är att min malletik inte förstod vad ordet "apport" innebar! Dvs. ha föremålet stilla i munnen utan att tugga. Det var väl mer tur att hon förstod när jag satte in den i munnen.

När min hane går ett fotgående, som han kunnat senaste 6 åren, och slarvar. Då påminner jag honom att fot är fot. Han vet mycket väl vad ordet innebär, men dragningen till något annat är större. Då lägger jag in krav.

Att lägga in krav i inlärning anser jag är piss och pannkaka.

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Jeppe Stridh?

Men ser du inte att du använder dig av en väldigt ful debatteknik och tillskriver mig åsikter som jag inte har?

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Jeppe Stridh?

*kl

Det jag sett av Jeppe är ett jäkla ståhej. Som någon skrev, innan korrigering = *hårt ryck i kopplet + "NEEEJ!"
Sen efter kommer mer skriik "ÅHHH SÅÅ DUKTIG!"

Gillar inte att hetsa upp mig o hunden i onödan. Vill ha en lugn sansad hund + förare och visst kan jag ta tag i min hund om den gör fel men att rycka upp huvudet på hunden känns så överdrivet. Jag visar med röst och kroppshållning att jag inte är nöjd.

Det du skriver överst stämmer inte alls med det jag lärde mig, det låter jättekonstigt!

Beroende på vilken sinnesstämning man vill ha hos hunden så anpassar man berömmet till den. Lugnande beröm om man vill ha lugn sinnesstämning och peppande beröm om man vill få igång hunden. Detta lades det mycket krut på på kursen jag var på.

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Jeppe Stridh?

Jag tänker inte hålla med om att jag utsätter min hund för onödigt lidande.

Det lidande hunden utsätts för kan väl jämföras med en putt i sidan.

Alla hundar på kursen jag var på utom två stycken var vuxna och visste mycket väl vad som förväntades av dem vid ordet Sitt. Av olika anledningar satte de sig dock inte direkt.

Man kan vända och vrida mycket på det här, särskilt om man har olika grundåsikter, vilket du och jag har. Det här med lidande kan man dra hur långt som helst, till att det aldrig är ok att korrigera sin hund. Det är också lidande i så fall.

 

[Milosari]

Sv: Jeppe Stridh?

men om redan hundarna kunde sitt, då är det något annat. jag pratar nyinlärning. att du tar den helt gröna hunden (oavsett ålder) och rycker i halsbandet tills den sätter sig ner.

eftersom det står "onödigt" framför lidande så ger det visst utrymme för nödvändigt lidande. det kan ju även innefatta korrigeringar när de är nödvändiga. vad som är nödvändigt skiljer sig åt från person till person. men just i exemplet med en grön hund som ska lära sig sitta, så kan det knappast vara något annat än "onödigt lidande".

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Jeppe Stridh?

Det var absolut min uppfattning, att alla hundarna kunde sitt med en godis framför näsan. Det var många där som gått kurser förut och många som var där för ett specifikt problem typ min hund gör utfall vid hundmöten, springer efter vilt eller vad det nu kan vara.

Det var inte heller så att "nu ska alla hundar sätta sig nu rycker vi i kopplet" utan det var "nu ska alla hundar sitta. Sitter alla? Nähä, korrigering, beröm". Jag kan inte tycka att det är fruktansvärt.

Sen kan man visst diskutera om det fortfarande är inlärningsfas där. Jag tycker inte det.

 

[Aliide]

Sv: Jeppe Stridh?

All träning sker utan godis, belöning är i form av röst och händer.

Så jag antog att man lärde in saker utan detta också. Och att det enbart förekom korrigeringsträning i inlärning.

 

[Abova]

Sv: Jeppe Stridh?

Men ser du inte att du använder dig av en väldigt ful debatteknik och tillskriver mig åsikter som jag inte har?

Inte alls, vart då?
Du frågade mig varför jag inte kommenterade att du även använde beröm, jag svarade att anledningen var att jag inte anser att det ursäktar den fysiska korrigeringen i inlärningen och gjorde för att förklara vad jag menar en jämförelse med barnaga, att aga inte blir mer ok bara för att föräldern hojtar "bra" efter hurringen !
Eller barnet som slår för att snabbt efter säga "förlåt" i tron att det ursäktar slaget.

Vart har jag tillskrivit dig åsikter du inte har, det förstår jag faktiskt inte!?

Jag frågade bara vad man rent generellt tror man åstakommer genom att använda fysisk bestraffning redan i inlärningen som jag i den här tråden förstått att Jeppe gör.
Jag fick av dina tidigare inlägg intrycket att detta var en metod du stödde och ställde då frågan till dig!

Delvis KL

Jag tänker bara på programmet som gick med honom som instruktör. I mina ögon katastrof. Ryck i kopplet samtidigt som du säger sitt (inte efter uteblivet beteende som en korrigering, utan samtidigt). Vad lär sig hunden av det?

Och ditt svar:

Hunden lär sig snabbt att sitta på kommandot sitt! Beröm kommer naturligtvis direkt.

samt

Så länge det finns ett snabbt sätt att lära hunden som fungerar OCH där man alltid talar om att hunden gjorde rätt så förstår jag inte vad det är som är så farligt.

I dina senare inlägg talar du istället om korrigering när inlärningen redan är befäst och hunden förstår varför den korrigeras vilket är något annat.

Jag vet inte om jag har missuppfattat dig eller om du har ändrat åsikt under trådens gång?

Vad gäller min jämförelse med barnaga, har jag aldrig påstått att det skulle vara något du stödjer eller tillämpas, då har du läst väldigt slarvigt.
Exemplet var till för att visa det absurda i att använda sig av bestraffning i inlärningssyfte, generellt!

Få stödjer nog barnaga och allra minst i inlärningssyfte, för vad skulle den göra för nytta?
Det flesta inser logiken i att ett barn som får lära sig något med ett hot om (eller verkställande) bestraffning hängade över huvudet om den misslyckas, kommer inte utveckla någon glädje för det den skall lära sig, ÄVEN om den det faktum faktiskt lär sig, och fort dessutom.

Så varför skulle våra hundar känna annorlunda?

 

[Lena Furberg]

Sv: Jeppe Stridh?

KL
Jag startade denna tråden då jag tänker gå Viltspårkurs med min hund. De som håller i kursen har dock, fullt förståeligt, stora krav på "ordning och reda i leden" och eftersom min hund är av den ... eh, stolliga sorten, tyckte kursledaren att jag kunde gå en vanlig Lydnadskurs med honom också, eller i vart fall låta dem träffa min hund och bedöma om vi utgör ett störande moment i kursen eller ej. Jag skulle också få lite hjälp med diverse saker jag kämpar med.
Under samtalets gång berättade kursledaren att dom följer Jeppe Stridhs filosofi, vilket gav mig plötslig andnöd, då jag ju hört en hel del mindre trevligt om dennes metoder. Jag förklarade att jag kör med positiva metoder och vägrar "rycka så han flyger" eller lägga ner min hund i backen. Kursledaren förklarade då att dom absolut inte använder sig av våld i sin hundhantering utan en bra blandning av positivitet och "snabba, korta korrigeringar med kopplet".
Så nu är jag lite ställd. Jag vill himla gärna gå Viltspårkursen och kursledaren lät både jättetrevlig och vettig, sånär som på det där med hr J.S. Jag är också ytterst försiktig med att räcka över min hunds koppel till någon som använder det på ett enligt mig förkastligt sätt.
Hittills har jag kört mycket med klicker till min hund, vilket fungerar jättebra. Han är ursmart och mycket lättlärd, men har lätt för att gå upp i varv om han känner sig pressad, och då spräcker han läppen på mig. Att försöka plocka ner honom med "våld" gör bara saken värre. Klickerträningen lugnar honom inte, tyvärr, utan stissar upp honom istället, då han blir alldeles stollig av förvänatan och entusiasm. Han tycker det är urkul men varvar upp enormt. Han tappar också koncentrationen vid störning, och det är häri mitt problem ligger. Han är alltså svårtränad ihop med andra hundar och jag har svårt att hitta ett läge där han fokuserar på mig utan att för den skull ta ner mig. Och jag vill inte "bruka våld" för att få bukt med detta, jag vill hitta en positiv metod där han kan känna ett lugn och en stabilitet. Flummigt uttryckt, kanske nån förstår...

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Jeppe Stridh?

Så jag antog att man lärde in saker utan detta också. Och att det enbart förekom korrigeringsträning i inlärning.

Jag förstår inte riktigt hur du menar?

 

[Raderad medlem 19815]

Sv: Jeppe Stridh?

Inte alls, vart då?
Du frågade mig varför jag inte kommenterade att du även använde beröm, jag svarade att anledningen var att jag inte anser att det ursäktar den fysiska korrigeringen i inlärningen och gjorde för att förklara vad jag menar en jämförelse med barnaga, att aga inte blir mer ok bara för att föräldern hojtar "bra" efter hurringen !
Eller barnet som slår för att snabbt efter säga "förlåt" i tron att det ursäktar slaget.

Hur långt gäller egentligen din jämförelse mellan barn och hundar? Hela vägen? Får man aldrig korrigera en hund fysiskt då eller? Att någon gång korrigera sin hund fysiskt, är det att likställa med samma handling på ett barn?

T ex ett nyp i sidan på en hund som mycket väl vet vad "fot" innebär men som hellre spanar in vad träningskompisen gör.

Är det lika illa som att nypa till en unge som inte gör sin pianoläxa?

I så fall kan vi nog sluta diskutera här för då har vi extremt olika syn på hund.