Småhunds ägare

[jagbaraundrar]

Helt ärligt tror jag att mycket av problemet är att folk köper hund efter "hjärtat" och inte hjärnan. Att köpa en hund som sedan många generationer är avlad för vissa egenskaper som man sedan inte kan låta den göra är lika med problem.
Det gäller oavsett storlek på hunden och i vissa fall blir ännu svårare om det är en blandras. Speciellt en som är en blandning av raser som inte är avlade för samma saker.
En hund som är avlad för vakt och vara ute mycket på gården på landet. Den kommer inte att bli bra i lägenhet och tättbebyggt område. En vallhund som aldrig får vara lös och använda huvudet, kommer att börja valla saker som mötande bilar.
Som exempel kan jag ta mina egna två hundar. Bägge är nästan lika gamla, skiljer bara två månader på dom. Bägge är födda och uppvuxna på landet och har fått precis samma träning och förutsättningar.
Hund ett har förfäder som varit små tempelhundar och han skulle definitivt kunna ligga på en kudde på ett varmt och bonat ställe var dag. Han avskyr att vara ute i kallt och vått väder. Han har vakt i sig på så sätt att han ger skall när han hör något men han "lämnar" inte sin kudde. Bär bara på saker i undantagsfall och då bara väldigt korta sträckor. Älskar uppmärksamhet från alla personer han möter, men är ändå reserverad. Går fram och hälsar sedan vänder han tillbaka till mig eller "kudden".
Hund två har förfäder som avlats för jakt och vakt under tuffa förhållanden och för att vara en enmans hund. Ägaren ska kunna ägna sig sin jakt utan att behöva fundera på var hunden är. Dessutom har man prioriterat förmåga för hunden att tänka själv. Föraren behöver inte ge så mycket kommandon, hunden löser det bara man förklarat vad som gäller. Den här hunden behöver få arbeta fysiskt med kroppen i alla väder och även få problem att lösa. Få arbetsuppgifter som den kan lösa själv. Den här hunden bryr sig inte om andra människor eller hundar så länge dom "sköter" sig. Han är lugn och trygg så länge jag är med. Han har varit dagishund d v s träffar barngrupper från olika dagis så att barn ska kunna få träffa en trygg hund. Lära barn hur man agerar runt en hund oavsett om man gillar hundar eller inte. Dyker det däremot upp någon hund eller människa för den delen som visa ett aggressivt eller hotfullt beteende blir det ett mycket tufft "monster" som inte backar för något.
Min "tempelhund" skulle med undantag av den lilla vakt som finns i honom vara den perfekta hunden för någon som inte själv är så aktiv och bor tättbebyggt. Vakten skulle kunna bli ett problem om man bor i lägenhet med mycket ljud från trappan.
Den andre behöver en aktiv ägare och bor man inte på landet och jagar alt tränar annat fysiskt blir det problem med överskottsenergi som kommer att ställa till problem. Vakten i honom kan ställa till det om man bor i hus med mycket folk som passerar utanför tomten o s v.

Ja exakt, nu bor ju jag i ett villa område med inhängnad tomt. Mina hundar skulle aldrig bröta på folk som passerar förbi vårat hus, men skulle någon gå upp på garageuppfarten så vet hela området de, eller tex gå upp på grusgången eller smyga kring huset så får vi veta det. Och det tycker jag känns skönt.

mina CCs är så pass trygga att de klarar av att hänga i stadsmiljö, vara ute på byn och promenera, vara på klubben, ta en kaffe på ett café eller att vara på utställning you name it, men varken de eller jag uppskattar när andra mötande ägare släpper fram deras främmande hundar som skäller och står på bakbenen även fast jag sagt att jag inte vill de.
Det är bara så ledsamt, tänk om alla bara kunde ta sitt ansvar, förstår inte heller folk som ska ha hundarna lös där det finns risk att möta andra främmande hundar. Det skapar bara problem.

 

[jagbaraundrar]

Har ingen liten eller stor utan medel mot mindre typ.
Helt ärligt så bryr jag mig inte nämnvärt hur mina reagerar även om jag inte ger full längd på kopplet utan kortar upp och går typ. Dom flesta är kassa på att läsa hund och kan inte se att även om en hund går nära föraren och inte gapar ändå kan sända singlar som jag kommer döda dig eller annat.

Har det gått så långt att hunden låter massor eller ger hundra lekinviter så är det lönlöst att träna där och då utan är bara att ta hunden från situationen.

Precis som du säger så är folk dåliga på att läsa hund.
Och när jag då med mina inne vid min sida ber folk att inte släppa fram sina hundar så borde de respektera de.
Det finns för mig ingen anledning att hundar ska ha engångsmöten med hundar de inte känner nos mot nos. Utan ska mina hundar lära känna andra så är det under kontrollerade former.

 

[blabla55]

Tycker småhundsägare och storhundsägare gör lika mycket fel

 

[Rumpnissen]

Tycker småhundsägare och storhundsägare gör lika mycket fel

Det sammanfattade mitt svamlade väl.

 

[ufot]

Jag har personligen lite dubbla perspektiv då jag både är hundrädd och har en liten pudel på 6 kg.

Min pudel är ytterst väluppfostrad. Skäller aldrig i koppel, går inte fram till andra hundar (människor älskar hon, tränar på att hon ska stanna hos mig och inte vilja fram till alla människor hon möter).

Då jag själv är hundrädd (främst för större hundar, men också för alla plattnosiga hundar) har vi jobbat aktivt vid hundmöten så att jag inte ska föra över min egen rädsla till pudeln.

Träningen går hyfsat. Är ingen större problem vid hundmöten. Tar henne intill mig och går förbi utan att bry mig om den andra hunden. Min hund drar lite i kopplet tyvärr, men följer med mig snällt.

Möter många hundar som skäller kraftigt. Då blir min hund lite rädd (antagligen min egen rädsla som smittar över på henne). Har vid några tillfällen tagit upp henne i famnen, men det är bara ett fåtal gånger det behövts.

Även min erfarenhet är att det är framförallt små hundar som skäller och många ägare har absolut noll koll på sin hund.

Några större hundar (uteslutande kamphundar) har vi också mött där ägaren haft absolut noll koll och noll kontakt med sin hund.

 

[Stergo]

Själv har jag blivit vansinnig när stora labbar har sprungit fram till min löptik på 5 kg och ägaren uppenbarligen inte hade någon form av inkallning. Och som började skälla på mig när jag plockade upp min hund. Liksom när vi nästan blev påhoppade av en aussie och jag fick ställa mig emellan för att skydda min hund och fick skäll av gubben i andra änden av kopplet eller när hon blev nermejad av en lös bulldogkorsning som nog vägde 3 ggr hennes dåvarande kroppsvikt som kom rusande runt ett hörn.

 

[Sedna]

Hundägare är ju som folk är mest, en salig blandning, en del stör man sig på andra inte. De flesta går att prata med och de flesta kan tänka till om man faktiskt pratar, men det är såklart enklare att skriva arga lappar på Internet.

Jag mötte en lös rhodesian ridgeback en gång, som inte alls lyssnade på ägaren, och det var inte så roligt för min lille och mig. Men det var en gång. Jag bor i ett hundtätt område och det fungerar bra, fina hundar, trevliga ägare, korta koppel och inga som initierar hälsning utan att fråga. Vi pratar rätt mycket med varandra också, kanske enklare att skapa trevlig och samspelt kultur då?

 

[Puffindog]

Jag ser inte det du ser. Jag tycker generellt att fler småhundsägare i alla fall har sina hundar kopplade (även om de kanske beter sig som små as är de i alla fall under någon slags kontroll) medan många storhundsägare är mer av sorten "Men han vill bara LEKA!" och har dem lösa.

Menja,jag förstår helt och hållet din rädsla.
Jag har haft en reaktiv hund (terriertanten på bilden ) och min största rädsla var mycket sällan att någon annan hund skulle skada henne, utan att hon skulle ge sig på hunden som kom fram... Men så länge den andra hunden är kopplad har man i alla fall valet att helt enkelt styra åt sidan/gå kroken och passera.

Ja, det är tyvärr ett hundägarproblem generellt. Jag har ju klagat över hanhundsägare på forumet innan när min tik löpte, och folk bara lät sina dragandes hanhundar slita sig fram till min fast jag aktivt försökte undvika hundmöte. Och när jag hade en liten hund (om runt sju kg räknas) och så många som lät sina små lösspringande dvärghundar springa upp till min, skällandes och kaxandes medan min kände sig trängd av den andre hunden.

Tur nog verkar många ägare av stora hundar häromkring ha lite mer pli på sina, men det hände en gång att en sprang upp till en släktings hund, lösspringandes och vrålandes. Det blev en akut spark mot hunden för det var på sekunden slagsmål skulle sätta igång medan ägarna var lite längre ner på gatan. Som sagt, alldeles för många idiotiska hundägare där ute.

 

[Sel]

Ja, det är tyvärr ett hundägarproblem generellt. Jag har ju klagat över hanhundsägare på forumet innan när min tik löpte, och folk bara lät sina dragandes hanhundar slita sig fram till min fast jag aktivt försökte undvika hundmöte. Och när jag hade en liten hund (om runt sju kg räknas) och så många som lät sina små lösspringande dvärghundar springa upp till min, skällandes och kaxandes medan min kände sig trängd av den andre hunden.

Tur nog verkar många ägare av stora hundar häromkring ha lite mer pli på sina, men det hände en gång att en sprang upp till en släktings hund, lösspringandes och vrålandes. Det blev en akut spark mot hunden för det var på sekunden slagsmål skulle sätta igång medan ägarna var lite längre ner på gatan. Som sagt, alldeles för många idiotiska hundägare där ute.

Precis.
Här finns det visserligen många småhundar som flamsar runt i flexi, men de är i alla fall inte lösa. Så länge de går i band skiter jag i vilket. Stor eller liten. Jag går bara kroken förbi dem.

De jag oftast möter som är lösa är labradorer och BC's. Labradorerna är ju "snälla" hundar så ägarna tycker det är okej att de brötar omkring, och collierna går sällan fram till andra hundar eftersom de är "lydiga" men det hindrar dem inte från att ge eye eller på andra vis provocera andra hundar.

 

[Linda_A]

De jag oftast möter som är lösa är labradorer och BC's. Labradorerna är ju "snälla" hundar så ägarna tycker det är okej att de brötar omkring, och collierna går sällan fram till andra hundar eftersom de är "lydiga" men det hindrar dem inte från att ge eye eller på andra vis provocera andra hundar.

Fast det skulle väl ske med collierna i koppel också? Mina provocerar ju många hundar bara genom hur de rör sig och ser ut, men det sker ju oavsett om de är i koppel eller ej.

 

[Sel]

Fast det skulle väl ske med collierna i koppel också? Mina provocerar ju många hundar bara genom hur de rör sig och ser ut, men det sker ju oavsett om de är i koppel eller ej.

Då skulle de i alla fall fortsätta gå med ägaren och inte glida runt och stalka andra hundar tänker jag.

 

[Linda_A]

Då skulle de i alla fall fortsätta gå med ägaren och inte glida runt och stalka andra hundar tänker jag.

Då missuppfattade jag dig, fick bilden att de höll sig till ägaren med gick och eyeade passerande hundar. Glider de runt och stalkar så är det ju alldeles för mycket så klart, och då behövs koppel.

 

[Sel]

Då missuppfattade jag dig, fick bilden att de höll sig till ägaren med gick och eyeade passerande hundar. Glider de runt och stalkar så är det ju alldeles för mycket så klart, och då behövs koppel.

Aha! Nej de är lösa och springer lite hipp som happ, gärna låååångt före ägaren och ibland i lovar runt parken... men de bröstar inte lika ofta in i eller vill hälsa på hundar eller folk. Är min upplevelse. Folk med collies som husdjur verkar på något vis tycka det är viktigt att det syns att de inte "behöver" koppel.
Jag litar absolut inte på collies dock, det är rätt obehagligt ibland.

 

[hastflicka]

<snip> Jag brukar säga att dom inte gillar andra hundar och att det inte är någon bra ide att dom låter sin hund gå fram till mina och att dom sen propsar på att just deras hund är så snäll. Det litar jag inte ett dugg på i dom situationerna. Hemma, med trygga människor och djur och hundar dom redan känner är dom säkert jätte snälla men jag vill inte testa den tesen på mina hundar
<snip>

Jag ropade och fragade en kille som holl pa att rensa i sitt garage och hade en liten hund los om han hade koll pa sin hund. Han svarade att hunden inte gjorde nagot utan var snall ... Jag pekade pa Mallen vid min sida och svarade att han blir "annoyed" om frammande hundar kommer fram till honom. Killen tittade lite narmare pa honom fick stora ogon och skyndade sig ta hand om sin hund.

 

[MML]

Jag har personligen lite dubbla perspektiv då jag både är hundrädd och har en liten pudel på 6 kg.

Min pudel är ytterst väluppfostrad. Skäller aldrig i koppel, går inte fram till andra hundar (människor älskar hon, tränar på att hon ska stanna hos mig och inte vilja fram till alla människor hon möter).

Då jag själv är hundrädd (främst för större hundar, men också för alla plattnosiga hundar) har vi jobbat aktivt vid hundmöten så att jag inte ska föra över min egen rädsla till pudeln.

Träningen går hyfsat. Är ingen större problem vid hundmöten. Tar henne intill mig och går förbi utan att bry mig om den andra hunden. Min hund drar lite i kopplet tyvärr, men följer med mig snällt.

Möter många hundar som skäller kraftigt. Då blir min hund lite rädd (antagligen min egen rädsla som smittar över på henne). Har vid några tillfällen tagit upp henne i famnen, men det är bara ett fåtal gånger det behövts.

Även min erfarenhet är att det är framförallt små hundar som skäller och många ägare har absolut noll koll på sin hund.

Några större hundar (uteslutande kamphundar) har vi också mött där ägaren haft absolut noll koll och noll kontakt med sin hund.

Jag är också lite hundrädd, för vissa raser/typer av hund. Vår ena lilla hund blev för många år sedan ordentligt skrämd av en sådan hund, och sedan dess sitter det i hos både honom och mig.

Precis som du har jag också jobbat aktivt med de yngre hundarna för att inte föra över min rädsla på dem. Jag tror att det har gått bra, men nu när valpen börjar närma sig spökåldern är jag lite orolig för om han kommer att börja uppleva skällande hundar som obehagliga, ffa när de hoppar mot oss.

 

[Malibu_Stacy]

Då skulle de i alla fall fortsätta gå med ägaren och inte glida runt och stalka andra hundar tänker jag.

Jag tycker tvärtom, de brukar nämligen inte fortsätta gå med sin ägare. BCs brukar ofta lägga sig ned pladask, vägra gå framåt och sen stirra ut passerande hundar. Och en ägare som står där som ett fån typ och inte fattar hur provocerande hundens beteende är.

 

[Sel]

Jag tycker tvärtom, de brukar nämligen inte fortsätta gå med sin ägare. BCs brukar ofta lägga sig ned pladask, vägra gå framåt och sen stirra ut passerande hundar. Och en ägare som står där som ett fån typ och inte fattar hur provocerande hundens beteende är.

Det händer ju också, men de får hellre göra det medan de sitter i koppel än när de är lösa.

 

[tanten]

Min hund, 2,2 kg, fick en dobermann på andra sidan gatan att göra utfall. Han stirrade tydligen ut honom vilket jsg inte hann uppfatta.Dobermannägaren bad om ursäkt men jag sa att det var min hunds fel. Tur vi var på varsin trottoar. Skämdes.
Småhundar kan vara a pain in the...