Omplacera eller fortsätta kämpa?

[Rumpnissen]

Jag tycker du i allmänhet beskriver min 2-åring exakt. Knäck i öronen, doftfixerad, reaktiv med andra hundar, svårmotiverad. Han blev mycket socialiserad som valp och betedde sig 1000 gånger bättre då . Så det kan mycket väl vara åldern. Och risken är att om du omplacerar och skaffar en annan, så får du ändå göra exakt samma resa igen.

Jag skulle ge det tid. (och väldigt tydligt, vänligt ledarskap) Men känner du att det helt låst sig och ni inte trivs så är det ju bättre att omplacera nu.

 

[Jessica91]

Något som hjälpt mig mycket med just koppelträningen har varit att dom dagar jag känner att jag inte har ork/tid/lust att träna på koppelgående så har jag slängt på hunden dragsele, elastisk lina och dragbälte på mig och istället uppmuntrat hunden att dra. Hunden får bra träningen och man behöver själv inte engagera sig så mycket på promenaden just dom dagarna för att istället lägga krutet på dom promenader då man går med halsband och koppel. Är så klart svårt om man går med barnvagn men det kanske du inte alltid gör?
Jag upplevde i alla fall mer framsteg i koppelträningen när vi gjort på det här sättet. Det är annars lätt att man inte är konsekvent nog på varje promenad om man är t.ex trött eller stressad.

Det är något jag absolut borde prova! Helt klart är det så att jag inte är helt konsekvent i många lägen..
Jag har barnvagnen med typ 9 av 10 promenader.. Tack för tips!

 

[Jessica91]

TS, har du ingenstans dit du kan ta hunden och låta honom vara lös? En ung cocker som inte får springa av sig kan nog ofta bli lite svårhanterbar. De har ett stort behov av rörelse och är ju som sagt en gång avlade för att arbeta lösa i snabbt tempo, men nära föraren. Om du kan hitta en sådan plats kan du ju även träna in inkallningen så att den sitter och då kan hunden kanske vara lös i alla fall med långlina vid promenader där risken att för möten inte är så hög.

Om du skulle satsa på detta föreslår jag att du introducerar en visselpipa i inkallningsträningen. Förutsatt att du inte använt det tidigare kan det bli lite av en nystart och du kan bygga upp visselpipan till något som både är positivt men på sikt även har vissa krav.

Ex inled med att vissla inkallningssignalen varje gång hunden får mat. Snart kommer han att förknippa signalen med att han får mat. Då kan du flytta ut och göra samma i koppel. Vissla och ge godis när han vänder sig mot dig/kommer till dig. Därefter kan du lägga på ytterligare signaler som "sitt", "vänd" osv.

Nedan förslag på bra pipa av märket Acme. Finns på många hundnätshoppar och kostar en hundralapp eller två. Du kan hänga den i ett vanligt nyckelband.

Jag har varit i ett stort hägn ett par gånger med honom. Annars har vi stor inhägnad trädgård på ca 2500 kvm så springa löst får han. Även om jag förstår att det inte är detsamma som att han hade fått springa lös i skogen.
I hägnet fungerar inkallningen i regel ganska bra.
Dom gånger jag släppt honom i skogen sista tiden fungerar också inkallningen ganska hyfsat tills han får upp ett spår... Jag hoppas verkligen att vi ska komma till en punkt där det fungerar att vara lös igen. Vi har alltid kunnat ha alla våra hundar lösa och vi bor på landet så det fungerar oftast att ha lös hund på våra rundor. Åtminstone bitvis.

Jag köpte faktiskt en visselpipa när jag köpte hunden.. Den har dock bara blivit liggande. Ska kanske ta tag i det och börja introducera den. Tack

 

[Jessica91]

Jag tycker du i allmänhet beskriver min 2-åring exakt. Knäck i öronen, doftfixerad, reaktiv med andra hundar, svårmotiverad. Han blev mycket socialiserad som valp och betedde sig 1000 gånger bättre då . Så det kan mycket väl vara åldern. Och risken är att om du omplacerar och skaffar en annan, så får du ändå göra exakt samma resa igen.

Jag skulle ge det tid. (och väldigt tydligt, vänligt ledarskap) Men känner du att det helt låst sig och ni inte trivs så är det ju bättre att omplacera nu.

Tack för ditt svar! Jag vet ju att det är en jobbig ålder och det förhoppningsvis ska börja lugna ner sig lite så småningom. Sen har han haft sina "problembeteende" sen han kom hem till mig som 5 månaders valp. Då tänkte jag att det berodde på att han missat en del viktig socialiseringstid.
Jag ska testa en ny tränare nu i januari så får vi se om jag lyckas få hjälp med min roll som ledare