Jämställt förhållande

[MiniLi]

Jag blir helt matt på hur mycket millimeterrättvisa som många i tråden efterfrågar!

Om det var viktigt för min man att ha en fin trädgård och det var ett av hans intressen hade jag ju hjälpt honom att få tid att jobba i den. Precis som att han hjälpte mig att få tid att vara medryttare.

Allt detta snack om vad som är hushållssyssla och vad som är intresse/hobby är otroligt märkligt!

Jag och min man har varit ihop i 20 år. Det är för mig helt främmande att hålla på och tänka så som många er i tråden skriver! På en del av er låter det som att allt som inte är direkt inblandat i överlevnad är intresse/hobby. Jag blir helt matt och väldigt glad att jag inte har någon i mitt liv som resonerar så! Det låter väldigt jobbigt att leva med linjalen i högst hugg hela tiden.

Man är olika helt enkelt. Jag är väl en av de som vill ha något som andra ser som ”millimeterrättvisa”, och det är helt enkelt för att det är viktigt för mig. Jag skulle personligen inte säga att jag utövar någon slags millimeterrättvisa, men det verkar vara så andra tolkar mig. Då får det väl vara så.

För mig är en ojämlik fördelning mer belastande än att säkerställa ”millimeterrättvisa”. Jag föredrar att göra vissa saker tillsammans och då blir det naturligt lika. Det gäller tex handla mat, laga mat, städa osv. När det gäller tvätt så varierar det vem som initierar tvätten (vi gör det nog lika ofta) men om båda är hemma hjälps vi åt med att hänga. Det är inte det minsta jobbigt.

 

[Lingon]

Jag håller med dig på ett sätt för jag hade aldrig pallat att springa runt med den där linjalen som två småbarn som ska dela på en chokladkaka och mäter på millimetern för att inte syskonet ska få ens en liten, liten bit större. Men å andra sidan så tycker jag inte det är en helt oviktig detalj om en av parterna i en relation har en så kallad hushållssyssla som intresse. Det blir jättekonstigt om en part slipper en massa mer vardagliga sysslor för att hen ska göra något som egentligen är den personens hobby.

Spelar det nån roll om personen tycker om att laga mat när den gör det eller inte? Det är väl bara bra om den ena parten tycker om att utföra en hushållssyssla. Den andra parten kanske inte tycker om att göra det och då är det ju en perfekt fördelning att den som tycker om att göra det gör det oftare. Livet är jobbigt nog. Man behöver inte uppfinna saker som gör det jobbigare.

 

[Svartkatt]

Spelar det nån roll om personen tycker om att laga mat när den gör det eller inte? Det är väl bara bra om den ena parten tycker om att utföra en hushållssyssla. Den andra parten kanske inte tycker om att göra det och då är det ju en perfekt fördelning att den som tycker om att göra det gör det oftare. Livet är jobbigt nog. Man behöver inte uppfinna saker som gör det jobbigare.

Nej, det håller jag med om. Vill den ena laga mat (jag vill det inte) gör det. Jag hade inte stångat mig blodig för att få stå där med mina sönderkokta makaroner liksom.

Det jag tror att många menar med just intressen är väl när det börjar handla om trädgårdsarbete eller bilen (= traditionellt manliga sysslor) som mannen 1) gömmer sig bakom för att typ slippa städa, 2) som kanske dessutom utförs max en gång/år eller 3) är mannens intresse (bilar och hänga i garaget, på samma nivå som att hästarna är mitt intresse) för då blir det en skev fördelning om han roar sig med sitt fritidsintresse medan hon städar och lagar all mat och dessutom tar hand om gemensamma avkommor.

Däremot tycker jag att om man har en hyfsat jämställd relation så ska detta inte vara ett så himla stort problem vem det är som lagar mat och städar. Och där är jag helt med dig på att jag aldrig hade orkat springa omkring och göra precis allting tillsammans eller göra en syssla varannan gång för så orkar jag inte leva. (Jag hatar all form av kollektiv med gemensamma städdagar och skit, det är seriöst bland det värsta jag vet och jag blir totalt anarkist av att någon försöker tvinga mig.) Men jag vet att jag har det ganska förspänt eftersom barn aldrig kommer bli aktuellt för min del och förmodligen hade det passat mig ypperligt med ett särboförhållande.

 

[Lingon]

Nej, det håller jag med om. Vill den ena laga mat (jag vill det inte) gör det. Jag hade inte stångat mig blodig för att få stå där med mina sönderkokta makaroner liksom.

Det jag tror att många menar med just intressen är väl när det börjar handla om trädgårdsarbete eller bilen (= traditionellt manliga sysslor) som mannen 1) gömmer sig bakom för att typ slippa städa, 2) som kanske dessutom utförs max en gång/år eller 3) är mannens intresse (bilar och hänga i garaget, på samma nivå som att hästarna är mitt intresse) för då blir det en skev fördelning om han roar sig med sitt fritidsintresse medan hon städar och lagar all mat och dessutom tar hand om gemensamma avkommor.

Däremot tycker jag att om man har en hyfsat jämställd relation så ska detta inte vara ett så himla stort problem vem det är som lagar mat och städar. Och där är jag helt med dig på att jag aldrig hade orkat springa omkring och göra precis allting tillsammans eller göra en syssla varannan gång för så orkar jag inte leva. (Jag hatar all form av kollektiv med gemensamma städdagar och skit, det är seriöst bland det värsta jag vet och jag blir totalt anarkist av att någon försöker tvinga mig.) Men jag vet att jag har det ganska förspänt eftersom barn aldrig kommer bli aktuellt för min del och förmodligen hade det passat mig ypperligt med ett särboförhållande.

Att ta hand om bilen är inte bara själva tiden man gör det. Det är ju hela planeringen av det. Projektledarrollen. Jag har haft/har delvis fortfarande den gällande bilen och jag tycker inte om det. Trots att det egentligen tar rätt lite tid. Jag hade tyckt att det vore jätteskönt att slippa projektledarrollen gällande bilen. Den skapar stress hos mig. Jag kan inget om bilar och jag har inget intresse heller. En bil ska fungera. Punkt. Där slutar mitt intresse. Det skapar mycket mindre stress hos mig att laga middag några dagar i veckan än att hålla koll på och planera service av bilen, prata med mekanikern, köra dit bilen en gång om året.

Sen ska ju inte en vuxen person maska från arbete. Men det är en helt annan sak än att mannen gör det traditionellt manliga sysslorna och kvinnan de traditionellt kvinnliga. Det går att maska med det mesta om skulle vilja.

 

[Svartkatt]

Att ta hand om bilen är inte bara själva tiden man gör det. Det är ju hela planeringen av det. Projektledarrollen. Jag har haft/har delvis fortfarande den gällande bilen och jag tycker inte om det. Trots att det egentligen tar rätt lite tid. Jag hade tyckt att det vore jätteskönt att slippa projektledarrollen gällande bilen. Den skapar stress hos mig. Jag kan inget om bilar och jag har inget intresse heller. En bil ska fungera. Punkt. Där slutar mitt intresse. Det skapar mycket mindre stress hos mig att laga middag några dagar i veckan än att hålla koll på och planera service av bilen, prata med mekanikern, köra dit bilen en gång om året.

Sen ska ju inte en vuxen person maska från arbete. Men det är en helt annan sak än att mannen gör det traditionellt manliga sysslorna och kvinnan de traditionellt kvinnliga. Det går att maska med det mesta om skulle vilja.

Jag tror att vi två egentligen tänker ganska lika. Jag tycker verkligen inte det ska vara ett problem bland normalfungerande vuxna människor. Mansbebisar är jag helt ointresserad av. Men jag tror absolut problemet finns och jag tror i många fall att det blir ungefär tusen procent värre när det blir barn inblandade.

 

[Palermo]

Det är inte viktigt för oss nej. Men orka lägga energi på att hållas koll på att man tvättat lika många strumpor liksom.

@Thaliaste jag har inte satt likhetstecken på det viset? Jag anser genuint att vi är jämställda, och jag är nöjd med att vi är det.

Grejen är: är millimeterrättvisa viktigt för någon? Det anmärkningsvärda är, tycker jag, att i diskussioner om jämställdhet skyndsamt föra fram vikten av att undvika millimeterrättvisa. Som om överdriven rättvisa vore ett problem här i världen. Jag förstår inte. Jag tror aldrig att jag ens sett tecken på millimeterrättvisa i mitt liv.

 

[Tantan]

Eller så köper man bara vad man själv vill ha och lagar det i tillräcklig mängd så att det räcker till alla.

Den som lagar maten bestämmer det tycker jag.
Jag brukar f.ö. vara den som håller reda på vad som är slut i skåpen.
Inventering med tillhörande lista.

Vi har en autist, en som helst äter bara skaldjur, en som äter allt och som bonus en allergiker. Det är inte så enkelt att jag kan köpa det jag vill rätt av.

 

[MiniLi]

Spelar det nån roll om personen tycker om att laga mat när den gör det eller inte? Det är väl bara bra om den ena parten tycker om att utföra en hushållssyssla. Den andra parten kanske inte tycker om att göra det och då är det ju en perfekt fördelning att den som tycker om att göra det gör det oftare. Livet är jobbigt nog. Man behöver inte uppfinna saker som gör det jobbigare.

Om man istället formulerar det som att det på en samhällsnivå är viktigt att män blir lika bra på samtliga av hushållets uppgifter som kvinnor är, och att en del personer därmed tycker att det är viktigt att män gör samtliga uppgifter i hemmet som kvinnor traditionellt har utfört/ansvarat för?

Om man känner att jämställdhet utifrån dessa premisser är viktigt, då finns det en del personer (jag tex) som känner att det är värt den extra energin.

Delar man inte uppfattningen ovan så spelar det säkert ingen roll vem som gör vad.

 

[Inte_Ung]

Vi har en autist, en som helst äter bara skaldjur, en som äter allt och som bonus en allergiker. Det är inte så enkelt att jag kan köpa det jag vill rätt av.

Men så trassligt.
Då blir det ju på ett annat sätt.

 

[Lingon]

Om man istället formulerar det som att det på en samhällsnivå är viktigt att män blir lika bra på samtliga av hushållets uppgifter som kvinnor är, och att en del personer därmed tycker att det är viktigt att män gör samtliga uppgifter i hemmet som kvinnor traditionellt har utfört/ansvarat för?

Om man känner att jämställdhet utifrån dessa premisser är viktigt, då finns det en del personer (jag tex) som känner att det är värt den extra energin.

Delar man inte uppfattningen ovan så spelar det säkert ingen roll vem som gör vad.

Jag tycker, personligen, att det är viktigt att alla vuxna människor har kunskap att klara sig själva. Att alla vuxna människor har kunskap och erfarenhet att dra hela familjens lass en period vid behov, t.ex. om partnern blir sjuk. I det ingår det att kunna sköta hemmet inkl. matlagning, städning och tvätt. Det ingår också att kunna betala räkningarna, se till så att bilen servas och däcken byts om det råkar vara dags just då. Det ingår att sköta om eventuella barn och gemensamma husdjur och se till att alla får det de behöver för att må bra. Det ingår att ha tillräckligt bra koll på allt som krävs för att hushållet ska gå runt och familjen ska ha det bra. Jag hade inte kunnat vara ihop med en person som inte klarade av det.

 

[MiniLi]

Jag tycker, personligen, att det är viktigt att alla vuxna människor har kunskap att klara sig själva. Att alla vuxna människor har kunskap och erfarenhet att dra hela familjens lass en period vid behov, t.ex. om partnern blir sjuk. I det ingår det att kunna sköta hemmet inkl. matlagning, städning och tvätt. Det ingår också att kunna betala räkningarna, se till så att bilen servas och däcken byts om det råkar vara dags just då. Det ingår att sköta om eventuella barn och gemensamma husdjur och se till att alla får det de behöver för att må bra. Det ingår att ha tillräckligt bra koll på allt som krävs för att hushållet ska gå runt och familjen ska ha det bra. Jag hade inte kunnat vara ihop med en person som inte klarade av det.

Ja jag håller med. Och jag tror att andelen män som klarar detta (på ett bra sätt) skulle öka om alla män till vardags utförde samtliga hushållssysslor i lika stor utsträckning som kvinnor gör. Då är de männen dessutom goda rollmodeller till nästa generation.

 

[Badger]

Att ta hand om bilen är inte bara själva tiden man gör det. Det är ju hela planeringen av det. Projektledarrollen. Jag har haft/har delvis fortfarande den gällande bilen och jag tycker inte om det. Trots att det egentligen tar rätt lite tid. Jag hade tyckt att det vore jätteskönt att slippa projektledarrollen gällande bilen. Den skapar stress hos mig. Jag kan inget om bilar och jag har inget intresse heller. En bil ska fungera. Punkt. Där slutar mitt intresse. Det skapar mycket mindre stress hos mig att laga middag några dagar i veckan än att hålla koll på och planera service av bilen, prata med mekanikern, köra dit bilen en gång om året.

Sen ska ju inte en vuxen person maska från arbete. Men det är en helt annan sak än att mannen gör det traditionellt manliga sysslorna och kvinnan de traditionellt kvinnliga. Det går att maska med det mesta om skulle vilja.

Ok, jag har ju hand om bilen och kan ingenting om bilar. Men tycker inte det är ngt mycket projektledare över det. Då tycker jag min man gör mycket mer projeklederi kring ätande en helg (iofs mycket mer än jag någonsin skulle lyckas uppbringa energi för, å andra sidan blir det såklart väldigt bra, å tredje sidan skulle vi inte svultit ihjäl på mitt sätt heller .). För mig skulle det definitivt ta mer energi att laga mat tre gånger i veckan än det tar att ta hand om bilen, å andra sidan så kör jag ju den också så (och ja den går sönder då och då).

 

[sthu]

Så om jag förstår det rätt är problemet att ni utgår från att mannen inte kan det ena eller andra, bara för att han inte gör det dagligen?

Men om han kan, men inte behöver göra det på daglig basis för man delar på uppgifterna (som från en kollektiv "pott", inte att varje uppgift utförs varannan gång), är det jämställt? Varför inte?

 

[MiniLi]

Så om jag förstår det rätt är problemet att ni utgår från att mannen inte kan det ena eller andra, bara för att han inte gör det dagligen?

Men om han kan, men inte behöver göra det på daglig basis för man delar på uppgifterna (som från en kollektiv "pott", inte att varje uppgift utförs varannan gång), är det jämställt? Varför inte?

Du förenklar det ju rejält här.
Du missar bland annat helt hur ens fördelning fungerar som rollmodell och hur man är med och påverkar samhällets normer.

Men ja, jag kommer anta att mannen kan mindre än han borde kunna om man har en fördelning där han väldigt sällan utför viss uppgift.

Edit. I slutändan tycker inte jag att en fördelning kan vara jämställd om mannen inte utför traditionellt kvinnliga uppgifter lika ofta dom kvinnan gör.

 

[sthu]

Du förenklar det ju rejält här.
Du missar bland annat helt hur ens fördelning fungerar som rollmodell och hur man är med och påverkar samhällets normer.

Men ja, jag kommer anta att mannen kan mindre än han borde kunna om man har en fördelning där han väldigt sällan utför viss uppgift.

Nej, jag missar det inte. Men jag ser inte heller hur att hjälpas åt med alla sysslor är negativt för jämställdheten.

 

[MiniLi]

Nej, jag missar det inte. Men jag ser inte heller hur att hjälpas åt med alla sysslor är negativt för jämställdheten.

Vi tänker helt enkelt olika. Det är ju ett gäng som försökt förklara utan framgång, tror inte jag kommer lyckas bättre nu.

Vi har olika syn på vad en jämställd fördelning innebär och det får nog vara så.

 

[sthu]

Vi tänker helt enkelt olika. Det är ju ett gäng som försökt förklara utan framgång, tror inte jag kommer lyckas bättre nu.

Vi har olika syn på vad en jämställd fördelning innebär och det får nog vara så.

Jag tycker inte jag fått någon förklaring? Bara att jag har fel för mannen inte kan själv. Men det är ju inte sant nånstans.

 

[Badger]

Så om jag förstår det rätt är problemet att ni utgår från att mannen inte kan det ena eller andra, bara för att han inte gör det dagligen?

Men om han kan, men inte behöver göra det på daglig basis för man delar på uppgifterna (som från en kollektiv "pott", inte att varje uppgift utförs varannan gång), är det jämställt? Varför inte?

Låt oss säga att i alla familjer hade lika mycket tid som behövdes på att tvätta bilen osv och tvätta och städa och barnen.

Så hade hälften av familjerna på det viset att mannen gjorde hela tvätta, städa, barnen, maten biten och kvinnan gjorde hela tvätta bilen massor biten. Medan hälften av familjerna körde tvärtom. Ja då skulle det ju inte vara ett problem.

Men nu är det ju det eftersom alla som säger att de delar superjämt, bor i en lägenhet och säger att mannen gör tvätta bilen biten och kvinnan gör laga mat, tvätta, diska, städa, barnen, godnattsaga, läxa biten. Och statistiken säger att kvinnan gör -ett extra skift hemma. Och många kvinnor bränner ut sig. Då verkar det ju ändå som att den här tvätta bilen biten inte riktigt lever upp till att avlasta kvinnan tillräckligt mycket för att hon inte ska bränna ut sig.

Och det verkar som att det inte är tillräckligt för att ge små pojkar den känslomässiga, språkliga, estetiska utveckling de förtjänar och inte alltid de kunskaper som de kan behöva när de flyttar hemifrån. Eftersom de verkar fått intrycket av att kvinnan gör hemmet och barnen och han har ingen rätt till den biten av ett liv. Men däremot rätten att tex dö några år tidigare.

Utan rent modemässigt så ska han egentligen bara så att säga existera som plånboken åt en softgirl.

Medan de små flickorna får intrycket av att visst får man vara läkare, men man måste också inreda hemmet och tvätta och städa och diska och ha dåligt samvete över barnen och göra läxor, och visa upp hemmet och bränna ut sig och gå in i väggen.

Och ingen verkar ju faktiskt bli riktigt glad av det här?

 

[Mia_R]

Att ta hand om bilen är inte bara själva tiden man gör det. Det är ju hela planeringen av det. Projektledarrollen. Jag har haft/har delvis fortfarande den gällande bilen och jag tycker inte om det. Trots att det egentligen tar rätt lite tid. Jag hade tyckt att det vore jätteskönt att slippa projektledarrollen gällande bilen. Den skapar stress hos mig. Jag kan inget om bilar och jag har inget intresse heller. En bil ska fungera. Punkt. Där slutar mitt intresse. Det skapar mycket mindre stress hos mig att laga middag några dagar i veckan än att hålla koll på och planera service av bilen, prata med mekanikern, köra dit bilen en gång om året.

Sen ska ju inte en vuxen person maska från arbete. Men det är en helt annan sak än att mannen gör det traditionellt manliga sysslorna och kvinnan de traditionellt kvinnliga. Det går att maska med det mesta om skulle vilja.

Jag har egen bil och ser det inte som något som kräver någon större planering för att ta hand om den. Jag tankade senast idag för att jag var tvungen och passade på att göra det när jag skulle åka till ortopeden. Den ska in på service i slutet av veckan för det är dags och bra att få gjort inför vintern, jag lyfte luren och ringde verkstan jag brukar anlita, tog mig mindre än 5 minuter. Hittar de något som behöver åtgärdas ringer de mig, tar max 5 minuter.

Den ska besiktigas i slutet av året, jag har sedan ett par år tillbaka brukat köpa besiktning på Black Friday, sen bokar jag en tid som passar. Tar max 5 minuter även det. Brukar ta besiktningen de tider som jag ska till jobbet eller handla, ingen extra åktur enbart för besiktningen.

Antingen byter jag däcken själv, för att jag kan och har vad jag behöver för att göra det, eller så är jag lat och lastar in däcken och låter någon annan göra det, tar mig kanske max 10 minuter att lyfta ut däcken från förrådet och in i bilen. Själva bytet får jag gjort när jag ändå ska åka och handla.

När jag var sambo handlade vi ofta var för sig, han hade lika bra koll som jag vad som fanns hemma och vad som behövde köpas, alternativt om jag passade på att storhandla när jag åkte för att byta däck så kunde han be mig köpa om det var något särskilt till middagen.

Jag ser liksom inte problemet med att ha en bil, det kräver varken mycket tid, planering eller kuk.

 

[sthu]

Fast @Badger nu har jag i flera inlägg försök få svar på varför mitt förhållande anses ojämställt, bara för att jag lagar mat. Jag vet hur det ser ut på samhällsnivå. Men det är inte det jag har vänt mig mot.

Men skit i det. Jag lever väl i förnekelse och är förtryckt och fast i kvinnofällan