Jämställdhet och föräldraledighet

[Sedna]

Om den ena föräldern ser att den andra är OLÄMPLIG (vad det nu än betyder), så skulle jag säga att hen bör ta med barnen och flytta.

Utifrån ditt perspektiv är föräldrar så bristfälliga om de inte delar lika att förskola är ett bättre val än att dela olika. Trots att ingen av föräldrarna är olämpliga.

 

[Sedna]

Jag är rätt rak i min åsikt. Har man inte råd att dela på föräldraledigheten så har man kanske inte råd att skaffa barn.
Har man ett jobb som är viktigare än barnen ( dvs man kan inte offra 6 månader av sin hela arbetslivstid) så bör man låta bli att skaffa barn.

Vilken elitistisk människosyn.

 

[Sedna]

Hittade denna tre år gamla rapport och föräldraledighet och jämställdhet från regeringskansliet. Superintressant att följa föräldraledighetens utveckling från början och deras analys av dess konsekvenser samt tankar om möjliga vägar i framtiden. Jag hann inte läsa allt men den del stycken och de flesta sammanfattningarna.

https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/12/ESO-2015-5-till-webben.pdf

Tänk att det endast är 44 år sedan föräldrar inte fick en krona i föräldrapenning för att vara hemma med sina barn. Hur fantastiskt är inte den utvecklingen att föräldrar nu får betalt i 480 dagar?

Ny citerar jag två stycken som trycker precis på det jag och @Lobelia argumenterar för

”Hur ett jämställt föräldraledighetsuttag ska kunna öka är bara en av de stora utmaningar föräldraförsäkringen står inför på längre sikt. Jämställdhet handlar inte enbart om relationen mellan kvinnor och män, utan påverkas också av andra faktorer, inte minst människors socioekonomiska position.” s.11

”En central fråga är hur föräldraförsäkringen ska kunna användas mer jämställt för alla familjer oberoende av social bakgrund. Stora skillnader mellan socioekonomiska grupper tyder på att alla i Sverige inte har samma möjligheter att leva ett jämställt liv. Om jämställdheten ska fortsätta vara ett centralt politiskt mål bör föräldraförsäkringens flexibilitet och generositet nå både de med eftergymnasial utbildning och höga inkomster, och de med högst gymnasial utbildning och låga inkomster.” s.12

 

[Petruska]

Utifrån ditt perspektiv är föräldrar så bristfälliga om de inte delar lika att förskola är ett bättre val än att dela olika. Trots att ingen av föräldrarna är olämpliga.

Jag skulle inte lämna mitt barn till ett vuxet par som inte förmådde dela på ansvaret för barnet, nej.

 

[leoparden]

Det som är dömande är att skriva att det är ett problem att människor väljer sådant som de är nöjda med.
Man talar om att andras val är fel. Dåliga. Problematiska.

Men det är väl klart att andras val kan vara problematiska för samhället, även om individerna själva är nöjda med dem? Ett extremt exempel är droger, där individen själv kan vara fullt nöjd med att röka cannabis eller ha tillgång till alkohol i snabbköpet, och inte tycker att det medför några negativa konsekvenser för hen. Däremot anser vi att det medför negativa konsekvenser för samhället som helhet, och därför är cannabis förbjudet i Sverige och alkoholtillgången är begränsad genom Systembolagets statliga monopol. Ett annat exempel är t.ex. kläder som täcker kvinnors ansikten, som förbjudits av vissa länder. Eller tvärt om: länder som tvingar kvinnor att bära täckande klädsel. I länder med denna typ av lagstiftning anses samhällets intresse av att se, eller inte se, någons ansikte väga över kvinnors rätt att bära vilka kläder de vill.

Att kvinnor tar ut betydligt mer föräldraledighet än män är problematiskt för kvinnorna i form av lägre pensioner och sämre utgångsläge på arbetsmarknaden (detta är ett faktum och konstaterat många gånger om i forskningen). Dessa beslut drabbar också kvinnor som inte tar ut majoriteten av föräldraledigheten, och även kvinnor som inte ens vill skaffa barn eftersom arbetsgivare (outtalat givetvis) kan dra sig för att anställa en kvinna i fertil ålder. Det skulle också kunna vara dåligt för barnen, om dessa får sämre anknytning till sin pappa än vad de hade kunnat få om pappan var föräldraledig (här vet jag inte vad forskningen säger på området, det är mer självklart för mig att det finns många undantag).

Med andra ord: bara för att en individ är nöjd med sitt beslut, betyder det inte att beslutet inte kan vara problematiskt både för individen själv och för tredje part.

 

[Sedna]

Hittade denna tre år gamla rapport och föräldraledighet och jämställdhet från regeringskansliet. Superintressant att följa föräldraledighetens utveckling från början och deras analys av dess konsekvenser samt tankar om möjliga vägar i framtiden. Jag hann inte läsa allt men den del stycken och de flesta sammanfattningarna.

https://eso.expertgrupp.se/wp-content/uploads/2013/12/ESO-2015-5-till-webben.pdf

Tänk att det endast är 44 år sedan föräldrar inte fick en krona i föräldrapenning för att vara hemma med sina barn. Hur fantastiskt är inte den utvecklingen att föräldrar nu får betalt i 480 dagar?

Tack för rapporten! Jag kommer inte behöver argumentera längre själv, i rapporten står ju precis det jag redan argumenterat för.

Om den föräldraförsäkring jag förespråkar, som jag menar i kombination med andra förändringar kan bli mest fruktbar:

”Ett tredje familjepolitiskt vägval innebär att de reserverade månaderna byggs ut gradvis och andra reformer som förväntas leda till ökad jämställdhet införs. Detta val är det som i störst utsträckning följer trenden över tid i den familjepolitiska utvecklingen. Sverige kommer genom gradvisa reformer, höja ambitionerna om jämställdhet inom familjepolitiken. Även om ambitionerna höjs kommer det sannolikt kvarstå könsskillnader i fördelningen av föräldrapenningen och i betalt och obetalt arbete under lång tid, inte minst för hushåll med lägre utbildning och inkomster.” S.151

Om strikt kvotering. Möjligtvis mest fruktbar, men inte konsekvenslös. Att föräldraledigheten ska ses som
bli en skyldighet framhålls varken som troligt eller önskvärt.

”Ett fjärde vägval för familjepolitiken är mer genomgripande. Här delas föräldrapenningen på hälften mellan föräldrarna genom en stor reform. Att överlåta individuella dagar kan bara ske i speciella situationer, t.ex. vid sjukdom eller andra extraordinära omständigheter. Detta vägval kommer troligen ge störst konsekvenser för fördelningen av betalt och obetalt arbete, även om skillnader även vid ett sådant val kommer att kvarstå. Om föräldraförsäkringen endast är en rättighet men inte en skyldighet kommer vissa föräldrar, varav de flesta pappor, i den närmaste framtiden efter en reform sannolikt inte ta ut all sin föräldrapenning. Om delar i föräldraförsäkringen istället görs obligatoriska för båda föräldrarna (en för dagens försäkring ny princip som sällan diskuteras), skulle den aktiva omsorgen inte enbart ses som en rättighet utan även en skyldighet för föräldrarna. Detta kan jämföras med vissa länders lagstiftning om obligatorisk mammaledighet. Ett sådant radikalt skifte i synsätt från föräldraledighet som rättighet till skyldighet är knappast troligt (eller önskvärt), men det är ändå viktigt att diskutera då många andra områden av omvårdnad om barn ses just som en skyldighet för föräldrar.” S.152

Som sagt, fler reformer behövs för att fånga upp alla grupper:

”Fler reserverade månader kommer med all sannolikhet att leda till ett mer jämställt uttag av föräldrapenningen. Men det är viktigt att komma ihåg att det idag finns en ganska stor grupp, främst pappor, som inte använder någon eller mycket få föräldra- penningdagar. 18 procent av papporna som fick barn i Sverige år 2005 hade t.ex. inte använt någon föräldrapenning när barnet fyllde två år, och sju procent hade använt högst 30 dagar när barnet fyllt åtta år. Det kan finnas många anledningar till detta, men dessa pappor kommer sannolikt inte att påverkas av fler reserverade månader. Om ett jämställt uttag av föräldrapenningen för alla föräldrar är ett mål behövs troligen andra typer av reformer införas, särskilt för att nå denna grupp av pappor som idag inte använder föräldrapenningen.” S.154

Och som jag skrivit, det är alldeles för enkelt att peka ut föräldraförsäkringen som både orsak och lösning:

”Slutligen är det alldeles för enkelt att peka ut föräldra- försäkringen som en universallösning på alla problem med bristande jämställdhet i samhället, i hemmen och på arbets- platserna. ” S.159

 

[Lobelia]

Om den ena föräldern ser att den andra är OLÄMPLIG (vad det nu än betyder), så skulle jag säga att hen bör ta med barnen och flytta.

Eller så älskar de varandra och barnen och fixar det på annat vis. För att man har problem med att ensam ansvara för barnen som föräldraledig innebär inte att man är en dålig eller olämplig förälder som inte ska få träffa barnen.

 

[Lobelia]

Uppenbarligen så tycker dom det är bra, men jag håller inte med. Jag ser problemet dels ur ett samhällsperspektiv men även ett familjeperspektiv där jag tycker det är viktigt att båda föräldrarna är lika delaktiga och att båda är primärföräldrar. Både för barnets skull men även för de vuxna.

Det är svårt att lära känna sitt barn om man inte är ensamt med det. Det är svårt att bli trygg i sin föräldraroll om man aldrig får använda den.

Så det finns inget annat än att dela 50/50 för att båda föräldrarna ska vara trygga i sin föräldraroll eller ens att få använda den. Den som delar 40/60, 30/70 eller varför inte 0/100 kan inte vara trygga i sin föräldraroll eller ens få använda den? De ignorerar alltså barnen totalt eller?

Jag tror faktiskt alla oavsett ståndpunkt ser problemet ur samhälls- och familjeperspektiv. Som du skriver det så får det mig att tro att du anser att de som inte håller med missar dessa perspektiv, vilket knappast är fallet genomgående.

 

[Sedna]

Jag skulle inte lämna mitt barn till ett vuxet par som inte förmådde dela på ansvaret för barnet, nej.

Vi pratar inte om ditt barn. Vi pratar om barnen till de föräldrar du dömer som bristfälliga.

 

[Sedna]

Att kvinnor tar ut betydligt mer föräldraledighet än män är problematiskt för kvinnorna i form av lägre pensioner och sämre utgångsläge på arbetsmarknaden (detta är ett faktum och konstaterat många gånger om i forskningen).

Nej det är inte fördelningen av föräldradagarna som påverkar skillnad i pension. Föräldrapenningen är pensionsgrundande. Många får tjänstepension. Dessutom finns pensionsrätt för barnår som kompenserar den förälder som tjänar minst (oftast kvinnan).

Det som påverka är lång obetald föräldraledighet, deltidsarbete samt en stor skillnaden kan härleds till låga lönen i kvinnodominerade yrken.

Ja förändringar i föräldraförsäkringen kan förändra på sikt, men man ska inte luras och tro att delningen av de de betalda förädraldagarna har någon större betydelse.

 

[Petruska]

Vi pratar inte om ditt barn. Vi pratar om barnen till de föräldrar du dömer som bristfälliga.

Alltså. Det är så klart ett problem om män (som det ju oftast tycks handla om) får barn utan att vilja ha dem och utan att vilja ta hand om dem på allvar. Det är också ett problem om kvinnor (som det ju oftast tycks handla om) får barn med män som inte vill ha barnen, eller med män som de själva inte vill låta ta fullt föräldraansvar för barnen.

Det problemet har jag ingen lösning på.

Men som föräldraförsäkringen ser ut nu, uppmuntras ju i stort sett de här paren att få barn och leva ojämställt med resultatet att barnen får endast en tydlig primärförälder och med resultatet att de vuxna har väldigt olika villkor i livet trots att de lever tillsammans. Och det tycker inte jag att föräldraförsäkringen ska uppmuntra. Jag tycker inte att skattemedel till den grad ska gå till det. Så enkelt.

Och ja, om ingen vill utnyttja sin möjlighet att vara hemma med barnet, så tror jag att barnet mår bättre på förskolan. Förskolepersonal är ju där för att de tycker om att vara med barn, får man förmoda. Till skillnad från den ena eller båda av de aktuella barnens föräldrar.

 

[Pontevecchio]

Kallas för "escape baby" har jag hört. Används främst för kvinnor i offentlig sektor som är på god fart mot väggen.

Visste inte att det fanns ett namn på det men för mig var det dags för barn eftersom jag var fullkomligen dränerad och så jävla trött på att jobba. 10 mån FL var exakt den återhämtningen jag behövde.

 

[Sedna]

Alltså. Det är så klart ett problem om män (som det ju oftast tycks handla om) får barn utan att vilja ha dem och utan att vilja ta hand om dem på allvar. Det är också ett problem om kvinnor (som det ju oftast tycks handla om) får barn med män som inte vill ha barnen, eller med män som de själva inte vill låta ta fullt föräldraansvar för barnen.

Det problemet har jag ingen lösning på.

Men som föräldraförsäkringen ser ut nu, uppmuntras ju i stort sett de här paren att få barn och leva ojämställt med resultatet att barnen får endast en tydlig primärförälder och med resultatet att de vuxna har väldigt olika villkor i livet trots att de lever tillsammans. Och det tycker inte jag att föräldraförsäkringen ska uppmuntra. Jag tycker inte att skattemedel till den grad ska gå till det. Så enkelt.

Och ja, om ingen vill utnyttja sin möjlighet att vara hemma med barnet, så tror jag att barnet mår bättre på förskolan. Förskolepersonal är ju där för att de tycker om att vara med barn, får man förmoda. Till skillnad från den ena eller båda av de aktuella barnens föräldrar.

Det handlar inte om att ingen vill vara hemma. Frågan är som följer: Den ena föräldern har möjlighet att vara hemma, men vill inte. Den andra föräldern vill vara hemma, men har inte möjlighet pga kvoterad föräldraförsäkring och begränsad ekonomi (medel- och höginkomsttagare kommer ju alltid ha möjlighet att vara hemma obetalt i större utsträckning än låginkomsttagare.) Vore det inte bättre om ett barn på 12 mån är med föräldern som vill vara hemma än på förskolan?

Du undviker kategoriskt att bemöta detta, är det obekvämt att svara på?

 

[Petruska]

Det handlar inte om att ingen vill vara hemma. Frågan är som följer: Den ena föräldern har möjlighet att vara hemma, men vill inte. Den andra föräldern vill vara hemma, men har inte möjlighet pga kvoterad föräldraförsäkring och begränsad ekonomi (medel- och höginkomsttagare kommer ju alltid ha möjlighet att vara hemma obetalt i större utsträckning än låginkomsttagare.) Vore det inte bättre om ett barn på 12 mån är med föräldern som vill vara hemma än på förskolan?

Du undviker kategoriskt att bemöta detta, är det obekvämt att svara på?

Vilket skulle vara obekvämt? Jag ser inga problem med att barn är på förskolan om deras förälder/föräldrar inte vill ta hand om dem. Förskolan vill ju, normalt sett. Dessutom har vi ju i Sverige varit rätt ensamma om att ha så generös föräldraledighet, jämfört med andra länder. Även betydligt tidigare start på förskolan verkar ju funka. Och då pratar vi om alla barn, inte bara de vars föräldrar inte vill prioritera att ta hand om dem. Klart att förskolan är bra för de senare.

De ekonomiska argumenten håller inte om vi kolla på statistiken. Oavsett hur inkomsterna är fördelade mellan de vuxna, är kvinnor hemma mest.

 

[Sedna]

Vilket skulle vara obekvämt? Jag ser inga problem med att barn är på förskolan om deras förälder/föräldrar inte vill ta hand om dem. Förskolan vill ju, normalt sett. Dessutom har vi ju i Sverige varit rätt ensamma om att ha så generös föräldraledighet, jämfört med andra länder. Även betydligt tidigare start på förskolan verkar ju funka. Och då pratar vi om alla barn, inte bara de vars föräldrar inte vill prioritera att ta hand om dem. Klart att förskolan är bra för de senare.

De ekonomiska argumenten håller inte om vi kolla på statistiken. Oavsett hur inkomsterna är fördelade mellan de vuxna, är kvinnor hemma mest.

De ekonomiska argumenten håller om du tittar på vilka pappor som är sämst på att plocka ut föräldradagar, de har ofta låg utbildning och låg inkomst. Dessa är antagligen också svårast att knuffa mot ökat uttag med hjälp av kvotering. Socioekonomiska faktorer har absolut betydelse, läs rapporten som länkades och jag citerade.

 

[Lobelia]

Jag skulle inte lämna mitt barn till ett vuxet par som inte förmådde dela på ansvaret för barnet, nej.

Det är nog få som lämnar bort sitt barn överhuvudtaget oavsett till vem. Nu handlar det dock om barn som dessa par får, ska man ta ifrån dem föräldraskapet eller? Och skulle det gynna barnet att bli bortförd för att de inte passar in i din mall?

 

[Lobelia]

Vilket skulle vara obekvämt? Jag ser inga problem med att barn är på förskolan om deras förälder/föräldrar inte vill ta hand om dem. Förskolan vill ju, normalt sett. Dessutom har vi ju i Sverige varit rätt ensamma om att ha så generös föräldraledighet, jämfört med andra länder. Även betydligt tidigare start på förskolan verkar ju funka. Och då pratar vi om alla barn, inte bara de vars föräldrar inte vill prioritera att ta hand om dem. Klart att förskolan är bra för de senare.

De ekonomiska argumenten håller inte om vi kolla på statistiken. Oavsett hur inkomsterna är fördelade mellan de vuxna, är kvinnor hemma mest.

Så du förordar förskola för barn som av ett eller annat skäl inte har föräldrar som kan/vill dela ansvaret lika istället för att barnet är hemma mer med ena föräldern?

Och är familjen rik klarar de det utan hjälp om de vill ha barnet hemma och är familjen fattig blir det ett tvång? Så det ska bli en klassfråga om barnen får vara hemma eller börja förskolan tidigt? Jo jag vet att det finns barn som far illa och mår mycket bättre på förskolan, men kriteriet är inte att barnet far illa utan att familjen inte kan/vill dela 50/50 på ledigheten.

 

[leoparden]

Nej det är inte fördelningen av föräldradagarna som påverkar skillnad i pension. Föräldrapenningen är pensionsgrundande. Många får tjänstepension. Dessutom finns pensionsrätt för barnår som kompenserar den förälder som tjänar minst (oftast kvinnan).

Det som påverka är lång obetald föräldraledighet, deltidsarbete samt en stor skillnaden kan härleds till låga lönen i kvinnodominerade yrken.

Ja förändringar i föräldraförsäkringen kan förändra på sikt, men man ska inte luras och tro att delningen av de de betalda förädraldagarna har någon större betydelse.

Jag skrev dock "föräldraledighet" och inte "betalda föräldradagar". Det har redan konstaterats i tråden att kvinnor oftare snålar på dagarna för att kunna vara hemma längre än vad föräldradagarna räcker till om man tar ut full föräldrapenning.

Jag tror inte heller att kvotering av betalda dagar 50/50 är den enda, eller bästa, lösningen på ojämställt föräldraskap. Det är bara en av flera komponenter. Jag håller även med om att det på många sätt är en klassfråga, där den högutbildade medelklassen där både mannen och kvinnan har bra löner (en grupp som jag själv tillhör) gärna delar lika av principskäl. Jämställt föräldraskap hänger ihop med så mycket mer än bara föräldraförsäkringens utformning och alla har inte lika möjligheter i dagsläget.

 

[Badger]

Det handlar inte om att ingen vill vara hemma. Frågan är som följer: Den ena föräldern har möjlighet att vara hemma, men vill inte. Den andra föräldern vill vara hemma, men har inte möjlighet pga kvoterad föräldraförsäkring och begränsad ekonomi (medel- och höginkomsttagare kommer ju alltid ha möjlighet att vara hemma obetalt i större utsträckning än låginkomsttagare.) Vore det inte bättre om ett barn på 12 mån är med föräldern som vill vara hemma än på förskolan?

Du undviker kategoriskt att bemöta detta, är det obekvämt att svara på?

Nej jag är helt övertygad om att barnet skulle ha det väldigt bra på förskolan. Så övertygad om att jag sökte förskoleplats för min 12 månaders, det fanns dock inte. När han sedan fick sin plats vid 15 månader så måste jag säga att personalen var helt fantastisk och det var en mycket bra plats att vara på där han fick lära sig mycket om att vara med andra barn och få fantastisk träning i empati.

Sedan beror det ju självklart på förskola också, och på föräldrar och på barn.

Men ok, vår förskola, en man som vägrar vara hemma sina tre månader, ja absolut, förskola mycket bra. Inte alls skämmas över att de tre månaderna går ut.

 

[Badger]

Hur många av er, som är för 50/50 kvoteringen på sikt, har barn och hur delade ni upp föräldradagarna? När skolades era små barn in på förskolan?

Men den här frågan har man ju svarat på i snart tre trådar.
Jag 8 månader, han 6 månader, han 1 fyra veckor när jag hade semester också, sedan han inskolade tre veckor. Sedan en juni och en juli där semestrar och mormor täckte igen blandat med div föräldradagar från alla, eftersom jag jobbade och han jobbade och förskolan började i augusti. Skolades in 15 månader, typ, sökte plats för 12 månader. (så han hade väl 6 månader + 3 veckor + en massa dagar)

Suck vidare, helammade i 4 månader, smakisar + amning till 6 månader, (kunde inte börja jobba här för ammade för mycket) vid 8 månader åt tillräckligt för att börja jobba. Ingen välling, ersättning bara om jag var borta i tre timmar från när han var 1 månad till han var 4 månader -ja jag stack till stallet och red när han var en månad. (ngn gång i veckan). Ammade tills han var 10 månader när jag kom hem och till kvällen. Sedan avvande jag amning. Fortfarande ingen välling. Aldrig ersättning-tillägg på kvällen el dyl.

Jag är för att dela typ 50/50 eller 40/60 på dagarna. Jag är för att detta är frivilligt men om det är omöjligt att få i alla fall 30-60 % av föräldrarna att dela frivilligt så...

Nej bebin var inte mammig, bebin älskade sin pappa och sov gärna på pappas axel, bebin kunde tröstas av pappa, bebin kunde tröstas av mamma utan amning. Amningen gav inga "fördelar" för mig. Kanske för att pappa, och mormor, hade haft bebin själv i fem timmar direkt efter födsel och bytte första blöjan. Så han var med från hela början, aldrig undanputtad (utom av sjukhuspersonal som försökte ta honom och ge ersättning utan att fråga om han ville och blev jätteförvånade när han bad att få mata.). (Btw ser jag detta som helt normalt, mina småbröder kunde jag trösta som små bebisar utan att amma dem ett dugg.)