Jämställdhet och föräldraledighet

[Sedna]

Oj, den bilden har verkligen inte jag. De flesta i min umgängeskrets har delat hyfsat lika på föräldraledighet och det är snarare så att de är väldigt medvetna och gör det av jämställdhetsskäl och för att de ser det som viktigt att barnen får en bra relation med sin pappa. Sedan har det inte alltid varit superenkelt men man har sett det som något värt att jobba för. I min bekantskapskrets har inte jag tolkat det som något som ”bara råkat hända”. Intressant nog när jag tänker på det så har de flesta som delat väldigt lika också helammat.

Ja i grunden finns det ju en medvetenhet men förutsättningarna styr hur lätt det är att implementera. Sen borde jag förtydligat att jag främst menade dela lika tidigt och inte dela lika över tid. Förutsättningarna att dela lika över tid brukar vara bättre än dela lika tidigt. Det är ett väldigt fokus på första året i tråden.

 

[Sedna]

Jag förstår inte riktigt er som tryckt gilla på detta inlägg. Det handlar visserligen om lika lång föräldraledighet, men fortfarande tog ju mamman första tio månaderna. Många av er har ju förfasats över att pappan inte är hemma första tiden. Så var jag tydligen fallet här med.

Det reagerade jag också på men orkade inte kommentera.

Och jag hittar ingen som svarat på detta inlägg.
Är det, som @Lazy Lady skriver, endast viktigt att man delar föräldradagarna? Räknas det inte om pappan är hemma ändå?

Detta är också en aspekt, men drar man upp exempel så räknas det inte pga undantag.

 

[Roheryn]

Män och kvinnor är olika rent biologiskt och det är mycket hormonerna som skiljer. Sen skiljer det mycket individuellt också. Och jo det är mycket hormoner som "kommer" i och med graviditet och förlossning, däremot så varierar det mycket individuellt hur mycket och säkert också hur man påverkas.

Jo, visst är det så. Hormoner ser till så att graviditeten fullföljs, ser till att mjölkproduktionen kommer igång, är delvis ansvariga för att man knyter an till sitt barn osv osv. Men jag ser inte hur något av detta skulle förhindra ett jämnt uttag av föräldraledighet??

Sedan fungerar hormoner åt andra hållet också - det är inte bara så att hormoner triggar vissa beteenden (och känslor), utan vissa beteenden kan också trigga hormonproduktion. Exempelvis är det så med hormonet oxytocin. Det finns hos både kvinnor och män, men är synnerligen aktivt under amningen, då det behövs för att mjölken skall "släppa". Det är också ett "lugn och ro"-hormon och ett anknytningshormon. Man mår bra och blir lugn av oxytocin och det främjar "bonding" mellan personer. Det intressanta är att oxytocin också produceras (hos både kvinnor och män) vid till exempel hud-mot-hud-kontakt mellan människor, när man klappar husdjur osv. Det är alltså fullt möjligt att framkalla oxytocin-påslag genom att klappa sin hund, gosa med sitt barn eller sova nära sin partner!! Så om pappor i större utsträckning gavs chansen till närhet med sina små barn, tror jag också att bandet mellan pappa och barn skulle bli mer likt det mellan mamma och barn (som kanske har visst försprång via amningen).

 

[Sedna]

Fast jag måste säga att jag upplever att båda delarna skammas faktiskt. För visst, ytligt sett så premieras jämställdhet som något bra men som vi så solklart kan se så sitter ju normerna hårt och en kvinna som börjar jobba redan efter 6 månader (väldigt få skulle jag säga) kommer säkert få en hel del kommentarer om det också. Damned if you do, damned if you dont.
Exempel på detta kunde enkelt ses nu när Ida Warg, en av Sveriges största influencers, videobloggade om att hon gick iväg utan sin bebis några timmar för att träna och gå till frisören eller vad det nu var (bebisen bara någon/några veckor gammal) och hur mkt kritik hon fick för detta av sina (generellt unga) följare.
Så ja, hon får säkert en hel del positiv feedback pga hur jämställda hon och hennes man uttalat vill vara, men det finns lika många som ser rött när en mamma inte beter sig som hon "ska".

+ @Ja88

Kvinnor skammas alltid, mer eller mindre. Egentligen borde diskussionen dessutom handla om männen.

 

[inverterad]

Kvinnor skammas alltid, mer eller mindre. Egentligen borde diskussionen dessutom handla om männen.

Diskussionen handlar väl om både männen och kvinnorna (då kvinnornas möjligheter att vara föräldrar på olika sätt) men framför allt att männen borde vara hemma mer med sina barn!

 

[inverterad]

De val jag personligen gjort som går mot rådande normer har inte skavt alls, eftersom de varit/är rätt val för just mig och när det är rätt för en själv, så spelar det liksom ingen roll vad samhället tycker och tänker.

Tycker dessutom snarare att det är kvinnor som vill amma länge, som vill vara hemma med barnen så länge som möjligt som skammas i dagsläget. Kvinnor som pumpar, jobbar och har "egna liv" hyllas ju liksom.

Jag menar att vi ska sluta skamma kvinnor helt. Men en kan ifrågasätta det "fria" i att välja enligt normen utan att för den skull skamma. Att ifrågasätta normerna hos andra är ju också att önska andra mer frihet, inte mindre.

 

[inverterad]

Jag förstår inte riktigt er som tryckt gilla på detta inlägg. Det handlar visserligen om lika lång föräldraledighet, men fortfarande tog ju mamman första tio månaderna. Många av er har ju förfasats över att pappan inte är hemma första tiden. Så var jag tydligen fallet här med.

Förfasats? Var ser du det? Jag har kommenterat pappor som tar 3-4 månaders fl. Jag har också skrivit att JAG tyckt det vore orättvist om pappan gled in efter 1 år och fick den roligaste delen av fl, men det var en personlig reflektion efter mina preferenser (också mycket skambelagt: att som kvinna tycka att det är roligare med en äldre bebis!). Om en delar det 10 mån-10 mån så är det ju betydligt bättre än average. Men igen, detta handlar inte om att hylla eller såga enskilda individers livsval utan att visa på möjligheterna att vara föräldralediga på olika sätt i olika konstellationer där helamning inte är ett hinder för att pappan ska kunna vara hemma tidigt.

 

[inverterad]

Jo, visst är det så. Hormoner ser till så att graviditeten fullföljs, ser till att mjölkproduktionen kommer igång, är delvis ansvariga för att man knyter an till sitt barn osv osv. Men jag ser inte hur något av detta skulle förhindra ett jämnt uttag av föräldraledighet??

Sedan fungerar hormoner åt andra hållet också - det är inte bara så att hormoner triggar vissa beteenden (och känslor), utan vissa beteenden kan också trigga hormonproduktion. Exempelvis är det så med hormonet oxytocin. Det finns hos både kvinnor och män, men är synnerligen aktivt under amningen, då det behövs för att mjölken skall "släppa". Det är också ett "lugn och ro"-hormon och ett anknytningshormon. Man mår bra och blir lugn av oxytocin och det främjar "bonding" mellan personer. Det intressanta är att oxytocin också produceras (hos både kvinnor och män) vid till exempel hud-mot-hud-kontakt mellan människor, när man klappar husdjur osv. Det är alltså fullt möjligt att framkalla oxytocin-påslag genom att klappa sin hund, gosa med sitt barn eller sova nära sin partner!! Så om pappor i större utsträckning gavs chansen till närhet med sina små barn, tror jag också att bandet mellan pappa och barn skulle bli mer likt det mellan mamma och barn (som kanske har visst försprång via amningen).

Delvis det jag for lite efter i mitt hormoninlägg. Hormoner är inte enbart en könsfråga.

 

[westernsuzie]

Jag förstår inte riktigt er som tryckt gilla på detta inlägg. Det handlar visserligen om lika lång föräldraledighet, men fortfarande tog ju mamman första tio månaderna. Många av er har ju förfasats över att pappan inte är hemma första tiden. Så var jag tydligen fallet här med.

Och jag fattar inte varför det skulle vara fel. Någon måste ju vara hemma först och jag tror ärligt talat att det spelar mindre roll vem, så länge man är hemma lika länge och tar lika många dagar. Alternativet är ju att båda jobbar halvtid från start. Jag tycker alla varianter har både fördelar och nackdelar, och alla kan funka jättebra men på sikt tror jag det viktiga för både barnet och för jämställdheten är att man delar lika och att vilken variant man väljer är mindre viktigt

 

[Sedna]

Diskussionen handlar väl om både männen och kvinnorna (då kvinnornas möjligheter att vara föräldrar på olika sätt) men framför allt att männen borde vara hemma mer med sina barn!

Nej det är bara kvinnornas val som diskuteras.

 

[inverterad]

Nej det är bara kvinnornas val som diskuteras.

Eh, näe? Lika föräldraledighet = papporna kommer vara hemma betydligt mer. Ifrågasättande av pappor som inte tar ut mer än 3-4 månaders fl. Har du helt missat de delarna av diskussionen?

 

[Badger]

Hormoner styr/påverkar de flesta av vår beteende. Inga beteenden styrs helt av hormoner, vi har en fri vilja, men de styr och påverkar mycket i levet och är mycket aktiva när det gäller barnafödande.

Klart att det finns annat än hormoner som styr, där är vi eniga. Jag kommenterade det jag citerar dock och där ser det ut som du vill mer eller mindre bortse från hormonerna eftersom alla inte känner på samma vis. Jag kanske missuppfattat det?

Det känns som att väldigt mycket av kvinnors känslor hänförs till hormoner, och väldigt lite av mäns.

Kvinnan är mer opålitlig, mer natur och djur, mer styrd av sin biologi, har mindre kontroll över sig själv och är mer kontrollerad av sin kropp. Mannen däremot är högre, står över sin kropp, är rationell och kontrollerad och lämpar sig bättre för arbetet utanför hemmet.

Det innebar också att kvinnans biologi, uppfattad som ett system motsatt mannens, i allt högre grad sågs som nyckeln till hennes natur. Begreppet kvinnlighet blev alltmer biologiserat, alltmer kroppsligt inbäddat. Motsatsparet kvinnligt-manligt blev till en ny borgerlig kontrast mellan kropp och icke-kropp. Här minerades marken med paradoxer. Samtidigt som det ansågs normalt att kvinnans styrdes av sitt kön, ansågs det onormalt att hon upplevde sexuella känslor. Samtidigt som hon var betingad av sin kroppslighet, var hon okroppslig.

På så sätt kunde vetenskapens bilder av den kvinnliga kroppen stödja en rad av det sena 1800-talets befolkningspolitiska, ideologiska och rasbiologiska intressen. Kartläggningen av kvinnokroppens anatomiska, funktionella och neurologiska struktur syftade till att illustrera kvinnans nödvändiga sociala underordning. Konstitutionell svaghet, periodicitet och ett bräckligt nervsystem i kombination med reproduktionsplikt och modersplikt gjorde henne olämplig för den offentliga arenan. Hon tillhörde hemmet, inte samhället.

Högg den text som var lättast att citera
https://popularhistoria.se/vetenskap/biologi/vetenskapen-och-den-viktorianska-kvinnan

För mer läsning rekommenderar jag varmt
I Den mörka kontinenten (1994) betraktar Karin Johannisson

kvinnosjukligheten ur samhällets, vetenskapens, gynekologins och kvinnans egen synvinkel.

Från ett idéhistoriskt perspektiv ger hon en spännande och skakande skildring av kvinnan och medicinen, med material från bland annat läkarrapporter, medicinsk vetenskap, sexologiska studier, etikettsböcker och dagböcker.

 

[Kilauea]

Och jag fattar inte varför det skulle vara fel. Någon måste ju vara hemma först och jag tror ärligt talat att det spelar mindre roll vem, så länge man är hemma lika länge och tar lika många dagar. Alternativet är ju att båda jobbar halvtid från start. Jag tycker alla varianter har både fördelar och nackdelar, och alla kan funka jättebra men på sikt tror jag det viktiga för både barnet och för jämställdheten är att man delar lika och att vilken variant man väljer är mindre viktigt

Men om man av olika anledningar inte tar lika många dagar men ändå är hemma? Min sambo var hemma första 4 månaderna utan att ta en dag, tex.

 

[Badger]

Tydligen (enligt Kropp och själ P1) var klimakteriet från början en manlig fas, men sedan upptäckte man vad man kunde göra med klimakteriet och kvinnan.

Man skulle nästan kunna tro att män inte har hormoner (utom när de slår någon på käften på krogen) ibland.

 

[Sedna]

Eh, näe? Lika föräldraledighet = papporna kommer vara hemma betydligt mer. Ifrågasättande av pappor som inte tar ut mer än 3-4 månaders fl. Har du helt missat de delarna av diskussionen?

Tycker inte alls männen diskuteras på samma sätt. Mycket härleds till kvinnans val, som amning. Inget skammande av männen, däremot ifrågasätts kvinnorna som väljer att leva med dessa män.

 

[Raderad medlem 19815]

Jag blir så uppgiven men samtidigt vill jag inte trampa runt i gravidtrådarna.

Alltså hur kan det vara möjligt att det fortfarande finns mammor som går och väntar på föräldraledigheten för då ska de äntligen vara hemma minst ett år och ha det mysigt och slippa jobba. Sen kanske pappan är hemma också då barnet är lite större.

Hur tänker man? Vilka är dom här papporna som inte strider med näbbar och klor för att få vara hemma med sitt barn, och vilka är kvinnorna som bildar familj med dehär männen?

Jag svarar på ursprungsinlägget om vilka kvinnorna och männen är. Jag har två sådana familjer i min bekantskapskrets.

Familj 1. Hon undersköterska, han finanschef på ganska stort bolag. Tre barn.
Jag frågade en gång varför han inte skulle vara föräldraledig, han sa att man förlorar mycket på det karriärmässigt. Henne har jag inte frågat. Antar att hon hellre är hemma än jobbar.

Familj 2. Hon bolagsjurist, han tidigare VD på börsbolag, numera entreprenör. Tre barn. För honom finns det inte på kartan att vara föräldraledig, tror inte ens att de diskuterat det. Hon har från början insett att det inte finns något att diskutera. Hon tycker det är skönt att vara föräldraledig, de har au pair och städning flera gånger i veckan och hon jobbar en del ändå under föräldraledigheterna. Han reser jättemycket och träffar sina barn mindre än en varannavecka-pappa. Han vill helt enkelt inte prioritera ner jobbet.

Alla föräldrarna är 80-talister förutom pappan i familj 1 som är 70-talist.

 

[inverterad]

Tycker inte alls männen diskuteras på samma sätt. Mycket härleds till kvinnans val, som amning. Inget skammande av männen, däremot ifrågasätts kvinnorna som väljer att leva med dessa män.

Jag håller inte med, men om du tycker det är ett problem så lyft den frågeställningen och diskussionen själv då?

 

[Badger]

Jag svarar på ursprungsinlägget om vilka kvinnorna och männen är. Jag har två sådana familjer i min bekantskapskrets.

Familj 1. Hon undersköterska, han finanschef på ganska stort bolag. Tre barn.
Jag frågade en gång varför han inte skulle vara föräldraledig, han sa att man förlorar mycket på det karriärmässigt. Henne har jag inte frågat. Antar att hon hellre är hemma än jobbar.

Familj 2. Hon bolagsjurist, han tidigare VD på börsbolag, numera entreprenör. Tre barn. För honom finns det inte på kartan att vara föräldraledig, tror inte ens att de diskuterat det. Hon har från början insett att det inte finns något att diskutera. Hon tycker det är skönt att vara föräldraledig, de har au pair och städning flera gånger i veckan och hon jobbar en del ändå under föräldraledigheterna. Han reser jättemycket och träffar sina barn mindre än en varannavecka-pappa. Han vill helt enkelt inte prioritera ner jobbet.

Alla föräldrarna är 80-talister förutom pappan i familj 1 som är 70-talist.

Det är i sådana här lägen som arbetsplatsen har ett ansvar. Min mans jobb (tyskt) sa helt sonika att (manliga) chefer starkt uppmuntras (mycket starkt) att ta föräldraledigt och arbetsplatsen ersätter upp lönen (för alla anställda såklart) i X månader för att underlätta. Sedan var tanken att när manliga chefer är föräldralediga kommer det bli lättare för övrig manlig personal. Verkar fungera.. De är ett stort företag och verkar se fördelen med att då blir alla ledigheter kortare.

Det måste bli oansvarigt att inte ta ut sin föräldraledighet istället för tvärtom. Så att männen vågar.

 

[lil-sis]

Men om man av olika anledningar inte tar lika många dagar men ändå är hemma? Min sambo var hemma första 4 månaderna utan att ta en dag, tex.

Men det går inte att basera strukturer i samhället eller statistik utan underlag och då blir det ju uttaget av FL man har att utgå ifrån.

Och eg tycker inte jag att enskilda familjer är intressanta att titta på utan just strukturerna i samhället.

 

[Sedna]

Jag håller inte med, men om du tycker det är ett problem så lyft den frågeställningen och diskussionen själv då?

Ser fler problem med diskussionen än jag har tid att hantera.