Jag tror att min sambo misshandlar mig verbalt

[Mia_R]

Vad skulle hända om du bara lagade mat åt dig och ungarna och inte lämnade något åt honom?

 

[Hyacinth]

Vad skulle hända om du bara lagade mat åt dig och ungarna och inte lämnade något åt honom?

Personligen skulle jag inte vilja sänka mig till samma nivå.jag skulle må dåligt av att bete sig som ett arsle även om det vore välförtjänt.

 

[Mia_R]

Personligen skulle jag inte vilja sänka mig till samma nivå.

Personligen skulle jag inte göra ett skit åt honom.

 

[tanten]

Personligen skulle jag inte vilja sänka mig till samma nivå.jag skulle må dåligt av att bete sig som ett arsle även om det vore välförtjänt.

When they go low we go high.

 

[Hyacinth]

When they go low we go high.

Yes! Känslan av att vara en bättre människa skall inte underskattas

 

[Vallmo]

Spontan tanke på det från min sida är att du ska absolut inte ha något dåligt samvete nu. Jag säger lite som @Lena Furberg - tycker mig se en förändrad ton i dina inlägg. Absolut att det är ok att du agerar som du gör.

Jag har väldigt lätt för att få dåligt samvete.
Det brukar räcka med att någon är lite snäll, typ.

Men allvarligt, så tror jag att dels har jag fått så bra uppbackning härifrån och sen att jag fick bra uppbackning både från FK och min läkare.

Min läkare blev helt tyst i luren, verkligen helt seriöst.
Jag vet ju att dom ofta har väldigt lite tid så när hon ringde så sa jag bara, ok jag ska gå rakt på sak och så berättade jag "min sambo misshandlar mig verbalt" . Inte jag "tror" som i rubriken här.......
I princip tror jag hon gick till någon av terapeuterna under samtalet vi hade, hon sa det i alla fall.
Jag hann väl säga en burk stesolid också. Och ingen jävla KBT-skit för det har jag testat och det funkar inte.
Ja, sen var allt klart!

Nu känns det mest overkligt, ärligt talat.
Mannen har varit trevlig hela dagen OCH lagat middag och samtidigt sker allt det här. Det är svårt att ta in.
Har väldigt lätt för att få overklighetskänslor, särskilt om jag mår dåligt eller är stressad. Så jag antar att det är normalt, för mig då..........



http://www.bukefalos.com/threads/ko...mlikhet-och-barn.1422450/reply?quote=17753555

 

[Hyacinth]

Jag har väldigt lätt för att få dåligt samvete.
Det brukar räcka med att någon är lite snäll, typ.

Men allvarligt, så tror jag att dels har jag fått så bra uppbackning härifrån och sen att jag fick bra uppbackning både från FK och min läkare.

Min läkare blev helt tyst i luren, verkligen helt seriöst.
Jag vet ju att dom ofta har väldigt lite tid så när hon ringde så sa jag bara, ok jag ska gå rakt på sak och så berättade jag "min sambo misshandlar mig verbalt" . Inte jag "tror" som i rubriken här.......
I princip tror jag hon gick till någon av terapeuterna under samtalet vi hade, hon sa det i alla fall.
Jag hann väl säga en burk stesolid också. Och ingen jävla KBT-skit för det har jag testat och det funkar inte.
Ja, sen var allt klart!

Nu känns det mest overkligt, ärligt talat.
Mannen har varit trevlig hela dagen OCH lagat middag och samtidigt sker allt det här. Det är svårt att ta in.
Har väldigt lätt för att få overklighetskänslor, särskilt om jag mår dåligt eller är stressad. Så jag antar att det är normalt, för mig då..........

Men du. Var lite snäll mot dig själv. Du har på några ynka veckor omvärderat och börjat prata om massor av saker. Klart det är omtumlande. Jag tycker det är strålande att du pratar med din pappa och vården, så du har stöd omkring dig.

 

[Vallmo]

Vad skulle hända om du bara lagade mat åt dig och ungarna och inte lämnade något åt honom?

Det händer att jag gör, men då är det bara till barnen. Inte till mig.
Oftast så äter han och barnen samma slags mat (halvfabrikat) vilket inte jag gör. Så oftast blir det så att jag för till dom tre och sen något eget till mig.
Gör jag något bara till barnen och sen till mig så brukar jag ibland fråga om han vill ha av "min" mat.

Jag känner att nej, bara för han gör så vill inte jag vara likadan.
Det handlar ju också om att vara en förebild för barnen.

 

[Vallmo]

Personligen skulle jag inte vilja sänka mig till samma nivå.jag skulle må dåligt av att bete sig som ett arsle även om det vore välförtjänt.

When they go low we go high.

Personligen skulle jag inte göra ett skit åt honom.

Svarar er alla.
Nej, egentligen borde jag inte göra ett skit för honom.
Men som @Hyacinth säger så är känslan av att fortfarande bete sig som en bra människa mycket bättre än att ge igen.
Dessutom säger det väldigt mycket om honom och också om mig själv.

Sen vet jag inte om det är ett visst mått av självplågeri inblandad.

Men jag står inte och lagar matlådor åt honom, nej.
Och riktig, lyxig matlagning har jag nästan slutat med helt.
Har tappat lusten, faktiskt. Förut ägnade jag ganska mycket tid och ambitioner i köket. Nu känns det mest som ett nödvändigt ont.

 

[Vallmo]

Men shit, så himla bra! Nu kan det bara gå framåt

Ja, det känns bra.
Det känns också bra att jag orkar rycka tag i saker trots allt.

Många, många gånger har jag bara velat lägga mig ner och aldrig stiga upp igen. Men ändå så slutar det oftast med att jag sträcker på mig och kavlar upp armarna.

 

[Vallmo]

Men du. Var lite snäll mot dig själv. Du har på några ynka veckor omvärderat och börjat prata om massor av saker. Klart det är omtumlande. Jag tycker det är strålande att du pratar med din pappa och vården, så du har stöd omkring dig.

Tack!
Jo, så är det nog.
Jag har ju inte berättat såhär direkt för min pappa, men han verkar fatta ett och annat i alla fall.
Jag har känt mig väldigt ensam i det här. Har inte pratat med någon på det här sättet. Inte ens i terapin, så det är helt nytt för mig.
Bara att ringa läkaren och säga dom där orden......

Ja, jag ska nog ge mig själv lite tid och lugn och ro.
Jag stänger in mig i sovrummet rätt ofta och där brukar jag få vara ifred.
Det är skönt!

 

[Vallmo]

Håller ungefär med. När tjejkompisar har behövt ventilera under åren och ibland kommit till punkten: "Men vad ska du får för bild av honom nu?" så har jag brukat svara ungefär "Det är inte hans historia jag hör, utan din". Och jag funkar faktiskt så. Vad min kompis behöver vädra är viktigare för mig än vilken bild jag får av honom i situationen.

Ja, där har vi det där igen att vi ska vara så lojala mot våra män.
Det verkar så djupt inpräntat i många av oss, därav den tråden, som jag också skrivit i.
För varje dum sak man säger ska man ta fram två bra grejer. Typ!
Ibland har man bara lust att

 

[Red_Chili]

Alltså @Vallmo, jag måste säga att jag imponeras av dig, imponeras av hur klartänkt du verkar vara mitt i all den här sörjan, hur du så fort du inser att något är galet faktiskt gör något åt det osv. Du är så tokigt jäkla bra! Och när du får för dig att du överdriver, läs igenom allt du skrivit här om alla negativa bitar med förhållandet och vad de gör med ditt mående. De bitarna ska inte behöva finnas i ett förhållande och det är därför du behöver ta dig ifrån din partner.

Tillåt dig att göra saker för din skull, för ditt välmående! Du kan inte leva för någon annan än dig själv och den enda du garanterat måste stå ut med hela ditt liv är just dig själv, så var snäll mot dig, ta hand om dig så väl du kan och våga ta hjälp när det behövs.

Din far förstår troligen en hel del även om du inte säger så mycket rakt ut till honom. Dina barn också. Om det är något barn brukar vara bra på så är det att läsa av sina föräldrar! De har ju känt föräldrarna hela sina liv. Varken dina föräldrar eller dina barn kommer någonsin tacka dig för att du stannar i ett förhållande där du inte mår bra. De kommer däremot glädjas med dig när du mår bra och fattar beslut som gör att du får ork, energi och glädje igen.

Fortsätt som du börjat nu, och fortsätt skriva av dig här på buke för att få rätsida på dina tankar och stöd från en stor grupp bukefalister som alla vill se ett lyckligt slut på den här storyn. Du fixar det! En dag i taget bara. Ta så stora kliv som du klarar av så blir det säkert hur bra som helst till sist

 

[Vallmo]

Alltså @Vallmo, jag måste säga att jag imponeras av dig, imponeras av hur klartänkt du verkar vara mitt i all den här sörjan, hur du så fort du inser att något är galet faktiskt gör något åt det osv. Du är så tokigt jäkla bra! Och när du får för dig att du överdriver, läs igenom allt du skrivit här om alla negativa bitar med förhållandet och vad de gör med ditt mående. De bitarna ska inte behöva finnas i ett förhållande och det är därför du behöver ta dig ifrån din partner.

Tillåt dig att göra saker för din skull, för ditt välmående! Du kan inte leva för någon annan än dig själv och den enda du garanterat måste stå ut med hela ditt liv är just dig själv, så var snäll mot dig, ta hand om dig så väl du kan och våga ta hjälp när det behövs.

Din far förstår troligen en hel del även om du inte säger så mycket rakt ut till honom. Dina barn också. Om det är något barn brukar vara bra på så är det att läsa av sina föräldrar! De har ju känt föräldrarna hela sina liv. Varken dina föräldrar eller dina barn kommer någonsin tacka dig för att du stannar i ett förhållande där du inte mår bra. De kommer däremot glädjas med dig när du mår bra och fattar beslut som gör att du får ork, energi och glädje igen.

Fortsätt som du börjat nu, och fortsätt skriva av dig här på buke för att få rätsida på dina tankar och stöd från en stor grupp bukefalister som alla vill se ett lyckligt slut på den här storyn. Du fixar det! En dag i taget bara. Ta så stora kliv som du klarar av så blir det säkert hur bra som helst till sist

Tack!
Det var enormt fina ord du skrev om mig. Jag hoppas att jag en dag ska kunna säga dom fina och stöttande orden till mig själv också. Det betydde massor för mig det du skrev.

Till alla;
Det är känns helt otroligt att få så mycket stöd och värme från er alla.
Jag är helt slut nu. Det känns ärligt talat som jag skulle svimma om det inte var så att jag redan lagt mig.
Vilken dag!
Vilka fina människor ni är!
Nu ska jag bryta ihop, men jag kommer tillbaka imorgon igen!

 

[Inte_Ung]

Då känner jag genast, tänk om jag överdriver, har fel osv.

Typisk Gaslighting.

 

[Inte_Ung]

jag skulle må dåligt av att bete sig som ett arsle även om det vore välförtjänt.

Ja det där får man akta sig för.
Sig själv skall man ju stå ut med hela livet, andra kan man göra sig av med.
Det är trevligt att kunna tycka bra om sig själv och kunna stå för vad man gör inför sig själv.
Det mår man bra av i längden.

 

[Inte_Ung]

Personligen skulle jag inte göra ett skit åt honom.

Hämnd känns bara bra för stunden.
I det långa loppet så mår man dåligt av att äga hämndbegär, så för sin egen skull skall man inte göra så.

 

[Inte_Ung]

Jag har väldigt lätt för att få dåligt samvete.

Och just därför så skall du inte ägna dig åt hämnd eller att straffa mannen.
För att du inte kommer att må bra av det.
Gör saker som får dig att tycka om dig själv.
Håll huvudet högt och värna om din värdighet.
För din egen skull.

 

[Squie]

Jag har väldigt lätt för att få dåligt samvete.
Det brukar räcka med att någon är lite snäll, typ.

Men allvarligt, så tror jag att dels har jag fått så bra uppbackning härifrån och sen att jag fick bra uppbackning både från FK och min läkare.

Min läkare blev helt tyst i luren, verkligen helt seriöst.
Jag vet ju att dom ofta har väldigt lite tid så när hon ringde så sa jag bara, ok jag ska gå rakt på sak och så berättade jag "min sambo misshandlar mig verbalt" . Inte jag "tror" som i rubriken här.......
I princip tror jag hon gick till någon av terapeuterna under samtalet vi hade, hon sa det i alla fall.
Jag hann väl säga en burk stesolid också. Och ingen jävla KBT-skit för det har jag testat och det funkar inte.
Ja, sen var allt klart!

Nu känns det mest overkligt, ärligt talat.
Mannen har varit trevlig hela dagen OCH lagat middag och samtidigt sker allt det här. Det är svårt att ta in.
Har väldigt lätt för att få overklighetskänslor, särskilt om jag mår dåligt eller är stressad. Så jag antar att det är normalt, för mig då..........

Jag håller helt med @Hyacinth här, var lite snäll mot dig själv. Du har påbörjat en jätteresa. Den är svintuff och inte alls speciellt kul. O glöm för guds skull inte att ge dig själv beröm. Beröm till dig själv som den unika varelse du är o beröm också dig själv för att ha modet att ta tag i det hela.

 

[Inte_Ung]

O glöm för guds skull inte att ge dig själv beröm. Beröm till dig själv som den unika varelse du är o beröm också dig själv för att ha modet att ta tag i det hela.

Och för att du inte sänker dig till hans nivå.
Beröm dig själv för att du håller på din värdighet.