Jag hade en gång en killkompis som var en feg jäkel mot sina flickvänner. Istället för at göra slut började han bete sig som ett ärkesvin tills de gjorde slut. Det tyckte han var enklare för honom.
Så vad händer om du slutar tvätta hans tvätt? Om du slutar med allt som han förväntar sig att du gör, som inte påverkar resten av hushållet. Hans tvätt, hans kontor, köpa hans favoritpålägg. Man kan faktiskt glömma. När han säger att du måste laga mat för att barnen är hungriga kanske svara med "oj, ja bäst du börjar med maten då?", alternativt "ja, men vad bra då kan du vika resten av tvätten under tiden".
Om du får in såna saker utan gräl i tonen. Mest bara för att se om det kan funka så du slipper vara så slutkörd sen när du jobbar. Kan barnen aktiveras mer? Då kan du få avlastning där också.
Vad tror du skulle hända om du innan arbetsträningen börjar satte dig ner och gav ett förslag på ett slags schema hemma. Min vän har lite sånt med sin karl, de planerar vem som lagar mat vilken dag, vem som ska handla osv.
Om du börjar påpeka när han inte gör mat till dig också? "oj tog maten slut?" Eller gå in i köket när han är där och talar om vad gott det ska bli med mat. Vad händer om du synliggör hans beteende, utan att vara anklagande. Mer "hoppsan"? Återigen för att få honom att fundera, eller komma med någon bra förklaring. Hur hittar man en bra förklaring till "ja jag gjorde inte mat till dig". Det finns ju inget vettigt att säga,
Det är ju viktigt för dig att ha en så hållbar situation som möjligt tills du kan komma därifrån. Ta upp diskussionen med honom.
Jag tror faktiskt att det är lite så för min sambo också.
Vem vet, han kanske är urless men vill/kan inte lämna mig nu för att min ekonomi inte duger till det.
Dom tankarna finns hos mig ganska ofta.
Jag tror det ligger en hel del sanning i det, tyvärr. Det känns inte alls särskilt bra för självkänslan. Jag känner att jag helt enkelt inte "råd" att klaga på honom.
Men, jag har slutat med väldigt mycket saker som är "bara hans".
Hans rum, hans säng, hans skrivbord osv.
Det där med tvätten testade jag faktiskt en gång. Han ville att jag skulle ta maten då jag stod och höll på med tvätten.
Då sa han att han skulle ta den i helgen när han inte var trött efter jobbet. Det var flera månader sen....
Han brukar skicka ungarna till mig och tala om för dom att dom ska be mig laga mat.
Ja, för att summera. Han har mycket osympatiska saker för sig.
Men nu, senaste dagarna har han faktiskt varit trevligare än på länge.
Jag vet inte varför? Han känner på sig något eller?
Schema inför arbetsträningen tror jag tyvärr är helt dödfött.
Alla såna överenskommelser bryter han kategoriskt. Har testat olika såna alternativ i åratal men det funkar inte.
Allt som han "ska sköta" glöms bort. Tyvärr! En av dom grejerna jag tycker är absolut mest tråkigt och allra mest dränerande med att vara tillsammans med honom.
Ska beskriva hans företagsamhet lite kortfattat så att ni får en bild av läget.
Han har ansvar för gräsklippning. När gjorde han det senast? Flera år sedan.
Åka till återvinning? Görs, men hela tvättstugan hinner oftast bli överfylld m a o 1-2 veckor för sent. Varje gång.
Panta tomglas? Garaget fullt. Säkert inte gjort på minst ett år och då gjorde jag det sist.
Köra skräp till tippen? Fyra månader har gått och inget har hänt. Skulle gjort senast för två veckor sedan.
Byta trasiga spotlights? Tjatade, det tog hela sommaren, 2-3 månader. Nu har jag lärt mig själv hur man gör.
Olja in matbordet och stå för det underhållet? Fortfarande inte gjort. Utlovades för 10 år sedan.
Laga mat gör han 2-4 gånger i veckan. Alltid färdigmat elle halvfabrikat.
Allt annat gör jag, städa, tvätta, sköta hus in och utvändigt, måla in och utvändigt, trädgård, inköp av barnens kläder, göra räkningar, sköta tvätt osv osv
Säg det jag inte gör! Fatta att jag är less!
Men till honom har jag helt slutat gnälla. Gjorde det här istället nu.
Men fatta vad skönt att slippa allt detta sen!
